SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “högs kyrka”
HÖGS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består idag av långhus, kor, absid, torn, trapptorn och tillbyggnad utmed långhusets norra fasad. Samtliga fasader är spritputsade och vitkalkade med slätputsade omfattningar. Sockeln är skråkantad, putsad och gråmålad. Långhusets- och korets skalmurar består av flinta och gråsten med hörnkedjor av sandstenskvadrar. Absiden består av kvadrar av helsingborgssandsten. Tornets murverk består till ljudöppningarnas underkant av skalmurar av gråsten och ovan det av tegel. Trapptornet är helt byggt i tegel liksom tillbyggnaden, utom dess västra mur där det finns ett skift gråsten närmast sockeln. Vid en undersöknin… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Högs kyrka
ByggnadsdelKor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSBO KYRKA
HistorikPLANERING OCH UPPFÖRANDE AV HÖGSBO KYRKA Tanken på en kyrka vid Axel Dahlströms torg uppkom redan vid torgets byggnadstid. Vid mitten av 1950-talet bildades en kyrkostiftelse med syfte att uppföra en annexkyrka inom Västra Frölunda församling, som området då tillhörde. Så småningom förstod man att Västra Frölunda församling skulle bli för stor och Högsbo församling avdelades från moderförsamlingen år 1963. Kyrkoplanerna fick nu en förändrad form - man fick istället planera för en ny församlingskyrka. En byggnadskommitté tillsattes och en arkitekttävling utlystes. Tävlingen vanns av Bror Thornberg och Thorsten Roos från Malmö. Förslag… Tidsprofil: 1963–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSRUMS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörerna i Ölands nyklassicistiska kyrkor har i allmänhet såsom i Högsrums kyrka tunnvälvt trätak, många gånger flackare än de framställdes på Överintendent-ämbetets ritningar där de ofta var i det närmaste halvcirkelformade. Högsrums kyrkas brädtak välver sig över ett, till utformning och storlek, typiskt kyrkorum för Öland och nyklassicismen. Färgsättningen av kyrkorummen var mycket enhetlig under hela den nyklassicistiska byggnadsperioden. Pärlgrått med accenter i guld är den absolut vanligaste färgsättningen, ett gustavianskt ideal som flitigt användes i kyrkorna. Detta trots att Över-intendentämbetet sällan kommen… Tidsprofil: 1965–1966. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSTENA KYRKA
InteriörbeskrivningHÖGSTENA KYRKA har ett enskeppigt långhus med en till koret tillbyggd sakristia åt norr och vapenhus i väster. LÅNGHUSET täcks av två sekundära, vitputsade kryssvalv utan dekorationer. Väggarna är slätputsade och vitmålade. Golvet är belagt med stora, kvadratiska kalkstensplattor som är recenta. Långhuset har två rundbågiga fönstersmygar åt norr och två åt söder. Fönstersmygarna är putsade likt väggen. Fönsterbänkarna är målade med en vit lackfärg. Fönsterbågarna, som är kopplade, är liksom karmarna målade i en mörkt gröngrå kulör. Sannolikt har fönstren, som har äldre hakar och munblåst glas, satts in vid renoveringen 190… Tidsprofil: 1900-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikS:t Matteus kyrka byggdes 190103 efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt (18641955) och invigdes 1903. Bland Erik Lallerstedts många uppförda byggnader hör monumentala bankpalats, kontorshus och institutionsbyggnader så som Tekniska högskolan. Han har även ritat Kungsholmens församlingshus och bostäder vid Helgalunden. S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka, är förutom S:t Matteus den enda kyrka i Stockholm Lallerstedt har ritat. I Halland och Småland finns två kyrkor ritade av honom, Tjärby och Jäts kyrkor. S:t Matteus kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. HISTORIK S:t Matteus kyrka byggdes som ett kapell i Ad… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSJÖ GAMLA KYRKA
InteriörbeskrivningInre bred enkeldörr i trä, 1700-tal?, fem olika breda plank sammanhållna av ett yttre ramverk som tappats och ankrats mot två kraftiga bilade horisontella reglar på insidan. Plattgångjärn av ålderdomligt trekantigt utförande, faluröd målning. Kliver direkt in i kyrkorum under västläktaren. Kyrkorum med golv av breda, obehandlade träplank, inlagda 1934-36, ej socklar. Slätputsade väggytor med äldre utförande följande muren; vit målning. Högt tunnvälvt tak i trä, insatt vid restaureringen 1934-36, breda plank lika golv, grå målning. Enkeltrappa mot norr i trä till läktare, faluröd måning, täckt sidofront i trä mot öster med… Tidsprofil: 1934–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSJÖ KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhus med grå kalksten på golv, rekangulära format 300x650mm, lika träsockel som vindfång, slätputsad vägg, ljust grå målning, platt trätak med breda bäder i varierande bredd, grå lasyr. I taket finns liten stjärnformig blyspröjsad antikglasarmatur. Norra sidan med gråmålad torntrappa i trä, öppet glespinnat räcke i trä, inklädd undersida, smalpanelad vägg, ljustgrå. Liten slät enkeldörr,grön lasyr. Ett fönster norr och söder lika långhus, dock enkelbåge, ej lika djup mursmyg. Över vapenhus grovt trägolv i orignal, breda obehandlad plank. Skåp från 1954 både i öster och väster, släta luckor. Mot norr smalpanelad vägg, l… Tidsprofil: 1982–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR DKSk140, Högseröds kyrka
