SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “gamla prästgården”
GAMLA PRÄSTGÅRDEN
HistorikDen gamla manbyggnaden, även den troligen uppförd på 1790-talet, är en rödfärgad timrad envåningsbyggnad med valmat tak. Fasaden är beklädd med en gammal locklistpanel samt med en likadeles gammal och i kanterna avfasad locpanel. Planen är sexdelad. Interiören är inte moderniserad. Byggnaden är uppförd i karolinsk byggnadstradition men har samtidigt för sekelskiftet 1700-1800 typiska klassicerande stildrag, såsom trekantsgavlar ovanför fönstren. KÄLLOR: Prästgårdsinventeringen Södermanlands län 1974-75 bilaga till Södermanlands museums svar på förfrågan om byggnadsminnesförklaring av Björnlunda prästgård 1992-06-16 Tidsprofil: 1700–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA PRÄSTGÅRDEN
HistorikBostadslängan i väster är uppförd av korsvirke med fyllningar i bränt, delvis mönsterlagt tegel. Mönstrade väggtavlor är ovanligt på den skånska landsbygden och visar på prästgårdens höga status. Det ålderdomliga taket är stråtäckt. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA PRÄSTGÅRDEN
HistorikByggnaden var prästgård fram till 1868 KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppsala län Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA PRÄSTGÅRDEN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD
HistorikPå 1690-talet begärde ägaren till Vrams Gunnarstorp att få patronatsrätt till Norra Vrams kyrka, detta avslogs emellertid. År 1726 ansökte C. J. Berck om patronatsrätt till Norra Vram. Han anförde bl.a. att "kyrkan var belägen i Norra Vrams by som helt tillhörde Vrams Gunnarstorp och att prästgården och klockaregården hörde till sätesgården och att dessa när så erfordrades av sätesgårdens ägare uppbyggts och fått timmer från sätesgårdens skog". Kammarkollegium framhöll bl.a. att "den sökande ej gjorde anspråk på kyrko- eller kronotionde utan enbart önskade vård och inseende i kyrkans angelägenheter" och biföll Bercks ansökan. Norra V… Tidsprofil: 1995–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DÄDESJÖ NYA KYRKA
HistorikDädesjö är länets fornlämningsrikaste socken. Ungefär 500 meter väster om kyrkan ligger ett stort järnålders gravfält. Intill detta ligger även en marknadsplats, vilket gör det tänkbart att Dädesjö utgjort en mötesplats även innan kyrkan byggdes och socknen bildades på 1100-talet. Dädesjö socken ligger mitt emellan Växjö och Vetlanda inne i de småländska skogarna. Sockencentrum består av kyrka, prästgård, sockenstuga, skolhus, sockenmagasin och kyrkstallar. Sockencentrumet har två kyrkobyggnader och två kyrkoherdeboställen. På ena sidan landsvägen ligger den gamla kyrkan och den gamla prästgården med sina nyare motsvarigheter på andr… Tidsprofil: 1741–1753. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Häggum sockenmaasin och gamla prästgården
HistorikHäggum 16:8 Häggums sockenmagasin och Gamla Prästgården Infogat i södra sidan av kyrkogårdens bogårdsmur står Häggums sockenmagasin uppfört 1789-1790. Bottenvåningen är uppförd av sten som putsats och övervåningen är timrad under ett sadeltak täckt med flacktegel. Bottenvåningen användes som redskapsbod för kyrkans ändamål. I övervåningen var spannmålsmagasinet inrymt, där en viss del spannmål lagrades för att kunna användas till nödhjälp till sockenborna om det blev missväxt eller annan svår samhällskris. Idag är Häggum, Berg och Forsby de tre sockenmagasin som finns bevarade inom Skövde kommun. Tidsprofil: 1789–1790. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDSFLYGELN
