Agunnaryds kyrka

Verifierad identitet

Agunnaryds kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042165. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Medeltid. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1050–1520.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Ljungby · Kronobergs län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSamhället Agunnaryd har förutom sin nuvarande kyrka rester av två medeltida kyrkor. Vid Brånanäs, på en udde i Agunnarydssjön, ligger murrester härrörande från den gårdskyrka som tillhörde borganläggningen Agundaborg. En sockenkyrka uppfördes förmodligen före 1330 och resterna av sakristian finns fortfarande bevarade omkring 300 meter från nuvarande kyrka. Ruinen med tillhörande kyrkogård inramas av en kraftig stenmur. Kyrkan revs i samband med uppförandet av den nya kyrkan eftersom man avsåg utnyttja stenmaterialet. Dock ansågs stenmassorna olämpliga till nybygget varvid rivningen var helt onödig. Det är ytterst ovanligt att en mindre socken på landsbygden har rester från två äldre kyrkobyggnader och då 1870-tals kyrkan är förhållandevis välbevarad utgör bygden en kulturhistoriskt intressant kyrkomiljö. År 1830 konstaterade Biskop Tegnér vid en inspektion att kyrkan var i gott skick, vilket enligt uppgift var en sanning med modifikation. Församlingens tillväxt och kravet på en ståndsmässigare kyrka medförde att man under 1850- talet undersökte möjligheterna att bygga en helt ny kyrka. Trots år med missväxt och hungersnöd insamlades medel och 1870 godkändes de ritningar som arkitekten vid Kungl. Överintendentämbetet, J.F. Åbom, utformat. Biskopen i Växjö, H.G. Hultman, i… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042165. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000042165. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.