Höja kyrka

Verifierad identitet

Höja kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440240. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1200-talets första hälft. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1200–1249.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Ängelholm · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHöja har högst troligt haft kyrka allt sedan medeltiden, då byborna reste ett tempel strax söder om den nuvarande kyrkan. En möjlighet är att det byggdes under 1200-talets första hälft, dit den bevarade dopfunten har daterats. Den romanska kyrkan finns omnämnd i räkenskapsboken från 1588, en av få bevarade i landet av så ansedd ålder. Vid denna tid planerades bl.a. för fönsterrenovering, blytäckning av taket och insättning av bänkar. I räkenskapsboken från 1662 beskrivs kyrkan som en blytäckt gråstenskyrka med valvslaget långhus, västtorn och vapenhus i söder byggt i tegel. 1767 byggdes till en korsarm i norr. Vapenhuset revs 1823, och en ny entré togs upp i tornets västfasad. I en kyrkobeskrivning från 1830 framträder bilden av en välsmyckad lantsortskyrka, med bl.a. en kammarorgel från 1758 och altaruppsats, predikstol och dopfuntsbaldakin snidade runt 1755 av den produktive provinsialmålaren Johan Ullberg. Möjligen var predikstolen och altaruppsatsen förenade till en altarpredikstol. I mitten av 1870-talet var kyrkan, liksom många andra i Skåne vid tiden, i stort behov av underhåll. Tillståndet var t.o.m. så illa, att man valt att begränsa klockringningen av rädsla för att tornet skulle rämna. Som en del i byns snabba upprustning vid tiden, beslutade man därför att up… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440240. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440240. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.