ÖSTRA RYDS KYRKA

Verifierad identitet

ÖSTRA RYDS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051522. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Cirka 1300. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1290–1310.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Österåker · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

InteriörbeskrivningVia västportalen kommer man in i tornbyggnadens nedre rum - det nuvarande vapenhuset, där en brudkammare, elcentral och uppgången till orgelläktaren och tornet finns. Från vapenhuset kommer man in i kyrkorummet. Långhusets fyra kryssvalv har valvpilastrar i förband med murarna, vilket tyder på att valven redan var planerade när murarna uppfördes på 1430-talet. Långhusets valvmålningar från 1449 är utförda av Johannes Iwan liksom korvalvets dekor med bl a donatorsvapen. De karaktäriseras av ett måleri som breder ut sig över ytan (horror vacui). Långhusets valvmålningar har varit överkalkade, men togs åter fram 1924 och korvalvet befriades samtidigt från påmålningar. Koret ligger två trappsteg högre än långhuset och ytterligare tre trappsteg upp ligger Braheättens gravkor som avskärmas från högkoret genom altaret och smidda järngaller med grindar. Genom en furudörr i högkorets nordvägg kommer man via en rundbågig öppning in i sakristian. Den tillhör kyrkans äldsta delar och täcks avett ursprungligt kryssvalv av tegel med profilerade ribbor. Valvet pryds av kalkmålningar i form av växtslingor framtagna 1924. På fönstrets insida finns en järnlucka från 1773 och i norra väggen en nisch.. Spisen är från 1730-talet. Genom en rektangulär dörröppning i västväggen står… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051522. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000051522. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.