SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “kalmar kyrka”
Kalmar kyrka
InteriörbeskrivningKyrkan drabbades av en eldsvåda år 1813. Tornet skadades svårt och revs till största delen. Först omkring år 1830 restaurerades kyrkan och försågs med ny inredning. Tornet byggdes upp igen. Det var då kyrkan fick sin nuvarande karaktär. Kyrkans interiör är tämligen enkel och ren. Den präglas av de senmedeltida valven och den fasta inredningen i form av slutna bänkkvarter, predikstol, läktare, orgelfasad och altarring som är från 1830-40-talen. Inredningen är utformad i tidstypisk nyklassicistisk stil. Kyrkorummet har tegelgolv i mittgången och i koret. I bänkkvarteren är det brädgolv. 1958 togs de medeltida målningarna fra… Tidsprofil: 1830–1840. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KALMAR KYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅLILLA KYRKA
HistorikI både Gårdveda och Målilla var de första kyrkorna byggda i trä. De omtalas under 1500-talet men deras exakta ålder är okänd. Målilla kyrka brändes i samband med nordiska 7-års kriget 1567. Den nya träkyrkan rönte samma öde under Kalmarkriget 1611. Den träkyrka som stod klar 1614 stod kvar till dagens stenkyrka uppfördes 1822. Troligen hade även Gårdveda kyrka byggts om men när detta gjordes är inte känt. Vid en biskopsvisitation 1768 dömdes de båda träkyrkorna ut och församlingarna uppmanades att bygga nytt. Eftersom avståndet mellan de båda kyrkplatserna var litet skulle man bygga en ny gemensam kyrka. Beslutet hade knappt fattats… Tidsprofil: 1745–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENÅSA KYRKA
HistorikNär Stenåsa kyrka renoverades 1956 hittade man under kyrkans golv resterna av en träkyrka med lergolv som daterades till 1000-talet. Detta var den första kyrkan på platsen. I mitten av eller möjligen i slutet av 1100-talet ersattes träkyrkan av en stenkyrka. Under 1200-talet byggdes stenkyrkan ut så att den blev dubbelt så lång som den ursprungliga byggnaden. Under 1700-talet och början av 1800-talet ökade befolkningsmängden i socknen. Den gamla medeltidskyrkan blev trång. År 1831 stod en ny kyrka klar som hade byggts som ett skal utanför den medeltida kyrkan. Ritningarna gjordes av Samuel Enander. Tre byggmästare, P.Isberg, P. Ekhol… Tidsprofil: 1760–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bockara kyrka
ExteriörbeskrivningBockara kyrka är orienterad i nord-sydlig riktning med ingång i norr och en rakavslutad absid i söder. Sakristian ligger i öster och vapenhuset i norr. Taket är högt med stora takytor och utskjutande takutsprång. Det är belagt med skiffer. Vid nockarna sitter förgyllda smideskors. Hängrännor och stuprör är av svartmålad plåt. På kapellets östra sida, i vinkeln mot sakristian, finns en hög skorsten av rött tegel. Byggnaden är uppförd av trä och fasaderna är klädda med stående träpanel och locklister målade i falurött. Sockeln är putsad. Alla snickerier till dörrar och fönster är målade i ljust grönt. Vapenhuset i norr har e… Tidsprofil: 1930–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBY KYRKA
HistorikUrsprungligen stod en träkyrka på samma plats som dagens kyrka. Dagens stenkyrka är byggd i två etapper där långhus och kor byggdes i den första etappen, sannolikt i slutet av 1100-talet. När dessa stod klara påbörjades kyrkans andra byggnadsetapp då västtornet uppfördes och försågs med tvillinghuvar. Den fullbordade medeltida stenkyrkan stod sannolikt klar i början av 1300-talet. Både långhus, kor och torn utfördes i romansk stil med undantag för tornets dubbelhuvar vilka snarare var utförda i den gotiska stiltraditionen. Torn med dubbelhuvar har ofta haft en maktmanifesterande funktion som kan knytas till någon enskild patronatsper… Tidsprofil: 1874–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOFTAHAMMARS KYRKA
