BRÅLANDA KYRKA

Verifierad identitet

BRÅLANDA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443924. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1874–1876. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1874–1876.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Vänersborg · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Kyrkans långa och skiftande byggnadshistoria innefattar flera både yttre och inre förändringar som i stort följer ett allmänt och tidstypiskt mönster. Kyrkan antas liksom flera andra Dalsländska små stenkyrkor vara byggd på 1200-talet med delar av det medeltida murverket bevarat i långhuset. Kyrkan har också förblivit tornlös med en fristående klockstapel. 1689 skedde en för sin tid vanlig förlängning mot öster med ett tresidigt avslutat kor. Samtidigt upptogs en ingång från söder (igensatt 1876) till det nya koret. Under 1700-talet fick kyrkan en likaså tidstypisk inredning i provinsiell barockstil. Ett nytt plant tak målades 1746 tillsammans med predikstolen och läktarbröstningen av den i många kyrkor verksamme mästaren H G Schüffner. Även den kände bildhuggaren Isac Schullström bidrog till inredningen i Brålanda genom en predikstol och altaruppsats 1777. Under 1700-talet byttes också kyrkans taktäckning från spån till tegel (1746) för att 1838 bytas till det nuvarande materialet skiffer. Under 1800-talet skedde flera omfattande förändringar, främst åren 1874-76. I tidens strävan efter ett ljusare och "renare kyrkorum" togs 1700-tals inredningen bort. Schüffners målade plana tak ersattes med det höga ljusa tunnvalvet och de stora s… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443924. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443924. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.