SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “hall kyrka”
Hall kyrka
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SKÖNDALS KYRKA
HistorikStora Sköndals kyrka uppfördes under åren 192729 med Svenska Diakonanstalten som byggherre och invigdes 1929. Arkitekt var Hakon Ahlberg (18911984), prästson från Halland. Ahlberg har under sina nästan sextio år som verksam arkitekt ritat flera kyrkor. Förutom Stora Sköndals kyrka är han upphovsman till bl a den samtida Mälarhöjdens kyrka i Brännkyrka församling, Stockholm och i Malmbergets kyrka från 1945 skapade Ahlberg ett kyrkorum som står mycket nära Stora Sköndals med ett klöverbladsformat innertak. Ahlberg har också ritat en hel del bostadsbebyggelse och sjukhus. Stora Sköndals kyrka byggdes till med församlingslokaler 1993, r… Tidsprofil: 1680-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikS:t Matteus kyrka byggdes 190103 efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt (18641955) och invigdes 1903. Bland Erik Lallerstedts många uppförda byggnader hör monumentala bankpalats, kontorshus och institutionsbyggnader så som Tekniska högskolan. Han har även ritat Kungsholmens församlingshus och bostäder vid Helgalunden. S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka, är förutom S:t Matteus den enda kyrka i Stockholm Lallerstedt har ritat. I Halland och Småland finns två kyrkor ritade av honom, Tjärby och Jäts kyrkor. S:t Matteus kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. HISTORIK S:t Matteus kyrka byggdes som ett kapell i Ad… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Halla kyrka
HistorikHalla kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta del är långhuset, vilket byggdes omkring år 1200, medan tornet tillkom något decennium senare. Yngst är koret och sakristian, vilka uppfördes vid mitten av 1300-talet. Av utvändiga förändringar sedan byggnadstiden kan nämnas att yttertakens taktäckningsmaterial ändrades från bräder (falar) till tegel omkring sekelskiftet 1700, och fönstren på långhusets södra sida nyupptogs respektive vidgades 1697 och omkring 1860. De senaste restaureringarna Kyrkans interiör och exteriör restaurerades 1965 efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby. Tornets fasader, som urspr… Tidsprofil: 1994–1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLARÖDS KYRKA
HistorikHallaröds kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka med långhus samt lägre och smalare kor med halvrund absid i öster. Under 1300-talet tillkom ett kraftigt västtorn och vapenhus vid sydportalen. Utbyggnaderna byggdes i gråsten med sandstenskvadrar runt muröppningarna, medan de ursprungliga byggnadsdelarna var utförda i sandsten. Kyrkorummets valvslagningar med kalkmålningar tillkom sannolik under senmedeltiden. 1536 donerade Olof Rosensparre och hans maka Lisbeth Gyldenstierna på Skarhults slott en predikstol till kyrkan, vilket är ovanligt tidigt för en predikstol med tanke på att reformationen i Danmark genomfördes samma år. 1634 t… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GISLAVEDS KYRKA
HistorikGislaveds församling, Båraryds socken, ligger i Gislaveds kommun i Jönköpings läns sydvästra del. I väster angränsar socknen till Halland. Vid mitten av 1800-talet inleddes en diskussion kring var man skulle uppföra en ny kyrka. Gislaved som hade kommit att utvecklas till en centralort var föreslagen men även andra möjliga platser presenterades, såsom Ödegärde, Smörhult eller Gislaveds Buskegård. Tanken var då att man skulle gå samman från flera mindre församlingar, främst för att kunna klara de omfattande investeringar som uppbyggnaden av en ny kyrka skulle innebära. Processen pågick under många år och man hann ändra besluten vid et… Tidsprofil: 1880–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖDBO KYRKA