HistorikÅr 1756 påbörjades byggandet av Loftahammars kyrka. Den nya stenkyrkan ersatte Hammars kapell, troligen byggt 1609 då Loftahammar fick egen präst. Stenkyrkan uppfördes nordväst om det gamla kapellet. Från kapellet återvändes ett antal brädor med dekormåleri. De återfinns idag i kyrkans i kyrkans yttertak och kan ses från kyrkvinden. Vem som gjorde ritningarna till den nya kyrkan är inte känt men de kan ha gjorts av byggmästare Peter Frimodig, Linköping, som var engagerad i arbete med kyrkan. I detta arbete deltog också murarmästaren P. Himmelstrand. Loftahammars kyrka fick namnet Stor amiralen Prints Carls kyrka och invigdes 1764 av… Tidsprofil: 1948–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nybro Kyrka
HistorikRitningar till både församlingshem och kyrka gjordes av J. Fred. Olson. Olson (1870-1947) tillträdde 1904 som Kalmars första stadsarkitekt. Han var verksam i 33 år, fram till 1937. Han kom under perioden att dominera byggandet i staden. I texten 63 år med två stadsarkitekter i Kalmar av Ulf Liedström berättas att J. Fred Olson signerat ritningarna till omkring 70 % av alla hus som byggdes i Kalmar mellan 1904 och 1937. Bland de offentliga byggnaderna kan nämnas Nisbetska flickskolan, elverket, gamla varmbadhuset, församlingshuset vid Esplana-den och Sankt Olofs kapell i Trekanten. Församlingshemmet började byggas år 1929 och kunde ta… Tidsprofil: 1870–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄPPLINGE KYRKA
HistorikSockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin. Kyrkan Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 110… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNA KYRKA
HistorikRedan under tidig medeltid uppfördes en kyrka i Tuna. Någon närmare datering av denna kyrka finns inte men socknen omnämns för första gången 1337. I kyrkan förvaras några medeltida inventarier i form av en klocka från mitten av 1400-talet, en Mariaskulptur från 1500-talet och en apostel i trä som troligen tillhört ett medeltida altarskåp. Dessa vittnar om kyrkans äldsta tid. Kyrkan ska ha byggts som gårdskapell till Tuna Gård och familjen Hammarskjöld innehade patronatsrätten. Under 1600-talet byggdes den medeltida kyrkan ut och renoverades vid flera tillfällen. År 1737 byggdes ett torn i väster. Ny sakristia byggdes 1764. Under 1800… Tidsprofil: 1934–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBÖKE KYRKA
ExteriörbeskrivningDagens kyrka består av ett torn med lanternin i söder och ett långhus i nord/sydlig riktning med sakristia i norr. Långhuset byggdes 1859 och kyrkans ovanliga, orientering beror på att långhuset ursprungligen byggdes som ett sidoskepp till den medeltida klövsadelkyrkan. Tornet byggdes tre år efter långhuset och ersatte då den medeltida kyrkan i söder. Med tornet fick kyrkan den utformning av modern kyrka i nyklassicistisk stil som den i väsentliga delar ännu bevarar. Den nyklassicistiska karaktären består främst i det höga tornet försett med lanternin, det lång-sträckta långhuset med större bredd än tornet och ett förhålla… Tidsprofil: 1827–1830. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKIRÖ KYRKA
HistorikSkirö socken ligger i Vetlanda kommun, i Jönköpings läns östra del, knappa fem kilometer från länsgränsen mot Kalmar län. Där uppfördes Skirö kyrka 1837 och lades då i nord-sydlig riktning på kyrkotomten. Den nya kyrkan ersatte en medeltida stenkyrka som låg några hundra meter sydväst om nämnda nybygge. Platsen för den gamla kyrkan är ännu tydligt markerad både genom den tidigare kyrkans grund och den fristående klockstapeln som uppfördes 1951. Den nya kyrkobyggnaden utgör att tydligt exempel på en nyklassicistisk kyrka, både till volym och sättet på hur formspråket har använts. Kyrkotomten placerades på en högt belägen kulle, varifr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÅRFRUKYRKAN
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Vårfrukyrkan uppfördes av tegel i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300 som en treskeppig hallkyrka med rakslutet kor i öster och indraget torn i väster. Kyrkan är ovanligt stor och påkostad och är en av få kyrkor i Östergötland som under medeltiden uppfördes helt av tegel. Kyrkan helgades åt jungfru Maria - Vår Fru - och lades vid stadens stora torg. Dess uppförande har satts i samband med de tyska köpmän som inflyttade till Skänninge vid den här tiden. Flera tyska stadsbor donerade ansenliga summor till Vårfrukyrkan och många fick också sin gravplats där. I kyrkans… Tidsprofil: 1874–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖRBYLÅNGA KYRKA
