SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “landa kyrka”
LANDA KYRKA
ByggnadsdelFlöjel, Sakristia - Öster, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Torn - Västtorn, Vapenhus, Kor - Rakt, Kor - Öster, Kor - Rakt Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LANDA KYRKA
ExteriörbeskrivningGott skick Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANDVIKS KYRKA
HistorikDet finns få källor som berättar om Sandviks tidiga kristna historia. Det gissas att det tidigt fanns en kyrka på platsen men första gången som namnet Sandvik omnämns är i ett testamente 1268 där en Johan i Häsleby lämnar sitt lantställe i Landa till förbättring av kyrkoherden i Sandviks levnadsvillkor. Några källor talar om att en kyrka skall ha bränts ner vid orostiderna med danskarna 1644. Denna kyrka beskrivs i Samuel Rogbergs smålandsbeskrivning som en träkyrka med måtten 19,5 aln lång och 11 aln bred och uppges blivit uppförd i början av 1600-talet. Det finns dock inga närmare beskrivningar av kyrkans utseende. Den kyrka efterk… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SIMRIS KYRKA
HistorikSimris kyrkas äldsta delar byggdes under den romanska stilperioden vilken i Lunds stift omfattar 1000-talet till 1200-talets mitt. Utifrån kyrkans stenskulptur och murverk kan en närmare datering till 1100-talets mitt vara sannolik. Skulpterade stendetaljer i kyrkans sydportal samt en sten med biskopsfigur har jämförts med stenhuggeri som attribuerat till Carl Stenmästers verkstad. Carl Stenmäster tros ha varit verksam vid 1100-talets mitt och har också föreslagits som kyrkornas byggmästare. Till hans verk räknas portaler i Östra Herrestad, Ingelstorp Hedeskoga, Sjörup, Västra Nöbbelöv, Hörby kyrkor i Skåne och Österlars rundkyrka på… Tidsprofil: 1450–1475. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HULTA KYRKA
InteriörbeskrivningHulta kyrka är en så kallad vandringskyrka, byggd av enkla material för att kunna demonteras och flyttas. En lätthet och nätthet i materialen samt ljus präglar interiören. Kyrkan ligger med nord-sydlinjen diagonalt över rummet och den är en treskeppig hallkyrka med ett sadeltak i nock över mittskeppet och lägre plana tak på sidoskeppen. Koret är smalare än långhuset och beläget i sydväst. En dörr söder om koret leder till de tillbyggda utrymmena och en dörr väster om koret leder till sakristian. En tambur/vapenhus finns mellan ytter- och innerport. Ljuset flödar in från ett stort gavelfönster i nordöst och smala fönsterban… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRÅLANDA KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Kyrkans långa och skiftande byggnadshistoria innefattar flera både yttre och inre förändringar som i stort följer ett allmänt och tidstypiskt mönster. Kyrkan antas liksom flera andra Dalsländska små stenkyrkor vara byggd på 1200-talet med delar av det medeltida murverket bevarat i långhuset. Kyrkan har också förblivit tornlös med en fristående klockstapel. 1689 skedde en för sin tid vanlig förlängning mot öster med ett tresidigt avslutat kor. Samtidigt upptogs en ingång från söder (igensatt 1876) till det nya koret. Under 1700-talet fick kyrkan en likaså tidstypisk inredning i provinsiell barocks… Tidsprofil: 1874–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRGELANDA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är ljust och rymligt med mycket av den ursprungliga nygotiska och klassiserande inredningen bevarad. Koret i öster är förhöjt och i väster finns en orgelläktare med underbyggnader. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan, samt från sakristian via dörrar på båda sidor om altaret. Golvet är av trä och väggarna är putsade i en ljusgul ton. Taket, i nygotisk stil, har grågröna öppna takstolar mellan ljusblå panel. Taket accentueras också av den breda takfoten samt genom att var tredje takbjälke bärs upp av s k knektkonsoler längs väggarna. Parspegeldörrarna mot söder och ti… Tidsprofil: 1995–1996. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GROLANDA KYRKA
ExteriörbeskrivningGROLANDA KYRKA har ett rektangulärt långhus med vidbyggd, lägre sakristia åt öster samt ett fyra våningar högt torn åt väster. TAK - Långhuset har ett sadeltak belagt med flacktegel. Sakristian har ett valmat sadeltak med samma tegel. Hängrännor och stuprör är i vitmålad plåt. Torntakets nedre del är ett tälttak med valmade hörn. I varje väderstreck finns rundade "takkupor" som infattar var sin urtavla med förgyllda visare. Därovan reser sig en lanternin med fyra sidor och avfasade hörn. På varje sida finns ett högsmalt, rundbågigt fönster som är blyspröjsat till mindre rutor. Lanterninen täcks av en tornspira krönt av ett… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJÄRTLANDA KYRKA
HistorikHjärtlanda kyrka ingår i den homogena grupp av romanska stenkyrkor som fi nns och funnits i Njudungs folkland. Deras datering är något osäker. Eftersom de taklag som bevarats övervägande är av gran så har dendrokronologiska serier som regel saknats. Skepperstads äldsta takstolar har dock kunnat dateras till omkring 1160 och i Nävelsjö har absidens takstol kunnat dateras till tidigt 1180- tal. Föregångaren till Vrigstads nuvarande kyrka anses ha uppförts i tidigt 1100-tal av en lokal storman och tjänat som något av en förebild för övriga Njudungskyrkor. Murmästare från arbetena med den vid 1100-talets mitt fullbordade domen i Lund ell… Tidsprofil: Cirka 1160. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅLANDA KYRKA
