SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “ova kyrka”
OVA KYRKA
HistorikOVA KYRKA- Ova kyrka uppfördes under tidig medeltid. I Peringskiölds Monumenta består kyrkan av långhus, långt, rakslutet kor, takryttare samt rakslutna och timrade vapenhus i söder och väster. I huvuddelen av långhuset finns de medeltida murarna bevarade. Från medeltiden är även dopfunt och fyra liljestenar bevarade. Kyrkan renoverades 1668 genom Magnus Gabriel de la Gardie. Från samma tid är predikstol, altartavla och altaruppsats. Långhuset förlängdes i väster och koret breddades och fick sin nuvarande tresidiga avslutning troligen 1722. 1729 byggdes sakristia med underliggande gravkor genom inspektor Erik Bruse, Mariedal. Trolige… Tidsprofil: 1981–1982. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅSARNE GAMLA KYRKA
HistorikÅsarne gamla kyrka uppfördes mellan åren 1875- 78 av byggmästare Jöns Berglund från Östersund. Föregångaren till dagens kyrka var ett enkelt träkapell byggt 1758- 64 av snickaren Anders Kielsson. En klockstapel uppfördes 1774- 79 av samme man. I kapellet fanns en predikstol övertagen från Bergs kyrka, vilken nu finns i Åsarne nya kyrka. Sedan mitten av 1800- talet fanns planer på en ny större kyrka i Åsarne men först 1875 satte själva bygget igång. Kyrkan uppfördes på den gamla kyrkplatsen på Västeråsen där kapellet tidigare stod. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Fredrik R. Ekberg. Ritningarna var väldigt lika Johan Fredrik Åboms… Tidsprofil: 1875–1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRYELE KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan från 1788 har föregåtts av åtminstone en äldre kyrka som revs i samband med byggandet av den nya. 1201 finns uppgift om en kyrka i Fryele och 1299 skrev sockenprästen Geniutus ett testamente där han efterskänkte en äng med omgivande marker för uppförande av en kyrka. När danskarna passerade 1563 brände man kyrkan, som dock återuppfördes några år senare. Enligt bevarade anteckningar från tiden innan man rev den gamla kyrkan inför byggandet av den nya, beskrevs kyrkan vara uppförd av sten, med ett ovanligt högt torn på nära 35 meters höjd. Efter flera års klagomål och behov av ständiga reparationer, inte minst vad… Tidsprofil: 1759–1818. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRENTUNA KYRKA
HistorikFärentuna kyrka uppfördes under 1100-talets tredje fjärdedel, omkring 1175. Kyrkan bestod då av långhus och kor med absid. Ovanpå koret i öster fanns ett fyrkantigt torn med rymliga övervåningar. Möjligen har de kunnat användas som tillflyktsplats i orostider. Kyrkor med östtorn har omhuldats av kungamakten, och Färentuna kyrka kan ha uppförts på kungligt initiativ. Möjligen var det under 1300-talet, eller något tidigare som sakristian uppfördes i norr. Ursprungligen var koret och långhuset täckta av plant innertak, och absiden var försedd med hjälmvalv. Långhus och kor valvslogs dock under 1440-talet. Vid 1400-talets mitt förlängdes… Tidsprofil: Cirka 1175. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torekovs kyrka
HistorikTorekovs nuvarande kyrka hade en medeltida föregångare som låg mitt i byn. Stenkyrkan från omkring 1200 var i typisk romansk stil med rektangulärt långhus, smalare kor med absid och utan torn. Under senmedeltiden välvdes kyrkan med valv och byggdes till och om. Vid C G Brunius uppmätning på 1840-talet hade kyrkan tillbyggt vapenhus, torn, sakristia och ett breddat kor. Sakristian var ovanlig med en tornliknande utformning. Stilen var gotisk med spetsbågiga fönster och valv. Kyrkorummet var tvåskeppigt. Kyrkans utbyggnad kan förklaras med blomstrande sjöfart och fiske men också att det var en vallfartskyrka till lokalhelgonet Sankta T… Tidsprofil: 1860–1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDVIG ELEONORA KYRKA
HistorikHedvig Eleonora kyrka invigdes 1737 men hade börjat byggas redan 1669. Byggnadsarbetet låg nere 50 år och återupptogs 1724. Kyrkans torn stod inte klart förrän 1868. De första ritningarna till kyrkan gjordes av Jean de la Vallée (162096). Han var hov- och stadsarkitekt och har ritat Katarina kyrka samt Askersunds landskyrka i Närke, 166470. Till hans profana verk hör Axel Oxenstiernas palats vid Storkyrkobrinken och Bondeska palatset, nu Högsta Domstolen. Han fullbordade sin fars Simon de la Vallées verk Riddarhuset och deltog i den stora ombyggnaden av Stockholms slott. Efter det långa uppehållet fortsatte bygget, då efter Göran Jos… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ELDSBERGA KYRKA