HistorikKORTFATTAD HISTORISK BESKRIVNING Mörbylånga kyrkas äldsta historia är inte helt klarlagd. Enligt kyrkohistorikern fil dr Ragnhild Boström uppfördes på 1100-talet en tornlös absidkyrka som på 1200-talet kompletterades med det torn som kyrkan har idag. Dateringen av tornet till ca 1200 har bekräftats genom dendrokronologiska prover. På den medeltida kyrkan hade torn och långhus samma bredd. På långhuset fanns i öster ett vidbyggt smalare kor samt en halvrund absid. Från 1200-talet ska även en sakristian ha funnits i norr. Tornet hade små fönstergluggar och övriga kyrkan endast några få ljusinsläpp. Det är Rhezelius avbildning från 1634… Tidsprofil: 1760–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RUNSTENS KYRKA
HistorikBakgrund 1822 byggdes en salkyrka i Högsrum intill ett medeltida torn. Kyrkan gjordes i huvudsak efter ritningar gjorda 1821 av Carl Gustav Blom Carlsson. Denna kyrka kom att bilda mönster för många kyrkor på Öland, även för kyrkan i Runsten. Den nyklassicistiska stenkyrkan i Runsten uppfördes 1835-36 av byggmästare Gustav I. Rudwall, Kalmar och ersatte då en, flera gånger ombyggd, medeltida klöv-sadelkyrka. Ritningarna till den nya kyrkan hade upprättats av Nils I Löfgren med Högsrums kyrka som förebild och blivit omarbetade av Johan Carlberg vid Överinten-dentämbetet. Vid uppförandet frångick man den fastställda ritningen enligt vi… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÖDA KYRKA
ExteriörbeskrivningFörslaget till ombyggnad av Böda kyrka hade diskuterats under en lång tid och redan under 1700-talet fanns ritningsförslag framtagna. Det dröjde dock till slutet av århundradet innan arbetet på allvar påbörjades. Det blev då ett ritningsförslag av arkitekt Gustaf af Sillén vid Överintendentsämbetet (ÖIÄ) som i stort sett genomfördes. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 (då det omvandlades till byggnadsstyrelsen) hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans kyrkobyggnader. Gustaf af Sillén arbetade också med granskningen… Tidsprofil: 1760–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMEDBY KYRKA
HistorikDen tidigaste kyrkan på platsen uppfördes i slutet av 1100-talet och var en romansk absidkyrka med högt västtorn som utökades på 1200-talet. Den nuvarande nyklassicistiska kyrkan byggdes 1851-53 norr om den plats där den medeltida föregångaren stått. Smedby kyrka är en salskyrka med smalare rakt avslutat kor, utbyggd femsidig sakristia i öster samt torn i väster. Tornet är krönt av en lanternin. Arkitekt till kyrkan var J A Hawerman och byggmästare P Isberg. Extriören är i stort sätt oförändrad sedan byggnadstiden. År 1952 förändrades interiören en kraftig, främst i och med korets ombyggnad. Ett tunnvalv och två sidorum byggdes och k… Tidsprofil: 1851–1853. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLA GAMLA KYRKA
Kyrkans komplicerade byggnadshistoria avspeglas i murverket ovanför bottenvåningen och har också kompletterats genom utgrävningar. Ett kraftigt kollager talar för att en träkyrka var den första byggnaden på platsen. Den nuvarande kyrkobyggnaden innehåller stora rester av en romansk kyrka, troligen byggd under senare delen av 1100-talet. Äldst är ett torn i väster, som nu i stympat skick ingår som en del av kyrkorummet, samt långhuset. Tornet hade ursprungligen minst fem våningar, av vilka flera var uppdelade i tunnvälvda rum. Ursprungligen hade kyrkan ett lägre och smalare, absidförsett kor. Absidkoret revs eventuellt redan cirka 1200 och er… Tidsprofil: 1960–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRUMS KYRKA (f d GLADHAMMARS KAPELL)