AnteckningarFunnen 2006. Ännu ej runologiskt granskad. Sannolikt en Mariainskrift. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hs 11, Högs kyrka
HäradNorra Hälsinglands domsagas tingslag Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hs 12, Högs kyrka
HäradNorra Hälsinglands domsagas tingslag Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hs ATA322-2795-2011, Högs kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Högsby kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSERÖDS KYRKA
Antal våningar01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSTORPS KYRKA
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSÄTERS KYRKA
TakformSadeltak, Spira, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sm 153, Högsby kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sm 154, Högsby kyrka
HäradHandbörds härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vg 92, Högstena kyrka
HäradGudhems härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KATARINA KYRKA
HistorikKatarina kyrka uppfördes under åren 165695 enligt arkitekten Jean de la Vallées ritningar. Redan grundläggningsåret 1656 hölls, under ett provisoriskt tak, den första gudstjänsten, men kyrkan stod inte färdig förrän nästan fyrtio år senare. Jean de la Vallée (162096) var en av de ledande arkitekterna i Sverige under 1600-talets andra hälft. Utöver Katarina kyrka har han i Stockholm bl a stått för ritningarna till Hedvig Eleonora kyrka som började byggas 1669. Bland hans profana byggnadsverk finns en rad palats i Stockholm som t ex Bondeska palatset, numera Högsta Domstolen, och Axel Oxenstiernas palats i Storkyrkobrinken. Han fullbor… Tidsprofil: 1600-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, HÖGSHOLM
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Från och med 1918 slogs Aspelands härads tingslag och Handbörds härads tingslag samman. Den gemensamma tingsplatsen förlades till Högsby. Ett nytt tingshus uppfördes ungefär samtidigt (1917) i Högsby, och fungerade som domstolslokal fram till och med 1970. Tingshuset är beläget nära Emån och omges av en park med flyttblock och ekar. Gästgiveriet låg tidigare rakt över vägen. Kyrka och järnvägsstation ligger också i närheten. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-06-03 TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en reslig tv… Tidsprofil: 1998–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOO KYRKA
HistorikBoo kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekten Martin Hedmark 19221923 på Boo nya kyrkogård, vilken hade invigts redan 1912. Kyrkan invigdes den 29 juli 1923 av Nathan Söderblom. Arkitekten Martin Hedmark (18961980) hade utexaminerats från Tekniska Högskolan samma år som han ritade Boo kyrka. Han hade tidigare arbetat hos Lars Israel Wahlman, som efter att ha ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm ansågs vara en av landets främsta kyrkoarkitekter. När kyrkan i Boo blivit färdig utvandrade Martin Hedmark till USA, där han hade större delen av sin yrkeskarriär. Han hade en egen verksamhet i USA och ritade flera kyrkor, bl a First Swedi… Tidsprofil: Cirka 1630. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDVIG ELEONORA KYRKA
HistorikHedvig Eleonora kyrka invigdes 1737 men hade börjat byggas redan 1669. Byggnadsarbetet låg nere 50 år och återupptogs 1724. Kyrkans torn stod inte klart förrän 1868. De första ritningarna till kyrkan gjordes av Jean de la Vallée (162096). Han var hov- och stadsarkitekt och har ritat Katarina kyrka samt Askersunds landskyrka i Närke, 166470. Till hans profana verk hör Axel Oxenstiernas palats vid Storkyrkobrinken och Bondeska palatset, nu Högsta Domstolen. Han fullbordade sin fars Simon de la Vallées verk Riddarhuset och deltog i den stora ombyggnaden av Stockholms slott. Efter det långa uppehållet fortsatte bygget, då efter Göran Jos… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lena Kyrka