InteriörbeskrivningINTERIÖR BYGGNADSBESKRIVNING Rödbo kyrka är en av de minsta i Göteborg. Byggnaden uppfördes 1929 som begravningskapell men har senare fått funktion som församlingskyrka. Den invigdes som kyrka år 1974 efter en större renovering. Kapellet renoverades även år 1952. Kyrkan har en nord-sydlig riktning med entré i norr och kor i söder. Innanför entrén skapas en antydan till vapenhus i form av en öppen hall flankerad av små biutrymmen, varav det östra rymmer trappan upp i tornet. Klockstapeln reser sig över denna del av byggnaden vilket medfört att taket i hallen är lägre än i långhuset. Interiören är relativt välbevarad sedan b… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLINGEBERGS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är rektangulärt och täckt med tunnvalv, 30 x 13 x 9 meter stort. Proportionen på kyrkorummet ger ett enhetligt och överskådligt rum. Långhuset är inrett med öppna bänkrader. Golven i kyrkan är genomgående av kalksten, med ett högre golv i trä i bänkraderna. I koret står altaruppsatsen från 1774 med väggfast altare, altarring med sluten front, två psalmtavlor, en rad korbänkar på varje sida, en medeltida gravsten, medeltida primklocka och dopfunt från 1877. Trappsteget upp till sakristian utgörs av en stor medeltida gravstenshäll, båda stenarna är från 1300-talet. Kyrkorummet enda direkta utgång är placerad på s… Tidsprofil: 1662–1697. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans exteriör illustrerar flera av dess byggnadsetapper och ombyggnadsfaser och de till dessa hörande idealen och behoven. De mittersta och västra delarna av den höga bottenvåningen härstammar från kyrkans första byggnadsperiod under tidigt 1200-tal. Kyrkvåningens mittersta och västra parti, delar av källarvåningens murar, den södra portalen, liksom utkiksgluggen i den södra muren härstammar från den andra byggnadsetappen, även den under tidigt 1200-tal. Båda dessa byggnadsetapper representerar med sina slutna, kraftiga murverk och smala öppningar den fortifikatoriska funktion som kyrkan hade. Samtidigt representerar de… Tidsprofil: 1951–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ONSLUNDA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Huvudingången till kyrkan, i väster, leder till tornets bottenvåning vilken är inredd som entréhall. Hallen är relativt liten med golv av återanvända gravhällar av kalk-sten, en del med mycket sliten, nästintill utplånad, inskription. Väggarna är putsade och vitkalkade. I hallen finns en enkel möblering med kapphängare och en bänk. Längs norra väggen finns en vitmålad trappinbyggnad av brädor med en gråmålad bröstning nedtill. En liten enkel kammardörr leder till den branta och höga, smala trappan till tornets andra våning. I öster leder en stor pardörr in till kyrkorummet. Pardörren är uppbyggd med spegelfyllning… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 138, Halla kyrka
FöremålsbeskrivningFragment av runsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 139, Halla kyrka
Ursprunglig platsJa Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 140, Halla kyrka
MaterialbeskrivningKalkputs Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 312, Halls kyrka
PlaceringI korgolvet invid sakristiedörren. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 313, Halls kyrka
HäradForsa ting Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 314, Halls kyrka
FöremålsbeskrivningGravhäll Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 315, Halls kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 316, Halls kyrka
MaterialbeskrivningSten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G ATA-2018-444, Halls kyrka
FöremålsbeskrivningFragment av runsten i bildstensform Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G ATA351-1599-2014, Halls kyrka
MaterialbeskrivningKalkputs Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLA KYRKA
TakformPulpettak, Pulpettak, Sadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLENS KYRKA
