Lena Kyrka

Verifierad identitet

Lena Kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444489. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1700-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1700–1799.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Uppsala · Uppsala län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikLena kyrka räknas till samma grupp av kyrkor från det höggotiska skedet som Tensta och Vendels kyrkor. Det är en tidig tegelkyrka, men fasaderna är putsade sedan 1700-talet så tegelmurarna är ej synliga. Den består av ett långhus med ett smalare, rakslutet kor samt ett ursprungligt torn i väster. Norr om koret ligger sakristian. Kyrkan är dock mycket mindre än Tensta kyrka i grannsocknen. Med undantag för gravkoret som byggdes öster om koret år 1717 har kyrkan bevarat sin ursprungliga planform. Dessutom har sakristian senare byggts till åt öster. Korets gavelmur har bevarat ursprungliga blinderingar som även finns högst upp på tornmuren. Murundersökningar i samband med putsrenovering 1973 visar att även södra långhusmuren haft tegelblinderingar. Kyrkan har haft ett medeltida vapenhus som är rivet sedan länge men som syns på Peringskiölds teckning från 1600-talet. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i ljust ockragult. De är försedda med strävpelare på både torn, långhus och kor. Strävpelare, lister och omfattningar är slätputsade och vitkalkade. Tornet fick sitt nuvarande utseende 1763 då tornets övre delar byggdes om. Då tillkom den nuvarande låga huven och de stickbågiga ljudluckorna till klockvåningen vilka ersatte de medeltida parställda fönstren. Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444489. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000444489. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.