HistorikLena kyrka räknas till samma grupp av kyrkor från det höggotiska skedet som Tensta och Vendels kyrkor. Det är en tidig tegelkyrka, men fasaderna är putsade sedan 1700-talet så tegelmurarna är ej synliga. Den består av ett långhus med ett smalare, rakslutet kor samt ett ursprungligt torn i väster. Norr om koret ligger sakristian. Kyrkan är dock mycket mindre än Tensta kyrka i grannsocknen. Med undantag för gravkoret som byggdes öster om koret år 1717 har kyrkan bevarat sin ursprungliga planform. Dessutom har sakristian senare byggts till åt öster. Korets gavelmur har bevarat ursprungliga blinderingar som även finns högst upp på tornmu… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RUNSTENS KYRKA
HistorikBakgrund 1822 byggdes en salkyrka i Högsrum intill ett medeltida torn. Kyrkan gjordes i huvudsak efter ritningar gjorda 1821 av Carl Gustav Blom Carlsson. Denna kyrka kom att bilda mönster för många kyrkor på Öland, även för kyrkan i Runsten. Den nyklassicistiska stenkyrkan i Runsten uppfördes 1835-36 av byggmästare Gustav I. Rudwall, Kalmar och ersatte då en, flera gånger ombyggd, medeltida klöv-sadelkyrka. Ritningarna till den nya kyrkan hade upprättats av Nils I Löfgren med Högsrums kyrka som förebild och blivit omarbetade av Johan Carlberg vid Överinten-dentämbetet. Vid uppförandet frångick man den fastställda ritningen enligt vi… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GROLANDA KYRKA
ExteriörbeskrivningGROLANDA KYRKA har ett rektangulärt långhus med vidbyggd, lägre sakristia åt öster samt ett fyra våningar högt torn åt väster. TAK - Långhuset har ett sadeltak belagt med flacktegel. Sakristian har ett valmat sadeltak med samma tegel. Hängrännor och stuprör är i vitmålad plåt. Torntakets nedre del är ett tälttak med valmade hörn. I varje väderstreck finns rundade "takkupor" som infattar var sin urtavla med förgyllda visare. Därovan reser sig en lanternin med fyra sidor och avfasade hörn. På varje sida finns ett högsmalt, rundbågigt fönster som är blyspröjsat till mindre rutor. Lanterninen täcks av en tornspira krönt av ett… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Höja kyrka
HistorikHöja har högst troligt haft kyrka allt sedan medeltiden, då byborna reste ett tempel strax söder om den nuvarande kyrkan. En möjlighet är att det byggdes under 1200-talets första hälft, dit den bevarade dopfunten har daterats. Den romanska kyrkan finns omnämnd i räkenskapsboken från 1588, en av få bevarade i landet av så ansedd ålder. Vid denna tid planerades bl.a. för fönsterrenovering, blytäckning av taket och insättning av bänkar. I räkenskapsboken från 1662 beskrivs kyrkan som en blytäckt gråstenskyrka med valvslaget långhus, västtorn och vapenhus i söder byggt i tegel. 1767 byggdes till en korsarm i norr. Vapenhuset revs 1823, o… Tidsprofil: 1200-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÖRSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningSKÖRSTORPS KYRKA har ett litet, runt långhus, vidbyggt vapenhus åt sydväst, lägre kor med absid åt öster samt, åt söder, ett till koret vidbyggt gravkor, numera använt som sakristia. TAK - Långhuset har ett konformat tak krönt av en hög spira som buktar ut något i den nedre delen. Högst upp på spiran finns ett enkelt kors med glob i koppar. Långhusets tak är likt korets och absidens, täckt av kluvna spån vars nedersta rad är utskurna i ett sågtandsmönster. Vapenhusets och sakristians sadeltak är klädda med kopparplåt. FASADER - Hela kyrkan är slätputsad och kalkad vit. Den runda långhuskroppen, koret och absiden tycks dock… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STJÄRNORPS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen2006: Omkring 1630 gjorde landshövding Stellan Mörner Högsäter till säteri och det omfattade 12 1/2mantal. 1651 övertogs egendomen av Robert Douglas som var gift med en sondotter till Stellan Mörner och som utökade gården med ytterligare 20 mantal. Stjärnorp blir säteriets namn och 1654 påbörjas byggandet av ett fyra våningar högt stenhus flankerat av två flygelbyggnader där en inreddes till gårdskapell. 1789 brinner huvudbyggnaden och flyglarna, branden lär ha startat i kyrkflygeln. Eftersom det var långt till Vreta Klosters kyrka använde folket i bygden kapellet i stället för sin församlings… Tidsprofil: 1867–1924. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
HistorikSätila gamla folkskola från 1850-talet revs när församlingshemmet byggdes mittemot kyrkan på 1950-talet. I sluttningen ner mot Lygnern söder om kyrkan uppfördes den nya Sätilaskolan 1957. Detta var samma år som den åttaåriga enhetsskolan infördes. Skolan ritades av arkitektfirman Boustedt och Heineman från Kungälv och uppfördes av byggmästare Harry Sjögren. Boustedt och Heineman ritade ett flertal skolbyggnader runt om i Västsverige bland annat i Hyssna. 1981 byggdes en ny mellanstadieskola och en ny byggnad för högstadiet invigdes 1982. Sätilaskolan har byggts om och till fram till så sent som 2015. Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.