TakformMansardtak, Mansardtak - Valmat, Mansardtak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hallryds kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLSTAVIKS KYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLAVA KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: Grundläggningen för den nya kyrkan påbörjades den 24 oktober 1735 av murarmästare Christian Haller. Per Nilson, Västra Emtervik var snickare. Efter ett år var det huvudsakliga byggnadsarbetet avslutat och invigningen av kyrkan skedde 1738. Det välvda innertaket målades av Hans Georg Schyffner år 1753. Av kontraktet framgår att takmålningarna i Borgviks kyrka, skulle stå som förebild. År 1795 lades skiffertak på kyrkan. I koret, bakom altaret fanns en liten läktare. Den beskrivs 1830 som ett mindre skrank eller läktare bakom altaret som aldrig användes. Citat från 1867: "hela chorväggen betäckande g… Tidsprofil: 1956–1957. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HULTA KYRKA
InteriörbeskrivningHulta kyrka är en så kallad vandringskyrka, byggd av enkla material för att kunna demonteras och flyttas. En lätthet och nätthet i materialen samt ljus präglar interiören. Kyrkan ligger med nord-sydlinjen diagonalt över rummet och den är en treskeppig hallkyrka med ett sadeltak i nock över mittskeppet och lägre plana tak på sidoskeppen. Koret är smalare än långhuset och beläget i sydväst. En dörr söder om koret leder till de tillbyggda utrymmena och en dörr väster om koret leder till sakristian. En tambur/vapenhus finns mellan ytter- och innerport. Ljuset flödar in från ett stort gavelfönster i nordöst och smala fönsterban… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RIDDARHOLMSKYRKAN
Riddarholmskyrkan, kunglig begravningskyrka, uppfördes till det franciskanerkloster som Magnus Ladulås grundade i Stockholm, år 1270 enligt klostrets diarium. Övriga klosterbyggnader revs under 1600-talet, endast rester finns bevarade. 1807 upplöstes församlingen och kyrkan användes uteslutande som grav- och minneskyrka. Kyrkan, som är uppförd av rött tegel, är en treskeppig hallkyrka med smalare, långsträckt, polygonalt avslutat kor. Det höga västtornet kröns av en genombruten gjutjärnsspira. Runt om kyrkan är gravkoren vidbyggda. Främst utmärker sig det Karolinska gravkoret med sitt tak i rokokostil, men även de övriga korens renässans - u… Tidsprofil: 1280–1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA TUNA KYRKA
ExteriörbeskrivningStora Tuna Kyrka är en treskeppig hallkyrka, till stilen sengotisk beträffande de murade strukturerna. I sin ursprungliga sena 1400-talsgestaltning med tegelornamentik var den av nordiskbaltisk karaktär. Sidoskeppen har en fortsättning i öster som bildar koromgång kring högaltaret, koret har en polygonal avslutning. I väster finns ett tillbyggt torn (1550) och i norr en sakristia som är samtida med långhuset (1400-tal). Till sakristian hör ett litet tillbyggt gravkor från 1750-talet. Utöver västporten finns två ingångar i söder; en port på norra långsidan igenmurades på 1910-talet. Västra porten på södra långsidan hade urs… Tidsprofil: Cirka 1550. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torstuna kyrka
HistorikKyrkan har karakteriserats som ett av Mälardalens främsta exempel på sengustaviansk kyrkoarkitektur. Den är uppförd på 1790-talet och ersatte då en äldre kyrka från 1730-talet som i sin tur ersatt en medeltidskyrka. Kyrkan är en bred, treskeppig hallkyrka med torn i väster. Tornet uppfördes först 1850. Tidsprofil: 1790-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VESSIGE KYRKA
HistorikDen gamla kyrkan byggdes på 1100-talet och revs år 1859. Den var byggd i romansk stil med kraftiga gråstensmurar. Långhuset var rektangelformat och skildes från koret genom en triumfbåge. Kyrkan avslutades i öster med en halvcirkelformad absid. Av byggnadsformen att döma tillhörde Vessige gamla kyrka en av Hallands äldsta kyrkor. Kyrkan hade kvar sin ursprungliga form fram till 1859 då den revs. Även den gamla klockstapeln revs. Grundmurarna till den nya kyrkan lades alldeles utanför den gamla kyrkans murar. Sten från den gamla kyrkan användes i den nya. De flesta kyrkoinventarierna från den gamla kyrkan, bl a predikstolen såldes på… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.