SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “kyrkans hus”
KYRKANS HUS
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DJURRÖDS KYRKA
HistorikEn gammal sägen berättar att den nuvarande kyrkan föregåtts av en äldre träkyrka som legat på samma plats. Träkyrkan byggdes av en mäktig man som hette Halde Röd. Traditionen säger också att kyrkan uppfördes på platsen för en källa. Inget av detta har dock kunnat bekräftas. Kyrkans äldsta delar uppfördes under den romanska stilperioden, 1100-tal-1200-talets första hälft. Någon närmare datering av kyrkan finns inte men avsaknad av en markerad stensockel på kyrkans fasader samt kyrkans relativt tjocka murar kan tyda på att den tillhör senare delen av perioden, från 1100-talets slut eller 1200-talet. Kyrkan saknar också absid vilket kan… Tidsprofil: 1300–1325. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLADSAX KYRKA
HistorikKyrkan i Gladsax uppfördes troligen senast kring mitten av 1100-talet. De första källorna där Gladsax kyrka omnämns är en avskrift av ett privilegiebrev utfärdat av dåvarande ärkebiskopen Eskil vid 1100-talets mitt. I brevet omnämns kyrkan som prebende till Tommarps kloster. Kyrkan bestod till en början av långhus och kor samt, sannolikt, en absid. Koret hade en lite ovanlig konisk form, vilken smalnade av mot öster. I ett senare skede, före 1400-talet, förlängdes långhuset mot väster, den nuvarande västra valvtravén. Därefter byggdes kyrkan till med ett västtorn. Tornet är inte byggt i förband med långhusets västförlängning och bör… Tidsprofil: 1450–1475. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUALÖVS KYRKA
HistorikKyrkan byggdes ursprungligen enligt romanskt mönster med långhus, ett lägre och smalare kor samt en halvrund absid. Det romanska måleriet som pryder triumfbågen visar en man och en kvinna i påkostade klädedräkter. I övre delen av triumfbågen håller ett helgon en banderoll med text på latin. Dess svenska översättning lyder DU UCITUS HAR PRYTT DENNA KYRKA MED MÅLNINGAR/FÖR DIN HUSTRUS HIALMSVITH SJÄL FÖR HOPP OM DET EVIGA LIVET. Sannolikt är det en donation till kyrkan till hustruns minne. Klädedräkterna som avbildats och det faktum att Ucitus hade resurser att få kyrkan dekorerad vittnar om att han och Hialmsvith tillhörde samhällseli… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRBERGA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Ett fragment av en s k eskilstunakista har påträffats i kyrkans närhet. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor och kyrkogårdar i anslutning till sina gods och gårdar. Dessa tidigmedeltida kyrk… Tidsprofil: 1116–1117. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVENARUMS KYRKA
HistorikEn första kyrka uppfördes på samma plats som den nuvarande kyrkobyggnaden redan på 1100-talet. Av den medeltida kyrkan hittades spår i samband med en restaurering 1949. Från den medeltida tiden återfinns kyrkans lillklocka samt den stenfigur som numera är placerad i sakristian. Av kyrkans tidiga historia finns inte många källor men den nuvarande kyrkan uppfördes i etapper under slutet av 1700-talet. 1787 antas kyrkan stått klar i sin korsform, ännu var inte tornet uppfört. 1792 förfärdigades predikstolen av en lokal byggmästare vid namn Wennerholm, predikstolen var en gåva från familjen Stedt. Under 1797-98 installerades orgeln och e… Tidsprofil: 1797–1798. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOFTAHAMMARS KYRKA
HistorikÅr 1756 påbörjades byggandet av Loftahammars kyrka. Den nya stenkyrkan ersatte Hammars kapell, troligen byggt 1609 då Loftahammar fick egen präst. Stenkyrkan uppfördes nordväst om det gamla kapellet. Från kapellet återvändes ett antal brädor med dekormåleri. De återfinns idag i kyrkans i kyrkans yttertak och kan ses från kyrkvinden. Vem som gjorde ritningarna till den nya kyrkan är inte känt men de kan ha gjorts av byggmästare Peter Frimodig, Linköping, som var engagerad i arbete med kyrkan. I detta arbete deltog också murarmästaren P. Himmelstrand. Loftahammars kyrka fick namnet Stor amiralen Prints Carls kyrka och invigdes 1764 av… Tidsprofil: 1948–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KYRKANS GÅRD LOCKÖRN FÖRSAMLIMGSHEM