ExteriörbeskrivningFASAD - Eldsberga kyrka har ett högrest torn i väster, långhus med vidbyggd sakristia mot norr, kor och absid mot öster. Mot norr har tornet en turell, ett vidbyggt trapphustorn. Fasaderna är stänkputsade och avfärgade med kalkfärg i vit kulör. Tornets putsbruk skiljer sig från det övriga och har en något grövre karaktär. Sockeln är något utskjutande, med fasad överkant, och avfärgad i grå kulör. PORT - Kyrkan har två entréer. Huvudentrén i väster ligger i en utskjutande portik med sadeltak. Dörromfattningen är rundbågeformad med fasade hörn. Dörren är svartmålad med svarta smidesbeslag. I en rundbågeformad nisch ovan entr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBÖKE KYRKA
ExteriörbeskrivningDagens kyrka består av ett torn med lanternin i söder och ett långhus i nord/sydlig riktning med sakristia i norr. Långhuset byggdes 1859 och kyrkans ovanliga, orientering beror på att långhuset ursprungligen byggdes som ett sidoskepp till den medeltida klövsadelkyrkan. Tornet byggdes tre år efter långhuset och ersatte då den medeltida kyrkan i söder. Med tornet fick kyrkan den utformning av modern kyrka i nyklassicistisk stil som den i väsentliga delar ännu bevarar. Den nyklassicistiska karaktären består främst i det höga tornet försett med lanternin, det lång-sträckta långhuset med större bredd än tornet och ett förhålla… Tidsprofil: 1827–1830. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KYRKAN (ÅTVIDS NYA KYRKA)
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: ÅTVIDS STORA KYRKA: Diskussionerna om att uppföra en ny rymligare kyrka var i full gång i mitten av 1800-talet. Patronatssystemt hade vid den här tiden spelat ut sin roll i Östergötland. Endast tre kyrkor som uppfördes efter 1860 lydde under jus patronatus, nämligen Trehörna, Blåvik och Åtvid. Störst inflytande över det nya kyrkobygget hade baron Adelswärd i Åtvidaberg. Erik Seth Adelswärd på baroniet Adelsnäs hade samarbetat med arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander vid uppförandet av den nya kyrkan i Gärdserum. Nu fick Scholander i uppdrag att rita en ny kyrka för Åtvid. Under 1850-oc… Tidsprofil: 1845–1933. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HUSBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1977 förstörde en häftig brand Västra Husby kyrka som var byggd 1816-1817. Innan kyrkans återuppbyggande gjordes en arkeologisk utgrävning av lämningarna från den medeltida kyrka som tidigare fanns på platsen. Under medeltidskyrkans golvlager påträffades en koncentrerad stenpackning som tolkas som grunden till en träkyrka som följaktligen har föregått stenkyrkan från 1100-talet. C F Broccman uppger i sin Östgötabeskrivning från 1760, att biskop Kol skall ha invigt Västra Husby kyrka år 1186, helgad åt S:t Olof. Uppgiften styrks av flera källor och även murlämningarnas… Tidsprofil: 1816–1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ULRIKA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: Kungl Maj:t resolution med tillstånd om sockenbildning och att bygga en kyrka föll i januari 1736. Platsen för kyrkan var redan klar och bygget påbörjades omedelbart. Kyrkan var färdigbyggd på ett år och invigdes den 1 juni 1737. Kyrkan fick en snarast medeltida form. Den är uppförd av timmer med rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutet kor. Sakristian fick en ovanlig placering på östra sidan. Den traditionella platsen för sakristian var vid den här tiden på norra sidan av koret. Exteriören är spånklädd och rödfärgad och ingången är via vapenhuset. En koringång finns även på s… Tidsprofil: 1710–1766. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÅRFRUKYRKAN
