HEDEMORA KYRKA

Verifierad identitet

HEDEMORA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442334. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1300-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1300–1399.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Hedemora · Dalarnas län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikText saknas, Hedemora socken omtalas redan 1362 och det är troligt att det förekommit ett kapell långt tidigare. Socknen har omfattat ett av de äldsta gruvdistrikten i landet, vilket bidrog till bygdens utveckling. Hedemora fick stadsprivilegier redan 1446 och blev därmed Dalarnas enda medeltida stad. Det är osäkert när de äldsta delarna av nuvarande kyrka uppfördes, men de antas härstamma från 1300-talet. Kyrkan bestod inledningsvis endast av mittskeppets tre mellersta travéer, som då saknade valv, samt av en sakristia på norra sidan. Stjärnvalven med gubbribbor tillkom sannolikt under 1400-talets sista decennier. I samband med detta påbyggdes långväggar och gavlar; de utsmyckades samtidigt med tegelornamentik. Vid ett senare tillfälle utsmyckades valv och väggar med målade dekorer, vilka dock överkalkades redan på 1660-talet. Under medeltiden tillbyggdes långhuset med två mindre sidokor. Det ena, S:ta Annas kor, uppfördes intill sakristian i norr; det andra, S:ta Katarinas kor, var uppfört på södra sidan och nyttjades även samtidigt som vapenhus. År 1523 tillbyggdes långhuset mot väster med ett torn, vilket kröntes 1621 med en hög spira. Tornet var dock slutet och nedre delen brukades som kor. Inte förrän 1672 öppnades portalen i väster. På 1680-talet påbörjades en utv… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442334. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442334. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.