SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
13 träffar
för “katarina kyrka”
KATARINA KYRKA
HistorikKatarina kyrka uppfördes under åren 165695 enligt arkitekten Jean de la Vallées ritningar. Redan grundläggningsåret 1656 hölls, under ett provisoriskt tak, den första gudstjänsten, men kyrkan stod inte färdig förrän nästan fyrtio år senare. Jean de la Vallée (162096) var en av de ledande arkitekterna i Sverige under 1600-talets andra hälft. Utöver Katarina kyrka har han i Stockholm bl a stått för ritningarna till Hedvig Eleonora kyrka som började byggas 1669. Bland hans profana byggnadsverk finns en rad palats i Stockholm som t ex Bondeska palatset, numera Högsta Domstolen, och Axel Oxenstiernas palats i Storkyrkobrinken. Han fullbor… Tidsprofil: 1600-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROSLAGS-KULLA KYRKA
HistorikRoslags-Kulla kyrka är uppförd under åren 170506 av timmer i en korsplan med centraltorn över korsmitten. Byggnadstypen har få motsvarigheter i Sverige. Möjligen kan en förebild sökas i arkitekten Jean de la Vallés barockkyrka Katarina kyrka, uppförd under 1600-talets mitt. I Finland var byggnadstypen vanligare. Stilistiskt återfinns även influenser i holländska barockkyrkor med centralplan. Roslags-Kulla kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. Bygden kring Roslags-Kulla kyrka har sedan 1600-talet varit helt behärskad av herrgårdar, Östanå huvudsakligen. Östanå… Tidsprofil: 1600-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDVIG ELEONORA KYRKA
HistorikHedvig Eleonora kyrka invigdes 1737 men hade börjat byggas redan 1669. Byggnadsarbetet låg nere 50 år och återupptogs 1724. Kyrkans torn stod inte klart förrän 1868. De första ritningarna till kyrkan gjordes av Jean de la Vallée (162096). Han var hov- och stadsarkitekt och har ritat Katarina kyrka samt Askersunds landskyrka i Närke, 166470. Till hans profana verk hör Axel Oxenstiernas palats vid Storkyrkobrinken och Bondeska palatset, nu Högsta Domstolen. Han fullbordade sin fars Simon de la Vallées verk Riddarhuset och deltog i den stora ombyggnaden av Stockholms slott. Efter det långa uppehållet fortsatte bygget, då efter Göran Jos… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kungsholms kyrka
ExteriörbeskrivningKungsholms kyrka är en av de första centralkyrkorna i landet med tydlig inspiration från Katarina kyrka, vars grundläggning påbörjats sjutton år tidigare. Kyrkan har en grekisk korsplan med lika långa korsarmar. Huvudentrén är placerad i väster. Eftersom marknivån sluttar mot söder leder en dubbeltrappa upp till den södra porten. Kyrkans stomme är av tegel. Ovan en grund av gråsten och sandstenssockel reser sig kyrkans putsade fasader med gula väggytor med listverk och lisener avfärgade i grått. Tak, kupol och lanternin är klädda med kopparplåt. Över korsmitten reser sig en balustradförsedd attikavåning som kröns av en täm… Tidsprofil: 1673. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅS KYRKA
ExteriörbeskrivningDen första kyrkan i Ås uppfördes i mitten av 1100-talet. Kyrkan var vigd åt helgonet Sankta Katarina och bar under sina två första sekel namnet Ottenby kyrka. På 1300-talet fick den sin nuvarande benämning. Kyrkan bestod då av långhus och torn i öster. År 1773 byggdes kyrkan till. Då förlängdes långhuset åt väster och vapenhuset tillkom. Byggmästare var Henrik Wermelin. Med sitt trätunnvalv erhöll Ås Ölands första salskyrka. Den är också Ölands enda bevarade östtornskyrka. Översta våningen byggdes om 1820 och försågs då med lanternin för klockorna. Ombyggnaden leddes av murmästaren Johan Petersson från Kalmar. Kyrkans yttr… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA KATARINA KYRKA
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:ta MARIA MAGDALENA KYRKA
HistorikS:ta Maria Magdalena kyrka började byggas omkring 1588 och stod klar 1625. Kyrkan har genomgått stora förändringar sedan dess. Nicodemus Tessin d.ä. (161581) ritade 1600-talets tillbyggnader. Han har i Stockholm bland mycket annat ritat Gamla Riksbanken, Bondeska- och Wrangelska palatset och Stadsmuseet. Hans son, Nicodemus Tessin d.y. (16541728), ritade västportalen. Efter en brand 1759 renoverades kyrkan efter Carl Johan Cronstedts (170977) ritningar. Cronstedt har även ritat Artillerigården som numera rymmer Armémuseum. Carl Fredrik Sundvall (17541831) ritade den nuvarande tornhuven 1824. På 1920-talet fick interiören sin befintli… Tidsprofil: Cirka 1588. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDEMORA KYRKA
