SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
22 träffar
för “gustafs kyrka”
GUSTAFS KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Sakristia - Öster, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Kor - Fullbrett, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKENE KYRKA
HistorikSKENE KYRKA uppfördes 1919-22 på ny kyrkplats på en markerad höjd i Skene samhälle. Kyrkan i moderförsamlingen Örby ligger på den andra, östra sidan av Viskan. När textilindustrin expanderade och folkmängden i Skene ökade behövde samhället en egen kyrka. Kyrkan är huvudsakligen uppförd med frivilliga medel genom donationer och gåvor. Kyrkostämman i Örby beslutade 1916 att kyrkobygget skulle realiseras och gav uppdraget till Boråsbyggmästarna Albin och Carl Wilhelm Gustafsson att inkomma med huvudritningar till den nya kyrkan. Samtidigt hade en givare till kyrkan för sin del beställt en skiss av Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericson. Ar… Tidsprofil: 1919–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KINNE-KLEVA KYRKA
HistorikKINNE-KLEVA KYRKA - Kinne-Kleva kyrka byggdes 1870 som ersättning för två äldre kyrkor i Sil respektive Kinne-Kleva. Kyrkan är ritad av arkitekt Johan Fredrik Åbom. Byggmästare var Andersson och Larsson, Varola och målningsarbetena förestods av målarmästare Lugner, Hangelösa. Från den gamla kyrkan är bevarat en medeltida dopfunt med minuskelinskrift och en madonnaskulptur från 1100-talet, troligen tillverkad i England. Madonnaskulpturen omdanades på 1400-talet till en Anna själv tredjeskulptur. Från 1500-talet är en pietàskulptur av trä. Det finns även en 1700-talskista och en järnbeslagen dörr samt ett antal träskulpturer och begrav… Tidsprofil: 1998–1999. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTBY KYRKA
HistorikBYGGNADSHISTORIK Utby finns omnämnt i skriftliga källor från 1400- och 1500-talet. Sedan sockenkyrkan hade förstörts under 1500-talet blev Utby en del av Partille socken. Utby kyrka uppfördes efter en insamling av privata medel. Det var de boende i villasamhället Utbynäs, med Hulda Mattsson i spetsen, som var initiativtagare. Genom att kyrkan uppfördes helt på privat initiativ hamnade den vid sidan av de procedurer av granskande och godkännande som vanligen följde med ett kyrkobygge. Bygget utfördes av byggmästarna Gustafsson i Borås efter ritningar av arkitekt Arvid Bjerke (1880-1952). Biskop Edvard Rhode invigde bygget genom att lä… Tidsprofil: 1880–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BALTAKS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes 1917 efter ritningar av arkitekten Georg A Nilsson. Byggmästare var J A Gustafsson, Tidaholm och målarmästare K J R Johansson, Skövde. En orgel färdigställdes av Åkerman & Lund, Stockholm. 1928 installerades en kamin i anslutning till korporten. 1950-52 genomfördes en renovering under ledning av arkitekt Adolf Niklasson. En donation möjliggjorde utförandet av en glasmosaik i korfönstret. Konstnär var Simon Sörman. På altaret placerades en relief av bildhuggaren Arvid Bryth. Det tyska krucifix av trämassa som satt på takstolens främre hanbjälke flyttades till ovanför sakristidörren. Predikstolen försågs med ljudtak oc… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CARL GUSTAFS KYRKA
ByggnadsdelKor - Fullbrett, Torn - Centraltorn, Kor - Öster, Kor - Rakt, Sakristia - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRMANNEBO KAPELL (ROMELANDA KAPELL)
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: NORRMANNEBO KAPELL uppfördes på privat initiativ och tillhörde fram till 1963 Romelanda kapellstiftelse. Det byggdes 1918-1919 efter ritningar av byggmästare Albin och Carl-Wilhelm Gustafsson från Borås. För det dekorativa måleriet inne i kyrkan svarade Theodor Wallström från Lödöse. Kyrkan uppfördes i en nationalromantiskt inspirerad stil (även med barockdrag), och med stora partier spånklädda på såväl takryttare som västgavel och tak. Takspånet byttes dock 1934 till tegel, några år tidigare (1930) hade takryttaren klätts med kopparplåt. Kapellet fick sin första orgel 1937, en or… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SKEDVI KYRKA
HistorikStora Skedvi kyrka är en av Dalarnas äldsta kyrkor. Bygden kring Dalälven med sin bördiga jord lockade tidigt människor att bosätta sig där. Mycket tyder på att en offerplats fanns på platsen under förhistorisk tid. Kring mitten av 1100-talet spreds kristendomen längs med älven. Möjligtvis redan under följande sekel, men kanske först under 1300- eller 1400-talet, uppfördes den äldsta delen av nuvarande kyrkobyggnad, på den gamla kultplatsen som låg vid en viktig färdväg. Den första kyrkobyggnaden bestod av en enkel salkyrka uppförd av gråsten. Kyrkan utvidgades, välvdes samt pryddes med kalkmålningar under senmedeltiden. I dagens byg… Tidsprofil: 1920–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖREBODA KYRKA
