Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
yTTERHOGDALS KYRKA
InteriörbeskrivningInvändigt har kyrkan förändrats på olika sätt. När kyrkan stod färdig 1809 användes predikstolen samt altaruppställningen från den gamla kyrkan. Den nuvarande predikstolen och läktaren tillkom 1833. Det är inte klarlagt om trappan från sakristian till predikstolen togs upp då eller om den var där från början. Altaruppsatsen var färdig 1839. Det nuvarande tunnvalvstaket av trä ersatte 1833 ett tidigare stenvalv. Att behålla stenvalvet ansågs för riskabelt då en spricka påminde om markförhållandena. Dagens tunnvalv är belagt med en spånfyllning och över denna en extra brädpanel klädd med en isoleringsmatta. År 1847-1848 ersa… Tidsprofil: 1847–1848. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 190370.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
yTTERHOGDALS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044550. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1847–1848. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1847–1848.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Härjedalen · Jämtlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
InteriörbeskrivningInvändigt har kyrkan förändrats på olika sätt. När kyrkan stod färdig 1809 användes predikstolen samt altaruppställningen från den gamla kyrkan. Den nuvarande predikstolen och läktaren tillkom 1833. Det är inte klarlagt om trappan från sakristian till predikstolen togs upp då eller om den var där från början. Altaruppsatsen var färdig 1839. Det nuvarande tunnvalvstaket av trä ersatte 1833 ett tidigare stenvalv. Att behålla stenvalvet ansågs för riskabelt då en spricka påminde om markförhållandena. Dagens tunnvalv är belagt med en spånfyllning och över denna en extra brädpanel klädd med en isoleringsmatta. År 1847-1848 ersattes det dåvarande orgelverket med det nuvarande, men orgelfasaden behölls. År 1884 installerades en gjutjärnskamin för uppvärmning. Under åren 1952-59 utfördes en restaurering efter ritningar av R. Hjorth, Stockholm. Trägolven renoverades, mögelsanerades och förbättrade där det behövdes. Under golvet i långhuset hittades grundmurar tillhörande den äldre kyrkan samt skelett. Kaminen ersattes med elektrisk uppvärmning. Väggarna kalkades om och taket målades med en vit oljefärg (tidigare kritat) efter att ha sotats ned av kaminrök. På vissa bänkar, som återanvänts från den gamla kyrkan, fann man 1700-talsmålningar. Målningarna, som föreställer… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044550. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000044550. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1847–1848
Källans tidsuppgift: 1847–1848.
Jämtlands län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Jämtlands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 22472 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.