Exteriörbeskrivning1. EXPEDITIONER 2. DAGHEM I KYRKANS HUS - LOCKÖRN - Kyrkans gård - Lockörn uppfördes i U-form 1991. 2001 skedde en större ombyggnad, då flyglarna förlängdes. Kyrkorum och samlingsrum är belägna i byggnadens rektangulära, öst - västligt orienterade mittparti. (kyrkobyggnaden) De rektangulära flyglarna löper i nord - sydlig riktning. Flyglarna är förskjutna mot söder, så att ca två tredje delar av kyrkobyggnaden skjuter ut norr om deras gavlar. De tre byggnadskropparna omsluter en gård, mot vilken tre portar vetter. FASAD - Fasaden är täckt med gulvit locklistpanel. Mot gården är i fasaden två burspråk, där fönstren är place… Tidsprofil: 1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torekovs kyrka
HistorikTorekovs nuvarande kyrka hade en medeltida föregångare som låg mitt i byn. Stenkyrkan från omkring 1200 var i typisk romansk stil med rektangulärt långhus, smalare kor med absid och utan torn. Under senmedeltiden välvdes kyrkan med valv och byggdes till och om. Vid C G Brunius uppmätning på 1840-talet hade kyrkan tillbyggt vapenhus, torn, sakristia och ett breddat kor. Sakristian var ovanlig med en tornliknande utformning. Stilen var gotisk med spetsbågiga fönster och valv. Kyrkorummet var tvåskeppigt. Kyrkans utbyggnad kan förklaras med blomstrande sjöfart och fiske men också att det var en vallfartskyrka till lokalhelgonet Sankta T… Tidsprofil: 1860–1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA STRÖ KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Östra Strö kyrka uppfördes under 1100- eller möjligen 1200-talet som en romansk kyrka med långhus och kor med halvrund absid i öster. Kyrkan var i sitt grundutförande sannolikt oputsad, med kvaderritsade fogar och hörnkedjor av kvaderhuggen sandsten. Redan under romansk tid putsades emellertid kyrkan och hörnkedjorna försågs med kimröksavfärgad kvaderimitation. Vissa källor gör gällande att ett brett västtorn ska ha funnits tidigt, möjligen redan från uppförandet. I kyrkans vård-och underhållsplan menar man dock att några belägg för detta påstående inte gått att finna. I en sockenbeskrivning daterad 1747 sägs kyrkan ha… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÄRDSLÖSA KYRKA
HistorikKyrkan är av sten och Ölands bäst bevarade medeltidskyrka. Den har en mycket komplicerad byggnadshistoria. Äldst är långhusets västparti och det något yngre tornet från 1100-talet. Korsarmarna från ca 1240 med skulpterade portaler tillskrivs Håkan Tanna. Koret tillkom ca 1270 och sakristian i norr senare under medeltiden. Tornets lanternin härrör från 1845. Kyrkan har kalkmålningar från 1200-talets mitt, 1498, 1570-talet samt 1642. Altaruppsatsen är gjord 1764 och predikstolen signerad 1666. Ett skadat triumfkrucifix från 1300-talets början och en madonna från ca 1500 har bevarats. Allmän bakgrund Gärdslösa kyrka var under medeltiden… Tidsprofil: Cirka 1240. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KIMSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventering 2006: Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt en träkyrka, vilket den i kyrkans norra vägg inmurade runristade hällen till ett tidigkristet gravmonument tyder på. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor och… Tidsprofil: 1730–1733. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OSCAR FREDRIKS KYRKA
