Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
OXBERGS KAPELL
HistorikByarna Oxberg och Gopshus med sin utspridda bebyggelse ligger i skogsbygden omkring tre mil nordväst om Mora, i Österdalälvens dalgång. Mora sockens äldsta skattelängder avslöjar att en fast befolkning förekommit i Oxberg redan på 1530-talet. Bygden präglades tidigt av fäbodväsendet. Redan på 1660-talet ägde oxbergare fäbodar i Björnarvet, Hållan, Sjurby och Gutsäl inom Mora socken samt i Bosseldal inom Älvdalens socken. Ett par årtionden efter uppförandet av det första bönehuset på platsen, på 1720-talet, bestod befolkningen i Ox-bergs och Gophus byar av 135 matlag. På 1750-talet besöktes bönehuset fyra till fem gånger om året av pr… Tidsprofil: 1875–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 212939.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
OXBERGS KAPELL är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442400. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1875–1876. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1875–1876.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Mora · Dalarnas län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikByarna Oxberg och Gopshus med sin utspridda bebyggelse ligger i skogsbygden omkring tre mil nordväst om Mora, i Österdalälvens dalgång. Mora sockens äldsta skattelängder avslöjar att en fast befolkning förekommit i Oxberg redan på 1530-talet. Bygden präglades tidigt av fäbodväsendet. Redan på 1660-talet ägde oxbergare fäbodar i Björnarvet, Hållan, Sjurby och Gutsäl inom Mora socken samt i Bosseldal inom Älvdalens socken. Ett par årtionden efter uppförandet av det första bönehuset på platsen, på 1720-talet, bestod befolkningen i Ox-bergs och Gophus byar av 135 matlag. På 1750-talet besöktes bönehuset fyra till fem gånger om året av präster från Mora. Gudstjänsterna utökades till antalet på 1790-talet, när bönehuset på invånarnas begäran upphöjdes till kapell. Numera är byggnaden ett känt riktmärke på Vasaloppets sträcka och byn är dessutom startplatsen för många andra skidtävlingar. Den första etappen i kyrkobyggnadens uppförande bestod av ett bönehus, en enkel timrad byggnad som uppfördes på 1720-talet av Oxbergs och Gopshus byamän. Den rektangulära byggnaden under sadeltak med ofodrade timmerväggar liknade byns boningshus. Det dröjde sedan till 1790-talet innan byggnaden genomgick en upprustning och gavs en kyrkligare karaktär i samband instiftandet av kapellförsamlinge… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442400. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442400. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1875–1876
Källans tidsuppgift: 1875–1876.
Dalarnas län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Dalarnas län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 4276 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.