HistorikText saknas, Hedemora socken omtalas redan 1362 och det är troligt att det förekommit ett kapell långt tidigare. Socknen har omfattat ett av de äldsta gruvdistrikten i landet, vilket bidrog till bygdens utveckling. Hedemora fick stadsprivilegier redan 1446 och blev därmed Dalarnas enda medeltida stad. Det är osäkert när de äldsta delarna av nuvarande kyrka uppfördes, men de antas härstamma från 1300-talet. Kyrkan bestod inledningsvis endast av mittskeppets tre mellersta travéer, som då saknade valv, samt av en sakristia på norra sidan. Stjärnvalven med gubbribbor tillkom sannolikt under 1400-talets sista decennier. I samband med dett… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA RYDS KYRKA
InteriörbeskrivningVia västportalen kommer man in i tornbyggnadens nedre rum - det nuvarande vapenhuset, där en brudkammare, elcentral och uppgången till orgelläktaren och tornet finns. Från vapenhuset kommer man in i kyrkorummet. Långhusets fyra kryssvalv har valvpilastrar i förband med murarna, vilket tyder på att valven redan var planerade när murarna uppfördes på 1430-talet. Långhusets valvmålningar från 1449 är utförda av Johannes Iwan liksom korvalvets dekor med bl a donatorsvapen. De karaktäriseras av ett måleri som breder ut sig över ytan (horror vacui). Långhusets valvmålningar har varit överkalkade, men togs åter fram 1924 och korv… Tidsprofil: Cirka 1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KIMSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventering 2006: Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt en träkyrka, vilket den i kyrkans norra vägg inmurade runristade hällen till ett tidigkristet gravmonument tyder på. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor och… Tidsprofil: 1730–1733. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅBY-REKARNE KYRKA
InteriörbeskrivningÖVERSIKT Långhuset nås via ett vindfång i väster. Sakristian är placerad öster om i koret i kyrkans östra del. VINDFÅNG Vindfånget innanför ytterporten i väster har ett golv av kvadratiska, grå kalkstensplattor. Utrymmet täcks av ett tryckt valv, möjligen definierbart som mötande tunnvalv. Väggarna och taket är putsade och vitmålade. I väster leder ovan beskrivna port ut till kyrkogården. I öster leder en pardörr in till kyrkorummet. Dörrbladen består av ramverk med tre släta fyllningar. Dörrbladens ramverk och dörrfoder är målade i ljust gråblått medan fyllningarna är målade i en mörkare gråblå kulör. LÅNGHUS Långhuset ha… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Huvudingång till kyrkan är numera från tornets västra sida som leder in till en förhall i tornets bottenvåning. Här finns också trappa till orgelläktaren med vidare uppgång till tornets övre våningar och vindarna. Vapenhuset har en enkel kapprumsinredning och tre stora gravhällar står kramlade mot ytterväggarna. Golven är lagda med kalksten i diagonallagda plattor av röd och grå kalksten. Samma golv ligger i långhuset och koret. Väggarna är putsade och vitmålade och innertaket av brädor är indelat i kassetter. Under trappan i vapenhuset leder en dörr i renässansstil in till en elcentral. Ingång till kyrkorummet be… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uppsala domkyrka
InteriörbeskrivningInteriören präglas i hög grad fortfarande av den stora restaureringen 1885-93. Alla valv- och väggdekorationer från den tiden bevarades utom i södra tvärskeppet där de kalkades över. De nygotiska bänkraderna är kvar liksom orgeln och orgelläktaren. Högkoret avgränsas mot koromgången av smidesgaller och ett antal smidda ljusbärare. Altaret pryds av ett kors i silver och glas utfört av guldsmeden Bertil Berggren-Askenström 1976. Många gravstenar finns även i våra dagar kvar i golvet, som för övrigt består av kalkstensplattor. Vidare finns ett stort antal gravmonument från 1500-, 1600- och 1700-talen i de till gravkor omvandl… Tidsprofil: 1885–1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.