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Vårfrukyrkan uppfördes av tegel i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300 som en treskeppig hallkyrka med rakslutet kor i öster och indraget torn i väster. Kyrkan är ovanligt stor och påkostad och är en av få kyrkor i Östergötland som under medeltiden uppfördes helt av tegel. Kyrkan helgades åt jungfru Maria - Vår Fru - och lades vid stadens stora torg. Dess uppförande har satts i samband med de tyska köpmän som inflyttade till Skänninge vid den här tiden. Flera tyska stadsbor donerade ansenliga summor till Vårfrukyrkan och många fick också sin gravplats där. I kyrkans… Tidsprofil: 1874–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARLSTADS DOMKYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: Från mitten av 1300-talet har bevarats en urkund, som berättar att det då fanns en kyrka på Tingvallaön, den centrala stadsdelen i det nuvarande Karlstad. Den benämndes Tingvalla kyrka. Om det var samma kyrka, som fanns kvar på Karl IX:s tid, då Tingvalla år 1584 fick stadsrättigheter och erhöll namnet Karlstad, kan inte med säkerhet fastslås. Den då befintliga kyrkan låg nere vid Klarälven, i det kvarter Stadshotellet nu är beläget. Tillsammans med så gott som hela staden brann denna kyrka ned vid en eldsvåda 1616. Vid återuppbyggnad fick den nya kyrkan behålla den tidigare kyrkoplatsen nere vid ä… Tidsprofil: 1915–1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikS:t Matteus kyrka byggdes 190103 efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt (18641955) och invigdes 1903. Bland Erik Lallerstedts många uppförda byggnader hör monumentala bankpalats, kontorshus och institutionsbyggnader så som Tekniska högskolan. Han har även ritat Kungsholmens församlingshus och bostäder vid Helgalunden. S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka, är förutom S:t Matteus den enda kyrka i Stockholm Lallerstedt har ritat. I Halland och Småland finns två kyrkor ritade av honom, Tjärby och Jäts kyrkor. S:t Matteus kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. HISTORIK S:t Matteus kyrka byggdes som ett kapell i Ad… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TVÅÅKERS KYRKA
ExteriörbeskrivningTORN FASAD - Fasaden är spritputsad, bruten vit kulör. Murad sockel, grå kulör med en sluttande sten. Fasaden har en kraftig utstickande, slätputsad murad list i två etapper, målad i vit kulör. Denna har ett tak av kopparplåt. Överst avslutas fasaden med en gavel som har en tegelfris i brunt tegel, indelad i tre etapper, grå fog. Överst täcks den av en kopparplåt med dekoration i mitten. Här finns också 2 st runda slätputsade nischer med slätputsad omfattning. Sedan finns 5 st rundbågeformade nischer med omfattning. I tre av dessa sitter högsmala fönster, täckmålade i grå kulör, indelade i 7 st rutor. Under detta finns en… Tidsprofil: 1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTTNA KYRKA
ExteriörbeskrivningBOTTNA KYRKA har långhus och kor inom samma murar. I väster är ett vapenhus tillbyggt. Vapenhuset är byggt i sten, med ett smalare trätorn ovanför. Trätornet är till hälften placerat över långhusgaveln och till hälften ovanför tornets bottenvåning. YTTERVÄGGARNA är spritputsade och vitmålade. En låg utskjutande sockel finns i nordöst, i övrigt ingen markerad sockel. Tornöverbyggnaden är liksom korgaveln klädd med stående locklistpanel, vitmålad. Vapenhusets TAKFALL är täckt med kopparplåt i skivformat. Tornet har en kort, lätt svängd och spetsig tornspira klädd med svartmålad plåt, och krönt av en vindflöjel med årtalet 17… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLA GAMLA KYRKA
Kyrkans komplicerade byggnadshistoria avspeglas i murverket ovanför bottenvåningen och har också kompletterats genom utgrävningar. Ett kraftigt kollager talar för att en träkyrka var den första byggnaden på platsen. Den nuvarande kyrkobyggnaden innehåller stora rester av en romansk kyrka, troligen byggd under senare delen av 1100-talet. Äldst är ett torn i väster, som nu i stympat skick ingår som en del av kyrkorummet, samt långhuset. Tornet hade ursprungligen minst fem våningar, av vilka flera var uppdelade i tunnvälvda rum. Ursprungligen hade kyrkan ett lägre och smalare, absidförsett kor. Absidkoret revs eventuellt redan cirka 1200 och er… Tidsprofil: 1960–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Agunnaryds kyrka
