ODENSVI KYRKA

Verifierad identitet

ODENSVI KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000609049. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1844–1845. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1844–1845.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Köping · Västmanlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Regionalt ankare i samma arvslager; Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

Historiknull, Omkring 1200 antas att en enskeppig stenkyrka byggdes i Odensvi. På dess norra sida tillbyggdes i mitten av 1300-talet ett gravkor åt biskop Egislus och hans familj. Från denna tid finns en glasmålning bevarad. Även sakristia torde ha tillbyggts då. Under senare hälften av 1400-talet slogs sex valv över kyrkorummet som därmed blev tvåskeppigt. Senast omkring 1500 torde valven ha blivit bemålade. Vid samma tid tillkom förmodligen även en läktare framme i koret, omnämnd i visitationsprotokoll 1637. Året efter ersattes den dåvarande enkla predikstolen med en mer påkostad som alltjämt är i bruk. Kyrkan skadades svårt vid brand 1659 och måste därpå förses med helt nytt yttertak och nya fönster. Under följande tjugo år blev hela kyrkorummet successivt nyinrett. Decennierna runt 1750 skedde åter en omfattande förnyelse, då bland annat en altaruppsats färdigställdes av Jonas Holmin i Västerås. Fasaderna blev vid denna tid avfärgade i en rödgul nyans. Planer fanns att till kyrkan foga ett västtorn, men de gick omintet då ännu en brand inträffade den 20 april 1776. Förödelsen var så stor att östra, södra och västra sidans murverk ansågs oanvändbara och revs hösten samma år. Norra muren behölls, tillsammans med gravkoret som samtidigt övertogs av församlingen för att omvandla… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000609049. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000609049. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.