HistorikHÅLANDA KYRKA är ursprungligen en medeltida kyrka, sannolikt uppförd under 1100- eller 1200-talet. Medeltida murverk ingår i långhusets västra del. Kyrkan genomgick en stor omdaning vid 1700-talets mitt. Det tresidiga korpartiet tillkom då och ett torn restes vid långhusets västra gavel genom att vapenhuset fick en påbyggnad av trä. En sakristia tillbyggdes 1767. På södra sidan av koret har funnits en tillbyggnad av trä, troligen ett vindfång. Koringången är nu igensatt och tillbyggnaden borttagen. Under 1700-talets andra hälft uppfördes en läktare i kyrkorummets södra del. Upphovsmannen till denna var C G Reutercrona på Livereds går… Tidsprofil: 1941–1942. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÖRLANDA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Jörlanda gamla kyrka var medeltida, och förmodligen uppförd under 1100-talet. Den genomgick en ombyggnad av sin östra del och fick ett bredare tresidigt kor 1825-26. Sättningsproblem under tillbyggnaden ledde 1847 till att strävpelare byggdes mot koret, och 1852 fick koret rivas och byggas upp på nytt, men bara fem år senare kunde nya sprickor noteras. 1920 skedde en större renovering under ledning av arkitekten Anders Roland, men bara året därpå, i april 1921, brann kyrkan. För att göra upp ritningar etc anlitades Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericsson. Den gamla kyrkans murar stod… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MORLANDA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: MORLANDA KYRKA är sannolikt uppförd på 1100- eller 1200-talet. Den är omnämnd första gången 1308, i ett s.k. pärmbrev från år 1308, förvarat i Riksarkivet i Köpenhamn. Morlanda säteris ägare, Daniel Bildt, köpte år 1649 patronatsrätten av danske kungen Fredrik III. Det innebar rätt att tillsätta präster i pastoratet och men innebar också skyldighet att underhålla kyrkan. Patronatsrätten upphörde med utgången av år 1921, såväl för Morlanda pastorat som för övriga pastorat i landet där sådan förekommit. Kyrkan var tidigare församlingskyrka också för de bebodda kustsamhällena på nord… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄNNELANDA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är ljust och rymligt med sin bredd och höga tak. Det är sparsmakat inrett med en ljus sammansatt färgsättning dominerad av gröna kulörer. Det tresidiga koret i öster är upphöjt ett steg i förhållande till långhuset och innanför altarringen upphöjt ytterligare ett steg. I väster finns en orgelläktare. Ingångar finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan och från sakristian på korets södra sida. Kyrkorummets trägolv är slipade och lackade, i koret täckt av en röd heltäckningsmatta. Väggarna är vitputsade med dekormålningar i fönsternischerna liksom kring sakristiedörren. Det välvda trätaket är vitmåla… Tidsprofil: 1943–1944. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖLANDA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet har en ljus och rymlig karaktär med stora fönsteröppningar, vitputsade väggar och ett högt välvt tak. I färgsättningen återkommer marmoreringar i grått på altaret, dörrar, bänkgavlar, läktarbröstning, kolonner och predikstolens trappbarriär. Huvuddelen av inredningen är från 1930- och 40-talen med undantag av altaruppsatsen från 1700-talet. Det tresidiga koret i öster är upphöjt ett steg i förhållande till långhuset och i väster finns en läktare med orgel. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, genom en port på korets sydsida samt från sakristian på korets norra sida. Golven av trä är slipade… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERLANDA KYRKA
ExteriörbeskrivningVÄSTERLANDA kyrka är en slätputsad stenkyrka med vidbyggt torn i väst och tresidig avslutning i öst. Väggarna, vars putsade yta följer murstommens buktningar, genombryts av stora rundvälvda fönster. Långhuset täcks av ett sadeltak med valmad spets som belagts med skiffer, medan tornets spira är klätt i zinkplåt med fjälltäckning. Ingångar i väster, söder och öster. FASAD - Långhuset har vita, slätputsade väggar med grunt utkragande omfattningar kring fönster och portar. Ytan följer murstommens buktningar och struktur. På norra och södra fasaderna syns enstaka ankarjärn som målats vita. Sockel saknas på långhuset medan torn… Tidsprofil: 1954–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 153B, Norrlanda kyrka
FöremålsbeskrivningVällare till medeltida orgel Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÅNGELANDA KYRKA
ExteriörbeskrivningLÅNGELANDA KYRKA är byggd i sten, och består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en spritputsad sockel, målad i grått. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel. Under takfoten en profilerad taklist av trä, gråmålad. TORNET är av timmer, och äldre än själva kyrkobyggnaden. Det har fasaderna klädda med vitmålad bred locklistpanel. På norr- och östersidan är förmodligen panelen av äldre datum. Rektangulära ljudöppningar i alla väderstreck (mindre åt öster vid taknocken), med gråmålade plåt… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROMELANDA KYRKA
TakformTorntak, Lanternin, Sadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VETLANDA KYRKA
ByggnadsdelTorn - Väster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Kor - Rakt, Kor - Öster, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKLANDA KYRKA
TakformTorntak, Sadeltak, Kägeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRLANDA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLANDA KYRKA
Antal våningar01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 151, Norrlanda kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 152, Norrlanda kyrka
HäradLina ting Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 153, Norrlanda kyrka
HäradLina ting Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRLANDA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak - Med asymmetriska fall Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARLANDA KYRKA
TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KILANDA KYRKA
Antal våningar01, 04 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norrlanda kyrka
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sm 104, Vetlanda kyrka
MaterialbeskrivningMigmatit Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.