ÄLDRE KYRKA. Västrums första kyrkbyggnad utgjordes av ett litet träkapell vid Björnshuvud. Där fanns även en kyrkogård. Västrum tillhörde vid den här tiden fortfarande Gladhammars socken. Kapellet lades ner i början av 1600-talet i samband med att ett hemman i Västrum uppläts till prästgård för prästen i Gladhammar. 1623 uppförde man där en byggnad som användes som predikobyggnad, men även till sockenstämmor och andra sammankomster. 1693 invigdes en ny kyrka av trä som senare kompletterades med en klockstapel. Efter drygt 100 år var den för liten och den nuvarande kyrkan uppfördes på en plats hundratalet meter söderut. Kvar av den gamla kyrk… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Döderhults kyrka
HistorikDöderhults socken ligger mitt i Kalmar län. Tidigare gränsade socknen i norr till Linköpings stift men i och med att Kristdala socken överförts till Växjö stift är det inte längre så. Bygden är rik på fornlämningar. Tidigare var jord- och skogsbruk viktiga näringar men under 1800-talet och 1900-talet har flera viktiga industrier vuxit fram, speciellt i Oskarshamn. En del finns kvar än idag medan andra har avvecklats. Exempel är kustens stenindustri, skeppsvarvet i Oskarshamn och SAAB Scanias lastbilsfabrik. Den kyrka som idag finns i Döderhult stod klar 1772. Den föregick av en stenkyrka som kan ha uppförts redan på 1100-talet. Kyrka… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGBY KYRKA
ExteriörbeskrivningDet nya långhuset byggdes på samma plats som det tidigare. Ritningarna gjordes av arkitekt F R Ekberg. Han var verksam vid Överintendentsämbetet från 1865 och granskade flera kyrkoärenden. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och som också granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans byggnader. Efter 1918 omvandlades Överintendentsämbetet till Kungliga byggnadsstyrelsen. Ekberg stod nära den kände arkitekten J F Åbom och inspirerades av denne. Tre av de sju kyrkor han ritade uppfördes i trä. En av dessa är Stensele kyrka i L… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÖTS KYRKA
HistorikBakgrund Försvarskyrkor Löt gamla kyrka, av vilken endast tornet återstår idag, omtalas ofta som försvarskyrka och tornet rubriceras ofta som ett försvarstorn. Den äldre bilden av försvarskyrkorna består i att det utmed Ölands kust och längs Smålands östra kust under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet skapades en linje bestående av den typ av kyrkor som kallats fästningskyrkor. För Ölands del handlade det främst om att komplettera befintliga kyrkor med en eller ett par extra våningar samt oftast ytterligare ett torn (så att man fick klövsadelkyrkor). Dessa kyrkor fick en kärv och avvisande karaktär med små fönster och kast… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
mönsterås kyrka
HistorikFrån mitten av 1700-talet hade befolkningen i Sverige ökat kraftigt. Denna utveckling fortsatte in på 1800-talet och gjorde att församlingarna blev allt större och det blev svårt att få rum i de äldre, ofta medeltida, kyrkorna. Denna trångboddhet förde under 1800-talet, med sig ett intensivt kyrkobyggande. Under 1700-talet sker även en förändring av synen på gudstjänsten och kyrkorummet. Prästen kom mer att ses som en pedagog som i samhällets tjänst upplyste medborgarna. Kyrkobyggnaden kom därför att i allt lägre grad uppfattas som en helig plats där sakramenten och Guds nåd utdelades och i allt högre grad som en sal där statsmakten,… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ODENSVI KYRKA
HistorikOdensvi kyrka uppfördes 1774-76 av murarmästarn Jonas Zachrisson och byggmästaren Eric Ek(e)lund. Som förebild användes närmast Döderhults kyrka, tidigare uppförd av dessa. Det är oklart vem som utfört ritningen till byggnaden och endast en detaljritning av långhusfasaden finns idag bevaras. Den nya kyrkan ersatte en medeltida kyrka vilken låg ungefär på samma plats. Uppgifterna om den gamla kyrkan är knappa men man vet att den i slutet av 1500-talet hade vapenhus och sakristia av trä och att taket var spånklätt. 