HistorikDen norra präsgårdsflygeln tjänstgjorde som prästbostad fram till 1791 då den nya invigdes. Arkeologiska undersökningar visar att den byggdes någon gång under 1500- eller 1600-talet, andra källor anger slutet av 1600-talet som nybyggnadstid. Det är den fjärde byggnaden som stått på platsen där de tidigare brunnit ned. På platsen hittade man också tre stensatta hål för stolpar som förknippas med grundpelare i medeltida och vikingatida byggnadsteknik. När den nya prästgården byggts blev den gamla en överloppsbyggnad som fortsatte att ägas av den tjänstgörande prästen. 1965 köptes huset tillbaka av pastoratet som genomförde en omfattand… Tidsprofil: 1974–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VECKHOLMS GAMLA PRÄSTGÅRD
HistorikDen gamla prästgården är en reveterad timmerbyggnad, troligen uppförd vid mitten av 1700-talet, samt ombyggd under 1700-talets slut och försedd med en frontespis mot söder i början av 1800-talet. Vid dessa tillfällen tillkom reveteringen och tegeltaket, ursprungligen var byggnaden opanelad, rödfärgad och täckt av torv. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1994-12-02, Dnr 221-2887-94 Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARRIE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två mindre fönster i söder. På golvet ligger ursprungliga svarta och beige cementplattor i diagonalt mönster. Väggarna är putsade och vitmålade med alltför tät färg som flagnat. Taket är ett brunmålat kassettak av trä. Två grå ramverksdörrar i norr leder till torntrappa och till elcentral under trappan. Dörrarna har tidigare varit ekådrade som alla övriga snickerier. Mot söderväggen står två gravstenar från 1700-talet som legat i golvet i den gamla kyrkan. Vapenhuset är möblerat med äldre bänk, bord för broschyrer och ursprungliga klädhängare med järnkrokar på bräda… Tidsprofil: Cirka 1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HARGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Det är inte mycket känt om den medeltida kyrkan eller om diskussionerna inför ett nytt kyrkbygge. Detta beror bl a på att prästgården, där alla handlingar förvarades, brann ned 1797. Vid en arkeologisk schaktkontroll år 2004 fann man delar av den medeltida kyrkans murar strax norr om nuvarande kyrkan. Några inventarier från gamla kyrkan finns bevarade, bl a dopfunten av vätternsandsten. Den är från första halvan av 1200-talet, en period då många kyrkor i Östergötland skaffade dopfunt. 1689 byggde man till kyrkan åt norr med en "lillkyrka" eller "nykyrka" i trä. Åtminstone… Tidsprofil: 1823–1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÖSA KYRKA
InteriörbeskrivningÄven kyrkorummets interiör speglas av den tidstypiska blandstil där nyklassicismen samsas med i detta fall framförallt nygotiken. Kyrkorummet är uppfört med nyklassicistiska grundformer och dess interiör är enkel, öppet och ljus och har stora symetriskt placerade fönster som släpper in ljus både i långhus och kor. Kyrkorummets slutna, enkelt utförda, bänkinredning bidrar till förankringen i den klassicistiska stilriktningen. Det nyfunna intresset för gotiken visar sig i en rad olika inslag i interiören. Till att börja med är taket uppfört med ett trågvalv. Väggarna bakom nummertavlorna artikuleras av rektangulära, i putsen… Tidsprofil: 1838–1885. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EFTRA KYRKA
HistorikDe äldsta dokumentärt bevarade uppgifterna om kyrkan är från 1662. Uppgifter som berör tiden före 1662 är hämtade från pastoratets kyrkoherde Severinus Jacobi Ströms anteckningar. Han var kyrkoherde 1768-1788. I Petterssons och Litzéns herdaminne omtalas att i samband med kriget mot Danmark 1564 blev den danske generalen Rantzow slagen vid Eftra högar och många av de flyende drunknade i Eftra å. Vid de svenskes antågande från Dahlasidan hade de danske satt eld på prästgården. Dåvarande kyrkoherden, Herr Hans, flyttade därför sin bostad till stomhemmanet i Slöinge, som därefter kom att bebos av pastoratets senare kyrkoherdar. I samban… Tidsprofil: 1768–1788. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OVIKENS PRÄSTGÅRD, TJÄNSTEBOSTAD