HistorikMASTHUGGS FÖRSAMLING BILDAS Masthuggs församling bildades 1883 och omfattade ursprungligen västra delen av Haga samt Olivedal, Masthugget och Stigberget. Gudstjänster hölls först i S:t Johanneskyrkan, men den ansågs med sina 770 fria bänkplatser alltför liten. År 1883 bodde 13 000 personer i den nya församlingen. PLANLÄGGNING AV OSCAR FREDRIKS KYRKA Förslag om en ny, större kyrka restes redan samma år som församlingen bildades. Efter undersökningar utsågs en lämplig tomt på det Dahlinska berget. År 1884 anlitades överintendenten Helgo Zettervall (1831-1907) i Stockholm som arkitekt för kyrkobygget. Zettervall var vid denna tid en av… Tidsprofil: 1831–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HUSBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1977 förstörde en häftig brand Västra Husby kyrka som var byggd 1816-1817. Innan kyrkans återuppbyggande gjordes en arkeologisk utgrävning av lämningarna från den medeltida kyrka som tidigare fanns på platsen. Under medeltidskyrkans golvlager påträffades en koncentrerad stenpackning som tolkas som grunden till en träkyrka som följaktligen har föregått stenkyrkan från 1100-talet. C F Broccman uppger i sin Östgötabeskrivning från 1760, att biskop Kol skall ha invigt Västra Husby kyrka år 1186, helgad åt S:t Olof. Uppgiften styrks av flera källor och även murlämningarnas… Tidsprofil: 1816–1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÄSLÖVSLÄGE KYRKA
HistorikTräslövsläge kyrka ritades 1926 av arkitekten Sigfrid Ericson, Göteborg. Byggnaden, vilken är uppförd helt i trä, invigdes 1927. Medel till kyrkans uppförande åstadkoms på frivillig väg, främst genom ortsbefolkningen. Tornet har två klockor en storklocka från 1927 och en lillklocka från 1957. 1951 genomgick kyrkan en stor interiör förändring. Då tillkom kyrkans målningar, vilka utfördes av konstnären Joel Mila och hans hustru Hilma. Joel svarade för de bibliska motiven föreställande Kristi liv och gärning på jorden. Personavbildningarna är utförda efter levande modeller, huvudsakligen bosatta i Träslövs läge. Hilma Mila svarade för b… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDVIGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1665 hade man löst markfrågan för kyrka och kyrkogård och de anlades på platsen för det tidigare Kungshuset som nu låg helt i ruiner. På grund av brand och senare förändringar är det inte helt klarlagt hur kyrkan såg ut när den invigdes 1673. Planlösningen med långhus och tresidigt avslutat kor var densamma som idag, men man byggde ingen sakristia. Tornet färdigställdes inte förrän ett par decennier senare. Eventuellt uppfördes kyrkan efter ritningar av Nils murmästare från Eksjö. Ritningar till en ny takkonstruktion upprättades av Nicodemus Tessin d ä och taket byggde… Tidsprofil: 1860–1861. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Härslövs kyrka
HistorikKyrkan antas vara byggd i början av 1100-talet, eventuellt redan i slutet av 1000-talet och är en av de äldsta stenkyrkorna i Skåne. Den uppfördes först med ett långhus och rakavslutat kor. Absiden är sekundär men tillkom redan på senare delen av 1100-talet. Långhus, kor och absid dekorerades invändigt med kalkmålningar. Absidens kalkmålningar dateras till 1150-1175. Olika teorier finns om tornet, som antingen är samtida med långhuset eller byggt efter absiden under senare delen av 1100-talet. Kyrkan hade då ingångar genom nord- och sydportaler i långhuset och högt sittande små fönster. Under 1400-talet slogs valv i kyrkan liksom i d… Tidsprofil: 1150–1175. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ULRIKA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: Kungl Maj:t resolution med tillstånd om sockenbildning och att bygga en kyrka föll i januari 1736. Platsen för kyrkan var redan klar och bygget påbörjades omedelbart. Kyrkan var färdigbyggd på ett år och invigdes den 1 juni 1737. Kyrkan fick en snarast medeltida form. Den är uppförd av timmer med rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutet kor. Sakristian fick en ovanlig placering på östra sidan. Den traditionella platsen för sakristian var vid den här tiden på norra sidan av koret. Exteriören är spånklädd och rödfärgad och ingången är via vapenhuset. En koringång finns även på s… Tidsprofil: 1710–1766. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