HistorikSamhället Agunnaryd har förutom sin nuvarande kyrka rester av två medeltida kyrkor. Vid Brånanäs, på en udde i Agunnarydssjön, ligger murrester härrörande från den gårdskyrka som tillhörde borganläggningen Agundaborg. En sockenkyrka uppfördes förmodligen före 1330 och resterna av sakristian finns fortfarande bevarade omkring 300 meter från nuvarande kyrka. Ruinen med tillhörande kyrkogård inramas av en kraftig stenmur. Kyrkan revs i samband med uppförandet av den nya kyrkan eftersom man avsåg utnyttja stenmaterialet. Dock ansågs stenmassorna olämpliga till nybygget varvid rivningen var helt onödig. Det är ytterst ovanligt att en mind… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALSTERS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Den korsformade kyrkan har ett plant, panelklätt innertak, väggar med slätpanel och ett rakt avslutat, förhöj korparti i öster. Rundbågade kopplade fönster av trä. Västläktare med orgelfasad i nyklassicistisk stil från 1884. I koret finns en rektangulär altarring och altaruppsats i provinsiell barock från 1700-talets början. Predikstolen på korets norrsida härrör från 1600-talets mitt och kom till Alster från Väse kyrka under 1700-talets början. Den öppna bänkinredningen har mittgång och sidogångar i långhuset, medan korsarmarnas bänkar ansluter mot yttervägg. I den södra korsarmen har bänkarna… Tidsprofil: 1672–1740. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DREVS GAMLA KYRKA
HistorikDrevs socken är belägen nordost om Växjö, sydväst om sjön Örken. Norra och södra delarna av socknen är starkt kuperade, åker- och ängsmarken upptar bara en obetydlig del av områdets areal. Talrika fornlämningar visar att den på vattendrag rika bygden redan tidigt var bebodd. Drevs kyrka uppfördes i centrum av en gammal bygd. Den lilla romanska stenkyrkan är belägen på en höjd ovanför Drevsjön, vars strandlinje tidigare sträckte sig betydligt närmare 2 kyrkan. Drevs gamla kyrka är sannolikt uppförd under senare delen av 1100-talet eller första hälften av 1200-talet, viket gör den till den äldsta bevarade kyrkan i Kronobergs län. Under… Tidsprofil: 1624–1626. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅSJÖ GAMLA KYRKA
HistorikEnligt en nedtecknad uppgift från 1772 byggdes Håsjö gamla kyrka 1684 av Olof Ersson i Ragunda. På timmerväggen ovanför ingången till långhuset står ristat SH ANNO 1684 SHB. En medeltida kyrka av okänd utformning finns belagd i arkivalier från 1314 och 1566. En källa från åren 1628-31 omtalar också en träkyrka i Håsjö, som alltså skulle ha föregått den nuvarande. Kyrkan användes fram till 1870-talet då den togs ur bruk när den nya kyrkan i Västanede ca 5 km därifrån stod klar. Efter nya kyrkans brand 1901 kom gamla kyrkan åter att användas fram till 1911, då en ny kyrka byggts upp. Under denna period genomfördes en moderniserande res… Tidsprofil: 1628–1631. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTINEHAMNS KYRKA
ExteriörbeskrivningKristinehamns kyrka är uppförd 1847-1858 efter ritningar av professor Carl Georg Brunius, som även formgav hela inredningen. Kyrkan blev nygotikens genombrott i Sverige, såväl stilistiskt som byggnadstekniskt och har efter uppförandet genomgått mycket få förändringar. Kyrkan är byggd med en medeltida katedral som förebild, möjligtvis Sankt Petri kyrka i Malmö uppförd på 1300-talet i franskinspirerad baltisk tegelgotik. Kristinehamns kyrka har ett treskeppigt långhus, med utbyggt tresidigt avslutat kor samt dubbla västtorn. Stommen är uppmurad av tegel. De röda tegelfasaderna har konteforer, skarpt profilerade muröppningar,… Tidsprofil: 1847–1858. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLERYDS KYRKA
HistorikNär den första kyrkobyggnaden uppfördes I Källeryd är oklart. Det finns belägg för att en kyrka fanns här på 1400-talet då kyrkan omnämns i ett testamente. Källeryds nuvarande kyrka har sin grund i 1600- talet då landshövdingen i Kristianstads län, Magnus Dureel, lät uppföra en ny kyrka med gravkor för släkten. Kyrkan byggdes under åren 1672-75 och bestod då av långhus med fristående klockstapel. Kyrkan var valvslagen och hade dekorationsmåleri utfört av bl.a. Hindrich Eylertz. Ovanför gravkoret var sakristian förlagd medan altaret hade sin placering i nivå med menigheten framför gravkoret. Altaret var utfört i marmor och alabaster o… Tidsprofil: 1672–1675. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalby kyrka