HistorikOvikens prästgård ligger mitt i Ovikens kyrkby, mitt emellan socknens gamla och nya kyrka. Prästgården byggdes i början av 1860-talet enligt ritningar som godkänts 1862. Huvudbyggnaden är uppförd i en och en halv våning i en timrad stomme (eventuellt restimmer). Vid sekelskiftet 1900 var fasaden reveterad, men 1901 fick huset sin nuvarande liggande fasspontpanel. Panelen är vitmålad. Byggnaden är täckt med ett rött tegelimiterande plåttak. Taket är av modell sadeltak med en frontespis ovanför huvudentrén. Entrésidan domineras av den imponerande verandan i två våningar med sina relativt strama lövsågeridekorationer. På husets norra ga… Tidsprofil: 2009–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTEGÅRDEN
HistorikSjogerstad 13:15,13:17, 13:18 Prästegården Från medeltiden fram till 1920-talet var Sjogerstad centralort i Sjogerstads pastorat. Sjogerstads f.d. kyrkoherdeboställe ligger på sin gamla plats på en höjd i byns mellersta del. Den f.d. prästgårdsbyggnaden (13:15) från ca 1845 och en mindre flygel har båda blivit moderniserade och renoverade under 1900-talet. På andra sidan vägen ligger prästgårdens löneboställe (arrendejordbruk) från 1910-talet med flera faluröda byggnader. Manbyggnaden från 1917 har förändrats något senare under 1900-talet. Prästegårdens byggnader sedd som en helhetsmiljö har genom volym, de många faluröda karaktärist… Tidsprofil: Cirka 1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SEGLORA GAMLA PRÄSTGÅRD
InteriörbeskrivningPrästgården inrymmer förstuga, sal, fyra rum och kök i bottenvåningen samt sex rum på övervåningen. Prästgårdens fasta inredning i form av väggpanel, dörrblad, omfattningar, kakelugnar samt spiskomplex i köket är mycket välbevarad. Snickerierna är genomgående vitmålade. I byggnaden finns kakelugnar med stänkglasyr och ben är från 1700-talet. Flera kakelugnar är från tiden kring sekelskiftet 1900. Kökets väggar är klädda med pärlspontpanel. Golven är av genomgående av furu som oljats eller lackats. Övervåningen används för arkiv, samlingsrum och museum. Ett rum har iordningsställts som äldre handelsbod. Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÖVDE TINGSRÄTT
Byggnadsår 1936-38, arkitekt Gotthard Ålander, byggherre tingshusbyggnadsskyldige i Gudhems, Kåkinds och Skövde stads domsagor. Tingshuset byggdes på platsen för komministergårdens båda flyglar. Träden öster om byggnaden ingick tidigare i prästgårdens uppfartsallé. Tingshuset består av en kontorsdel i tre våningar och en vinkelställd tingssal. Fasader av rött tegel med portaler av huggen sten infattade i marmor, och fönsteromfattningar av svart natursten. Tingssalen fick konstnärlig utsmyckning av Arvid Jorm. Vid det marmorklädda entrépartiet uppsattes 1967 en klocka formgiven av länsarkitekt Edgar Haasum. I parken öster om tingshuset står b… Tidsprofil: 1936–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENKROGEN (GAMLA PRÄSTGÅRDEN)
HistorikByggnadens stomme utgörs av en envånig stenbyggnad, som uppfördes 1738-39 för hantverkare och manskap vid varvet att vistas i vid oväder. Senare inrymdes en matservering i huset, som då kallades "Stenkrogen". Under 1840-talet inreddes huset till skola och 1865 påbyggdes en våning. Vid omfattande reparationsarbeten 1926-27 inreddes huset till prästgård, pastorsexpedition och församlingssal för Skeppsholmsförsamlingen. Församlingen upphörde 1969. Huset disponeras numera av Fotografiska museet. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Ri… Tidsprofil: 1738–1739. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA KANSLIHUSET