västra ingelstads kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan består idag av långhus som är förlängt och avslutas med ett rakslutet kor i öster i samma bredd som långhuset. Samt ett torn i väster och en sakristia i söder. Långhuset är från 1100-talet, östförlängningen från 1520-talet och tornet från 1855 med spira från 1895. Nuvarande sakristia, tidigare vapenhuset, mot söder byggdes omkring 1300-talet. Mot korets södra sida står två kraftiga strävpelare avtrappade i två nivåer, avtäckta med tegel. Kyrkan är vitputsad med tegeltak och har spetsbågiga fönster. Kyrkans murar i långhuset är uppförda av tuktad gråsten med inslag av kritsten. Kring fönstren från 1855 är byggt med t… Tidsprofil: 1670–1735. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA EDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Fiskare och skärgårdsbor hade lång väg till sockenkyrkan i Ed, vilket resulterade i att ett skärgårdskapell uppfördes 1607 vid Åsviks säteri. Det byggdes med biskopens tillstånd och på initiativ av Anna Skytte på Kråkviks säteri, var under även Åsvik tidvis lydde. Kapellet, som även kallades Skyttekapellet eller Eds kapell var byggt av trä, men dess ursprungliga utformning är oklar. Det tillbyggdes med korsarmar i slutet av 1600-talet för att rymma den växande församlingen och i början av 1700-talet tillkom ett trätorn i väster. Kyrkan uppges ha haft spåntak och tjärade f… Tidsprofil: 1901–1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Backens kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är en salkyrka uppförd av gråsten med gavelrösten i tegel åren 15011508. Byggmästaren är okänd. Med sina stora mått (16 x 45 m) blev den en av Övre Norrlands största kyrkor. Skalmurarna är 1,4 m tjocka och kalkputsade på ut- och insida. Lång-huset har fyra traveér och en utskjutande sakristia i nordost. De branta sadeltaken på långhus och sakristia är täckta med skivtäckt kopparplåt. På gavelröstena sitter två kopparinklädda kors. Takfoten är trappstegsformad med en ornerad bård mot väggen och gavelspetsarna är tegelornerade, även sakristians. Gråstenarna är synliga upp till sockelhöjd. Därefter är fasaden putsad oc… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GISLAVEDS KYRKA
HistorikGislaveds församling, Båraryds socken, ligger i Gislaveds kommun i Jönköpings läns sydvästra del. I väster angränsar socknen till Halland. Vid mitten av 1800-talet inleddes en diskussion kring var man skulle uppföra en ny kyrka. Gislaved som hade kommit att utvecklas till en centralort var föreslagen men även andra möjliga platser presenterades, såsom Ödegärde, Smörhult eller Gislaveds Buskegård. Tanken var då att man skulle gå samman från flera mindre församlingar, främst för att kunna klara de omfattande investeringar som uppbyggnaden av en ny kyrka skulle innebära. Processen pågick under många år och man hann ändra besluten vid et… Tidsprofil: 1880–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄLLESTADS KYRKA
InteriörbeskrivningHÄLLESTADS KYRKA är en enskeppig salskyrka med brett och högt kyrkorum och ett smalare, tresidigt kor åt öster med sakristia norr om koret. I väster finns ett smalare torn med vapenhus och huvudingång i första våningen. Långhuset, korparteti, sakristian och vapenhuset har trägolv med relativt smala brädor, lackade i långhuset och vapenhuset och gråmålade i övriga utrymmen. LÅNGHUS - Kyrkorummets väggar är klädda med pärlspånt och uppdelade i tre horisontella väggytor som avgränsas genom profilerade lister. Nedtill finns en bröstning av stående panel, väggytan ovanför denna har liggande panel och återstående yta, upp till t… Tidsprofil: 1953–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MJÄLDRUNGA KYRKA