HistorikDalby kyrka har en komplex byggnadshistoria och trots att åtskilliga och omfattande forskningsinsatser genomförts återstår mycket att utreda. Huvuddragen i byggnadsutvecklingen har emellertid kunnat fastställas med relativt stor säkerhet. Dalby kyrka brukar dateras till 1060 och uppfördes som biskopskyrka av den danske kungen Svend Estridsen som en följd av hans kyrkoorganisatoriska reform, vilken innebar att riket delades i nio stift. Dalby var då domkyrka åt den tyska biskopen Egino. Kyrkan uppfördes sannolikt som en basilika med ett smalare rakslutat kor i öster och västavslutning. Långhuset bestod av ett högt mittskepp med arkade… Tidsprofil: Cirka 1080. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅBOLS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Håbols kyrka är en av Dalslands fyra korskyrkor. Förutom Bolstads medeltida stenkyrka på Dalboslätten i sydost är de övriga tre av timmer och belägna på "Skogsdal" i norr. Laxarby kyrkas ålder är inte klarlagd men den bedöms vara uppförd vid 1600-talets mitt med korsarmarna tillfogade 1759. I Bolstad tillkom korsarmarna omkring 1760. De två övriga, Håbol (1793-94) och Gesäter (1795) har ursprungliga korsarmar. Ritningar till Håbols kyrka uppgjordes av byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog, Dalsland samt Karlanda och Norra Ny i Värmland. Han… Tidsprofil: 1793–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYTTERNE KYRKA
HistorikFörsamlingarna Stora och Lilla Rytterne beslutade år 1776 att gå samman, riva sina medeltida kyrkor och istället bygga en större, gemensam helgedom. Till ny kyrkplats utsågs Svånö backe, öster om byn med samma namn. Åtminstone fyra olika kyrkobyggnadsförslag upprättades tills valet slutligen föll på Samuel Enanders ritningar till en tidsenlig, nyklassicistisk kyrka. Den uppfördes 1815-19 under ledning av byggmästare Olof Sjöström. Vid invigningen den 31/5 1819 var byggnaden färdigställd till sitt yttre, bestående av västtorn med öppen lanternin, ett stort tunnvälvt långhus med absid och mitt på norra långsidan en utbyggd sakristia. F… Tidsprofil: 1815–1819. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA
Historiknull, Kyrkobyggnaden Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytning ur Västra Skrävlinge församling och Sankt Johannes församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. Byggnaden uppfördes 1928 som Västra Skrävlinge församlingshus. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Församlingshuset innehöll två våningar plus källare och vind. Huset var byggt i 1920-tals klassicism. När Möllevångens församling bildades 1949 blev byggnaden Möllevångens kyrka. August Ewe (1875-1956) och Carl Melin (1877-1960) samarbetade fram till 1920-talet och har ritat ett… Tidsprofil: 1875–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKIRÖ KYRKA
HistorikSkirö socken ligger i Vetlanda kommun, i Jönköpings läns östra del, knappa fem kilometer från länsgränsen mot Kalmar län. Där uppfördes Skirö kyrka 1837 och lades då i nord-sydlig riktning på kyrkotomten. Den nya kyrkan ersatte en medeltida stenkyrka som låg några hundra meter sydväst om nämnda nybygge. Platsen för den gamla kyrkan är ännu tydligt markerad både genom den tidigare kyrkans grund och den fristående klockstapeln som uppfördes 1951. Den nya kyrkobyggnaden utgör att tydligt exempel på en nyklassicistisk kyrka, både till volym och sättet på hur formspråket har använts. Kyrkotomten placerades på en högt belägen kulle, varifr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÄNGNÄS DOMKYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Strängnäs domkyrka är en treskeppig hallkyrka med ett polygonalt, fullbrett kor i öster, sakristior i norr, sidokapell i norr och söder, samt ett torn i väster. Domkyrkan har ingångar i väster, i söder och i norr. FASADER Kyrkans sockel är putsad och gråmålad. Under strävpelarna är sockeln utförd av tuktad och oputsad granit. Fasaderna på de tillbyggda koren i norr och söder är generellt uppförda av rött tegel som är murat i munkförband. Fasaderna har varit rödfärgade och partier med bevarad färg kan ännu ses på vissa delar av murverket. Fasadernas strävpelare är snedställda i anslutning till de olika byggnadsetap… Tidsprofil: 1907–1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALA KYRKA
ExteriörbeskrivningSTALA KYRKA är byggd i sten, och består av långhus och kor i samma byggnadskropp, och med en tresidig absidliknande tillbyggnad i öster som inrymmer sakristia, och ett torn av sten i väster. TAKET är ett sadeltak, avvalmat över sakristian, täckt med enkupigt tegel. Kopparklätt kors över kornocken, liksom över norr och sydportalernas gavlar. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en något utskjutande sockel, putsad. Fasaderna har tunna strävpelare i hörn och mellan fönster, i två avsatser avtäckta med skifferplattor. Taklisten är profilerad med fris av gult tegel ovanför en rundbågig putsad fris. TORNET är av s… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.