NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD

Verifierad identitet

NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000582015. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1995–2006. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1995–2006.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Bjuv · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikPå 1690-talet begärde ägaren till Vrams Gunnarstorp att få patronatsrätt till Norra Vrams kyrka, detta avslogs emellertid. År 1726 ansökte C. J. Berck om patronatsrätt till Norra Vram. Han anförde bl.a. att "kyrkan var belägen i Norra Vrams by som helt tillhörde Vrams Gunnarstorp och att prästgården och klockaregården hörde till sätesgården och att dessa när så erfordrades av sätesgårdens ägare uppbyggts och fått timmer från sätesgårdens skog". Kammarkollegium framhöll bl.a. att "den sökande ej gjorde anspråk på kyrko- eller kronotionde utan enbart önskade vård och inseende i kyrkans angelägenheter" och biföll Bercks ansökan. Norra Vrams kyrkby och Vrams Gunnarstorps slott binds samman av den gamla allékantade landsvägen. Prästgården i Norra Vram är genom sina starka band med Vrams Gunnarstorps slott (byggnadsminne) tydligt godspräglad. Prästgården byggdes 1816 och ersatte då en äldre fyrlängad prästgård belägen strax söder om den nuvarande. Prästgården är välbevarad såväl exteriört som interiört. Interiört finns många ursprungliga detaljer bevarade som t.ex. kakelugnar, snickerier och rester av väggmålningar. När den nya prästgården byggdes erfordrades ett väl tilltaget omland. Prästgården var kyrkoherdens enskilda egendom fram till år 1922, då den tillsammans med tillh… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000582015. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000582015. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.