HistorikTÖREBODA/BJÖRKÄNGS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1868-1870 på den så kallade Börstorps backe. Anledning till kyrkans nord-sydliga orientering sägs vara dåliga grundförhållanden. Arkitekt var Albert Törnqvist. Denne tycks även ha ritat predikstol och en ännu bevarad orgelfasad. Gustaf Andersson och Johan Larsson, Varola, var byggmästare. Skiffertaket lades på 1893. Kyrkan föregicks av Björkängs medeltidskyrka på annan kyrkplats. Denna avlöstets av en ny kyrka på 1600-talet. Från föregångaren har bevarats en medeltida dopfunt, storklockan, en altaruppsats från 1738 (målad1766) med skulpturer från 1400-talet (nu placerad på östra långhusvägg… Tidsprofil: 1868–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FISKEBÄCKSKILS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Fiskebäckskil har haft egen kyrka sedan 1500-talets slut. Den låga på samma plats som den nuvarande, och var liksom den en träkyrka. Enligt uppgift var den rödmålad och hade torvtak fram till 1733. Den låg enligt uppgift något tiotal meter längre ner i slänten än nuvarande kyrkan. Till denna kyrka skänkte Margareta Hvitfelt en altaruppsats 1665. Kyrkans tak målades 1746 invändigt av Jonas Ahlstedt, och brädor från detta tak kan ha återanvänts vid det nya kyrkbygget. Mot 1700-talets slut ökade befolkningen kraftigt i Fiskebäckskil, från omkring 150 år 1750 till 360 år 1772, och den… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Sofielunds församling bildades 1969 genom en delning av Västra Skrävlinge församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. I stadsplanen från 1948 anges att kvarteret Tryggheten var reserverat för en kyrka till Västra Skrävlinge församling. En arkitekttävling ordnades om församlings- och kyrkobyggnad. Till tävlingen inkom 48 förslag och efter en omtävling med fyra utvalda kontor vanns tävlingen av Åke E Lindqvist. Han utförde ritningarna till bygget 1955 och huset invigdes 1957. Men bara församlingshuset med pastors- och diakoniexpedition… Tidsprofil: 1914–1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKIMS KYRKA
InteriörbeskrivningINTERIÖRBESKRIVNING Askims kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i söder. Vapenhuset ligger i norrtornets bottenvåning. Sakristian ligger i en låg, rakt avslutad tillbyggnad öster om koret. Interiören har genomgått tre stora renoveringar; 1921 efter förslag av arkitekt Yngve Rasmussen, 1940-41 under arkitekt Axel Forssén och 1998-99 efter ritningar av arkitekt Magnus Wångblad. Mycket av 1800-talskyrkans karaktär och interiöra delar har bevarats vid renoveringarna. Kyrkorummet är ljust och luftigt med ljusa färger och många stora fönster. Den stora altaruppsatsen är framträdande i kyrkorummet. ___________________… Tidsprofil: 1940–1941. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Höja kyrka
HistorikHöja har högst troligt haft kyrka allt sedan medeltiden, då byborna reste ett tempel strax söder om den nuvarande kyrkan. En möjlighet är att det byggdes under 1200-talets första hälft, dit den bevarade dopfunten har daterats. Den romanska kyrkan finns omnämnd i räkenskapsboken från 1588, en av få bevarade i landet av så ansedd ålder. Vid denna tid planerades bl.a. för fönsterrenovering, blytäckning av taket och insättning av bänkar. I räkenskapsboken från 1662 beskrivs kyrkan som en blytäckt gråstenskyrka med valvslaget långhus, västtorn och vapenhus i söder byggt i tegel. 1767 byggdes till en korsarm i norr. Vapenhuset revs 1823, o… Tidsprofil: 1200-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTIANOPELS KYRKA (HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset nås via västentrén och har oregelbunden planform. Väggen åt väster är vitputsad medan övriga väggar är täckta med en gråmålad träpanel med profilerad sockel målad i mörkgrått. En infälld gravhäll är placerad i golvet strax innanför entrén och följs av en trappa om två steg, på vardera sida kantad av handledare av svartmålad metall. I övrigt består golvet i vapenhuset av kvadratiska plattor av röd ölandskalksten. Taket utgörs av ett brädtak med synliga bjälkar och är täckmålat i samma grå kulör som väggarna. En elcentral återfinns bakom en enkel dörr i den södra väggen och i motsatt väderstreck finns en… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA SANDSJÖ KYRKA
HistorikNorra sandsjö kyrka är en av de tidigmedeltida stenkyrkor som uppfördes i och kring Njudungs folkland under 1100-talets senare hälft. Flertalet av dessa stenkyrkor omfattar långhus, kor och absid uppfört i ett sammanhang. Vi vet i dag inte säkert den medeltida kyrkobyggnadens form, men det är troligt att den bestod av ett långhus, vars syd- och öst vägg delvis är bevarad i dag, ett kor och en absid, de senare inte bevarade. Under det nordiska sjuårskriget på 1560-talet förstördes kyrkan genom brand. Vid återställandet omkring sekelskiftet 1600 förlängdes kyrkobyggnaden mot väster med bland annat ett torn. När detta torn rasade 1635 s… Tidsprofil: 1696–1709. