HALLTORPS KYRKA

Verifierad identitet

HALLTORPS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442682. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1951–1954. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1951–1954.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Kalmar · Kalmar län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

ExteriörbeskrivningKyrkans exteriör illustrerar flera av dess byggnadsetapper och ombyggnadsfaser och de till dessa hörande idealen och behoven. De mittersta och västra delarna av den höga bottenvåningen härstammar från kyrkans första byggnadsperiod under tidigt 1200-tal. Kyrkvåningens mittersta och västra parti, delar av källarvåningens murar, den södra portalen, liksom utkiksgluggen i den södra muren härstammar från den andra byggnadsetappen, även den under tidigt 1200-tal. Båda dessa byggnadsetapper representerar med sina slutna, kraftiga murverk och smala öppningar den fortifikatoriska funktion som kyrkan hade. Samtidigt representerar de, bortsett från källarvåningen, en allmän utformning av kyrkorna vid tiden där massiv murverkan och små ljusinsläpp var den vanliga utformningen. Den södra portalen representerar även den med sin rundbågiga utformning och konstnärliga utformning den romanska tidens arkitektoniska och konstnärliga uttryck. Från mitten av 1700-talet härstammar sakristian som ursprungligen hade pulpettak och var något större. Vid renoveringen 1796 försågs den med ett sadeltak, kapades och gavs dagens utformning varmed den kom att fungera som pendang till det i söder tillbyggda Värnanäskoret som uppfördes i samband med ombyggnaden. Genom detta kom sakristian och… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442682. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442682. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.