HEDVIGS KYRKA

Verifierad identitet

HEDVIGS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000057810. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1860–1861. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1860–1861.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Norrköping · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1665 hade man löst markfrågan för kyrka och kyrkogård och de anlades på platsen för det tidigare Kungshuset som nu låg helt i ruiner. På grund av brand och senare förändringar är det inte helt klarlagt hur kyrkan såg ut när den invigdes 1673. Planlösningen med långhus och tresidigt avslutat kor var densamma som idag, men man byggde ingen sakristia. Tornet färdigställdes inte förrän ett par decennier senare. Eventuellt uppfördes kyrkan efter ritningar av Nils murmästare från Eksjö. Ritningar till en ny takkonstruktion upprättades av Nicodemus Tessin d ä och taket byggdes troligen efter dessa ritningar. Det innebar träpelare i kyrkorummet och trävalv. Från församlingens sida hade man inte bara kontakt med Nicodemus Tessin d ä utan även andra av tidens mer kända konstnärer och hantverkare, ibland genom den Tyska församlingen i Stockholm. Kyrkans tak täcktes troligen med pannor och murarna var rödfärgade med målade, vita fogar. Man lär ha målat fasaderna i tegelimitation för att det riktiga teglet, som kommit från många olika sändningar, hade så skiftande utseende. Dessutom lär en del tegel ha kommit från skorstensstockar från brunna hus. Kyrkans bänkinredning var sluten, d v s försedd med dörrar. Detta kan ma… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000057810. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000057810. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.