HistorikMjäldrunga kyrka är en av sju bevarade medeltida absidkyrkor som uppförts i Västergötland före 1200-talets mitt. I väster finns ett timrat vapenhus troligen från 1845, ombyggt 1895, och i nordöst en sakristia från 1922 med pannrum under från 1938. Plantypen med absid istället för rakt avslutat kor var vanligast i Falbygden, Skara-Vara- och Vadsboslätterna, men uppfördes även här i norra Sjuhäradsbygden. Absidmotivet anses företräda en rikare och mer specifik arkitektonisk form, jämfört med andra samtida plantyper, och kopplas till en profan eller sakral makthavare. Kyrkor med denna plan försågs tidigt med måleri av internationell kla… Tidsprofil: Cirka 1201. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MULARPS KYRKA
InteriörbeskrivningMULARPS KYRKA är en liten enskeppig absidkyrka med stort torn och vapenhus i väster samt en rymlig sakristia tillbyggd till koret i norr. Långhus och kor täcks av vitkalkade kryssvalv med en triumfbåge mot koret och en valvbåge i väster mot torndelen av kyrkorummet. LÅNGHUSET har två stickvalv åt öster. Väster om dessa delar en rundbågig valvbåge av rummet mot tornpartiet som har ett högre, platt tak bestående av smala, vitmålade brädor. I denna del finns kyrkans orgelläktare. Under läktaren finns dörren till vapenhuset, en pardörr med tre fyllningar och målad i tre olika grå nyanser (sannolikt 1914-16). Långhuset har tre… Tidsprofil: 1914–1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄSSJÖ KYRKA (NÄSSJÖ STADSKYRKA)
HistorikVid invigningen och fram till 1926 användes i nya kyrkan det gamla altarkorset från gamla kyrkan, ett typiskt klassiserande enkelt kors med svepeduk hängande över sig. På grund av förseningen väntade man med att måla koret och detta färdigställdes istället under 1910. Konstnären Knut Lindblom i Stockholm gjorde ett för kyrkans stil passande nygotiskt måleri med tre änglar i helfigur ovanför de tre fönsteröppningarna. Nedre delen av väggarna i koret närmast golvet försågs med draperimålningar och triumfbågen försågs med en riklig dekor och en dekorbård med texten Kristus har älskat församlingen och utgifvit sig sjelf för henne. 1926 g… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYRESÖ KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkans golv är lagt med röda och grå kalkstensplattor utom i bänkkvarteren där det ligger trägolv från 1933. I golvet ligger ett flertal nedsänkta gravhällar, likaså i kalksten av vilka en del har inskriptioner. Väggar och valv i kyrkorummet är putsade och vitkalkade. Thomas Målare var den som först vitlimmade kyrkan år 1640. Den vitrappade interiören delas upp i fyra valvtravéer. De två östra valvtravéerna som utgörs av korvalv och långhusets östra valv är stjärnvalv. Långhusets västra valv är åttadelat och tornvalvet är kryssvälvt. Valven bärs upp av kolonner som bl a kröns med Oxenstiernas och de la Gardies vapen. Valv… Tidsprofil: 1620–1630. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA STENBY KYRKA
Kyrkobyggnaden Kyrkans byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men sannolikt uppfördes de äldsta delarna under 1100-talet. Kyrkan bestod då av ett kort rektangulärt långhus med smalare kor med oklar avslutning mot öster. Samtidigt eller kort därefter uppfördes ett torn vid västra gaveln. Från denna äldsta period kvarstår sannolikt ett murparti i norr. Under 1200-talet tillbyggdes långhuset med korsarmar i söder och norr. Den norra korsarmen är bevarad intakt, medan den södra bl a har förlängts åt söder. Den första domkyrkan i Linköping, Askeby klosterkyrka och Vreta klosters kyrka uppfördes med en korsformad plan under 1100-talet. Under 1200… Tidsprofil: 1817–1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.