1687 uppfördes ett nytt kyrktorn och några år senare byggdes en ny klockstapel. En karta från 1773 visar att stenkyrkan va… Tidsprofil: 1774–1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikVimmerby stadskärna är av riksintresse för kulturmiljövården dels tack vare den medeltida strukturen i stadsplanen, dels de välbevarade handelsgårdarna med rikt och högklassigt inredningsmåleri som betingar det kulturhistoriska värdet. Detta finns bland annat dokumenterat i Riksantikvarieämbetets publikation Storgatan i Vimmerby 1965, samt den av Kalmar länsmuseum för Vimmerby kommun utförd byggnadsinventering. Halva kvarteret Näktergalen, intill kyrkan, undgick stadsbränderna 1683 och 1821. På 1658 års karta finns ett hörnhus i samma volym och läge som det här aktuella markerat. Ägarlängden visar att huset ägts och bebotts av kända… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYSSBY KYRKA
InteriörbeskrivningInteriört är kyrkan nu helt moderniserad och inte mycket är bevarat av den tidigare interiören. I stort sätt alla inventarier, förutom kyrksilvret, flertalet textilier, en smidd ljuststake samt en renoverad dopfuntsfot, förstördes i branden. Altare och altaruppsats Altare med träunderrede tillverkat av möbelsnickare Inge Johansson, Egby, Öland. Stenskiva av röd ölandskalksten. Altartavla, utförd av Monica Strandberg, Kalmar. Lösa knäfallsdynor av rödbrunt skinn runt förhöjt kor. Bänkar, konstnärlig utsmyckning och diverse inredning Bänkar av täckmålad furu med lösa textilklädda dynor. Bänkarna tillverkade av Blekhems Egend… Tidsprofil: 1958–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
"Stensö kapell"
HistorikKapellet ritades 1955 av arkitekten Evert Milles, Stockholm och uppfördes 1957 i samband med att Södra kyrkogården utvidgades. E. Milles ritade även en rad andra kyrkor; S:t Eriks kapell i Sollentuna 1930, Dorotea kyrka 1932, Töre kyrka 1936 och Lekåsa kyrka 1942. Därutöver var han verksam som restaureringsarkitekt vid ytterligare ett antal kyrkor. Stensö kapell är förmodligen E. Milles sista kyrkobyggnad, han dog bara tre år efter att kapellet stod klart. Byggnaden utfördes nästan helt i enlighet med ritningarna. Endast några få detaljer utformades annorlunda. Bl.a. flyttades källarnedgången samt ingången till officiantrummet (dvs d… Tidsprofil: 1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAGBY KYRKA
ExteriörbeskrivningDagens kyrka består planmässigt av rundhus, halvrunt kor i öster med en rektangulär sakristia i norr. I det sydvästra hörnet är ett rektangulärt vapenhus placerat och i väster har muren tre konterforter. Ursprungligen stod rundhus och korabsid oputsade medan de något senare tillbyggda byggnadskropparna sakristian och vapenhuset hade slätputs med kvaderrits. Taket har sannolikt haft dagens form men varit försett med ett centraltorn. Koret hade ytterligare en våning och i den övre delen av rundhus muren löpte en rad med små rundbågiga öppningar. Även om varken det frilagda murverket, centraltornet eller korets andra våning f… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blackstads begravningskapell
HistorikByggnaden uppfördes strax norr om kyrkan år 1953 efter ritning av Nils Carlgren, Kalmar. Kapellet har källare för likförvaring med hissanordning till bisättningsrummet. Kapellet gavs arkitektoniskt en utformning som anpassades till kyrkan stil. Kapellet har renoverats 1983 och 1996. Förutom byte av taktäckningsmaterial från spån till plåt har inga större förändringar skett. Tidsprofil: 1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅS KYRKA
ExteriörbeskrivningDen första kyrkan i Ås uppfördes i mitten av 1100-talet. Kyrkan var vigd åt helgonet Sankta Katarina och bar under sina två första sekel namnet Ottenby kyrka. På 1300-talet fick den sin nuvarande benämning. Kyrkan bestod då av långhus och torn i öster. År 1773 byggdes kyrkan till. Då förlängdes långhuset åt väster och vapenhuset tillkom. Byggmästare var Henrik Wermelin. Med sitt trätunnvalv erhöll Ås Ölands första salskyrka. Den är också Ölands enda bevarade östtornskyrka. Översta våningen byggdes om 1820 och försågs då med lanternin för klockorna. Ombyggnaden leddes av murmästaren Johan Petersson från Kalmar. Kyrkans yttr… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.