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKREDSVIKS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Skredsvik är en medeltida kyrkplats, med kyrka åtminstone sedan 1230-talet. Den gamla kyrkan revs för att ge plats åt den nuvarande, som uppfördes 1855-56 efter ritningar fastställda av Överintendentsämbetet. Det fanns flera omarbetade förslag, de senaste signerade A Törnqvist. Ritningen till kyrkan innehåll flera medeltidsinspirerade detaljer, bl a på tornfasaderna, vilka dock aldrig kom till utförande. Den något ovanliga avslutningen av tornet med ett sadeltak hänger samman med denna gestaltning. Kyrkan ligger strax utanför den gamla kyrkogården. Den gamla kyrkans murar blev, so… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör beskrivning Långhusets golv består av råhuggna kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade. På norra sidan syns spår efter ett igenmurat fönster. Kyrkorummet består av två travéer täckta med kryssvalv och den östra delen, tornets bottenvåning är täckt med ett tunnvalv. I tunnvalvet finns hål efter klockrepen. Kryssvalven är täckta av kalkmålningar, som har tillskrivits mäster Amund Nilsson och är daterade till tiden omkring 1490. De framställer bl a scener ur Gamla testamentet. De gråmålade fönstren är kopplade och tillkom 1950. På södra sidan finns en medeltida järnbeslagen dörr till vapenhuset. Den slutna bänkinred… Tidsprofil: Cirka 1490. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DRAGSMARKS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUM - Ingen särskild åtskillnad mellan långhus och kor, förutom att korgolvet är två steg högre. Ett litet men ljust kyrkorum. GOLVET är av trä, av äldre datum i kyrkans västra del samt i koret. I koret och bänkkvarteren är golvet lackat, i mittgången är golvet målat närmast bänkkvarteren men annars täckt av matta. TAKET är ett plant brädtak, förhållandevis lågt, med en mindre välvning där taket ansluter till väggarna. Taket har målningar i blå och gulbruna nyanser från 1776 av målaren Johan Henrik Dieden. Över altaret framställdes ljuset med textbandet "Fiat Lux" andra motiv Treenigheten, Kristi förklaring. Troligen… Tidsprofil: 1871–1877. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Järvsö kyrka
InteriörbeskrivningInteriören präglas idag till stora delar fortfarande av 1958 års restaurering, som hade som mål att sammansmälta 1700- och 1800-talet med dagens krav. Det nuvarande stengolvet i gångarna och trägolven i bänkkvarteren samt den dekorativa förgyllda utsmyckningen på valvbågarnas kapitäl härrör från denna renovering. Korabsiden är försedd med sju nischer där sju reliefskulpturer utförda i marmorstuck kan beskådas. Absidens övre del har dock kvar mönstermålningen från 1892 års restaurering. Väggarna i kyrkorummet är i övrigt vitputsade och innertaken, som tillkom 1926, är utförda som kassettak målade i röd kulör. I kyrkorummet… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÅLLEREDS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är litet och stämningsfullt, med den äldre träinredningen och det bemålade innertaket som de vktigaste blickfången. KORET har ingen särskild avgränsning mot långhuset, annat än bänkkvarterens avslutning framåt. Framför det södra bänkkvarteret är en dopplats anordnad, och på norrsidan framför det norra bänkkvarteret sitter predikstolen. GOLVET i mittgång och kor är lagt av kluven oregelbunden grå gnejs eller skiffer. Samma golvnivå i både långhus och kor. I bänkkvarteren ett brunt lackat trägolv. VÄGGARNA är slätputsade vita, med en struktur som följer den bakomliggande murens ojämheter. INGÅNGAR - I väster unde… Tidsprofil: 1975–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALLA KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är rymligt och ljust. Koret har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med samlingsrum på sydsidan och kapprum mm på norrsidan. GOLVET är ett obehandlat trägolv, i koret sannolikt från byggnadstiden, i övriga kyrkorummet sannolikt från 1929. VÄGGARNA är slätputsade och vita. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat över koret. Taket är ljust gråmålat. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, gråmålad och med ett tandsnitt under en rödbrun list. INGÅNGAR f… Tidsprofil: 1663–1664. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OXBERGS KAPELL
HistorikByarna Oxberg och Gopshus med sin utspridda bebyggelse ligger i skogsbygden omkring tre mil nordväst om Mora, i Österdalälvens dalgång. Mora sockens äldsta skattelängder avslöjar att en fast befolkning förekommit i Oxberg redan på 1530-talet. Bygden präglades tidigt av fäbodväsendet. Redan på 1660-talet ägde oxbergare fäbodar i Björnarvet, Hållan, Sjurby och Gutsäl inom Mora socken samt i Bosseldal inom Älvdalens socken. Ett par årtionden efter uppförandet av det första bönehuset på platsen, på 1720-talet, bestod befolkningen i Ox-bergs och Gophus byar av 135 matlag. På 1750-talet besöktes bönehuset fyra till fem gånger om året av pr… Tidsprofil: 1875–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.