HistorikKANSLIHUSEN - På bägge sidor om den grindförsedda ingången till varvet (strax söder om den gamla prästgården) finner vi kanslihusen. På platsen för Västra Kanslihuset uppfördes på 1720-talet en enkel träbyggnad som ett dagsverkskontor men också avsett som högvaktens corps de garde för officerarna (underbefälet hade sitt corps de garde vid Skeppsholms- och Kastellbroarna). Huset brann ned 1745 och ersattes med en stenbyggnad i två våningar nu inrymmande kontor för chefstjänstemännen på varvet. Huset var i bruk till ca 1860. Bakgrunden till Östra Kanslihuset är ett enkelt blockmakarhus i trä uppfört 1730. Det stod kvar till mitten av 1… Tidsprofil: 2006–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA KANSLIHUSET
HistorikKANSLIHUSEN - På bägge sidor om den grindförsedda ingången till varvet (strax söder om den gamla prästgården) finner vi kanslihusen. På platsen för Västra Kanslihuset uppfördes på 1720-talet en enkel träbyggnad som ett dagsverkskontor men också avsett som högvaktens corps de garde för officerarna (underbefälet hade sitt corps de garde vid Skeppsholms- och Kastellbroarna). Huset brann ned 1745 och ersattes med en stenbyggnad i två våningar nu inrymmande kontor för chefstjänstemännen på varvet. Huset var i bruk till ca 1860. Bakgrunden till Östra Kanslihuset är ett enkelt blockmakarhus i trä uppfört 1730. Det stod kvar till mitten av 1… Tidsprofil: 2006–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Förråd
ExteriörbeskrivningI öster ligger den gamla prästgården samt en ekonomibyggnad uppförd med rödmålad locklistpanel, sadeltak, vitmålade knutar, moderna panoramafönster samt 2-luftsfönster. Byggnaden är förvanskad. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikByggnaden har tillhört gamla prästgården KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppsala län Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U ATA322-1086-2007, Gamla prästgården
MaterialbeskrivningGrå granit Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIMA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet har vitputsade väggar som artikulerats med indragna fält, speglar och listverk. Innertaket har spegelvalv med kassettindelning av dekorerade bräder. Mittfältet har två stora rosetter, en över koret och den andra mitt i långhuset - de markerar den ursprungliga placeringen av ljuskronor. Nuvarande dekorationsmålning i taket utfördes av Yngve Lund-ström 1920 vid en omfattande förnyelse av interiörerna - från begynnelsen hade taket ådringar som dekor. Vapenhuset och sakristian har målade paneltak, i vapenhuset med tandsnittlist. I kyrkorummet ligger brädgolv, lackat sedan 1970-talet. Samtliga fönster var ursprungli… Tidsprofil: 2004–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikByggnadsår trol. ca 1825, arkitekt okänd, byggherre Skövde församling. Åldern på Skövdes "kapellansgård" eller komministerboställe är inte klarlagd, men en dendrokronologisk undersökning utförd år 1986 antyder en sannolik byggnadstid till omkring år 1825. Prästgården är därigenom en av stadens äldsta byggnader vid sidan av kyrkan, rådhuset och Helénstugan. Byggnadens nuvarande utseende med gulmålad fasspåntpanel och fönster med hela glas härrör emellertid från en större ombyggnad 1923. Arkitekt var FA Neuendorf. Den alltjämt bevarade s.k. sexdelade planen och vissa inredningsdetaljer röjer dock husets betydligt högre ålder. Huset var… Tidsprofil: Cirka 1825. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖRNSFALLS KYRKA
HistorikTroligen till följd av en brand i prästgården 1665 finns ytterst få äldre uppgifter om Törnsfalls kyrka bevarade. Det nuvarande tornet byggdes under 1100-talet och det finns tecken som tyder på att det skulle ha varit sammanbyggt med en äldre träbyggnad. Denna träbyggnad ersattes senare av det nuvarande långhuset i sten. Kyrkan hade från början bara små fönstergluggar. Kyrkobyggnaden förändrades inte mycket under de första århundradena. Först på 1700-talet gjordes vissa förändringar. Vid flera tillfällen mellan 1698 och 1753 togs större fönster upp. Kyrkan ska enligt uppgift ha blivit rappad och vitmenad både in- och utvändigt. Den t… Tidsprofil: 1909–1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Billeberga kyrka
HistorikBilleberga kyrka byggdes 1861-62, strax väster om den medeltida kyrkoanläggningen. Den romanska kyrkan hade rakslutet kor, ett relativt litet långhus och var tillbyggd med torn och vapenhus åt både norr och söder. Byggnaden pryddes av trappgavlar, och sydost om kyrkan stod en klockstapel i trä. Under senare delen av 1700-talet blev kyrkan uppenbart för liten för den växande församlingen, och vapenhusen gjordes i omgångar om till bänkinredda korsarmar. Ingreppen ledde till att det medeltida murverket försvagades, och kyrkan förföll under 1800-talets början. En annan anledning till detta var, att dåvarande kyrkoherden Nils Dunér lät so… Tidsprofil: 1861–1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HARLÖSA DONATIONSHUS
HistorikSom en påminnelse om forna tider och den gamla kyrkbyn i Harlösa, ligger Harlösa donationshus kvar än idag på sin ursprungliga plats. Donationshuset uppfördes mellan åren 1823-24 av friherre Carl Gustav von Schwerin, som mellan 1805-55 var ägare av Hjularöds och Harlösa säterier. Huset skulle tjäna som ålderdomshem för säteriets underlydande. I friherre von Schwerins donationsbrev av år 1832 kan man läsa direktiv för hur ålderdomshemmet skulle drivas: "Det skall utgöra bostad för åtta fattighjon vilka erhåller underhåll som ska årligen i evärdeliga tider utgå av Hjularöds och Harlösa säterier". När donationshuset stod färdigt 1824 sk… Tidsprofil: 1823–1824. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Delsbo kyrka
HistorikUnder tidig medeltid uppfördes den första stenkyrkan i Delsbo, vilken var en liten rektangulär salskyrka med rakslutet kor, av den typ som var vanlig i hela Norrland vid denna tid. Kyrkan förlängdes sedan mot väster två gånger och fick därigenom en mycket långsträckt och smal form, cirka 40*8,5 meter. Kyrkobyggnaden försågs sedermera med en sakristia mot norr samt två tillbyggnader mot söder; ett vapenhus och den s.k. lillkyrkan. Under senmedeltiden försågs kyrkan troligen med tegelvalv som tillsammans med väggarna målades 1520 av kyrkomålaren Måns Gadh. Kyrkan blev med tiden allt trängre för den växande sockenbefolkningen och flera… Tidsprofil: 1892–1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DÖRBY KYRKA
HistorikDen äldsta delen av kyrkan uppfördes under första hälften av 1200-talet. Under Kalmarkriget 1611 brändes kyrkan och vapenhus, sakristia och klockstapel brann ned. År 1625 reparerades koret och vapenhuset och försågs med nya valv. Under andra hälften av 1700-talet breddades hela kyrkan, förlängdes åt öster och försågs med ett fullbrett kor. Därmed hade kyrkan i det närmaste fått dagens utseende. Bakgrund Dörby kyrka uppfördes troligen under första hälften av 1200-talet och omnämns första gången år 1242. Den uppfördes som en ersättning för en tidigare träkyrka. Stenkyrkan hade ett rektangulärt långhus och ett smalare och lägre rakslute… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.