SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Ekeby 32:1, hus nr 2
ExteriörbeskrivningPå den senast anlagda delen av kyrkogården finns ett putsat och vitmålat begravningskapell med tak av rött tegel. Kapellet är från 1960-talet och ritat av arkitekten Eiler Graebe. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKEBY BADHUS
HistorikBadhus och badanläggningar uppfördes kring sekelskiftet då sambandet mellan de bristande hygieniska förhållandena och sjukdomar uppmärksammats. Särskilt i gruvdistrikten blev badanläggningar viktiga. Ekeby badhus, som uppfördes 1920, är numera den enda bevarade badanläggningen av detta slag i länet och få sådana torde finnas i landet. Materialet till badhuset kommer från Skrombergaverken. Exteriören är våtpressad röd respektive gul lera i hörn respektive väggfält med en tunn hinna av saltglasyr. Interiörens olika kakelplattor kommer alla från verkets dåtida produktion. Gavelsidorna i simhallen har senare klätts in i modernare Höganäs… Tidsprofil: 1992–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekeby kyrka
ExteriörbeskrivningSamtliga fasader är spritputsade och vitmålade. Långhusets fasader har en svagt utskjutande sockel och en takgesims i form av en rundbågsfris och tre mursprång. Yttertak på torn och långhus består av sadeltak lagda med rött enkupigt tegel. Långhusets östra del är tredelat och sakristians tak är valmat. På 1960-talet putsades hela kyrkan om och i samband med detta gjordes en murverksdokumentation av Evald Gustavsson, Landsantikvarien/Skånes hembygdsförbund. Det noterades då att murverket från det medeltida långhuset delvis finns bevarat i västra långhusgaveln. Detta består av gråsten med hörnkedjor av välhuggna stenblock oc… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikSydväst om kyrkan finns en klockstapel från 1928 som enligt uppgift ska vara en kopia av en motsvarande vid Ersta diakonianstalt i Stockholm. Stommen består fyra hörnstolpar av tjärat furutimmer med kryssförsträvning mellan och avtäckt av ett sadeltak av spån. Klockan är gjuten av Olssons gjuteri i Ystad 1928. Tidsprofil: 1928. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norra Vram 36:78 - husnr 4
ExteriörbeskrivningEtt ekonomihus med förvaring av likvagn och redskap mm byggdes på nya kyrkogårdsdelen 1905. Under 1970-talet byggdes detta om för personalutrymmen och besökstoaletter. Byggnaden utgörs av en rödmålad panelklädd länga med vitmålade snickerier och rött tegeltak. Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norra Vrams kyrka
HistorikKyrkans äldsta delar bestod ursprungligen av ett långhus med kor och absid och uppfördes troligen kring 1100-talets slut. Ett sigill tillhörande kyrkan ska enligt äldre uppgifter ha föreställt jungfru Maria med Jesusbarnet och kyrkan kan därför ha varit helgad åt jungfru Maria. Tornet byggdes relativt snart efter långhus, kor och absid. Kanske planerades det samtidigt med de äldsta delarna men tillkom i en andra byggnadsetapp. Under senmedeltiden revs koret och absiden och långhuset förlängdes österut med samma längd som det ursprungliga långhuset. Koret inreddes i långhusets östra del. Vid långhusets norra och södra sidor byggdes va… Tidsprofil: 1817–1818. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD
HistorikPå 1690-talet begärde ägaren till Vrams Gunnarstorp att få patronatsrätt till Norra Vrams kyrka, detta avslogs emellertid. År 1726 ansökte C. J. Berck om patronatsrätt till Norra Vram. Han anförde bl.a. att "kyrkan var belägen i Norra Vrams by som helt tillhörde Vrams Gunnarstorp och att prästgården och klockaregården hörde till sätesgården och att dessa när så erfordrades av sätesgårdens ägare uppbyggts och fått timmer från sätesgårdens skog". Kammarkollegium framhöll bl.a. att "den sökande ej gjorde anspråk på kyrko- eller kronotionde utan enbart önskade vård och inseende i kyrkans angelägenheter" och biföll Bercks ansökan. Norra V… Tidsprofil: 1995–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Risekatslösa kyrka
InteriörbeskrivningKyrkans medeltida byggnadshistoria märks invändigt främst genom kryssvalven som är bevarade i kor, långhus och torn. Dessa är inte daterade men kalkmålningar i långhus och kor förlägger byggnadstiden till före 1400-talet slut. Kyrkorummet är traditionellt ordnat och flertalet av inventarierna tillhör 1800-tal eller tidigare. Kyrkan är invändigt mycket välbevarad sedan 1800-talets renovering. De senare renoveringarna har framför allt berört ytskikt med ommålning av väggar och valv samt omläggning av golv. Läktaren i väster tillkom troligen med en orgel på 1800-talet. De befintliga golven på undergjutning av betong lades på… Tidsprofil: 1470–1520. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT
HistorikVrams Gunnarstorps slott är en sluten fyrlängad anläggning i tegel. Norra längan går tillbaka till 1500-talet. Övriga längor är uppförda mellan 1633 och 1645 av den danske riksamiralen Jørgen Wind och hans hustru Ingeborg Ulfstrand. Slottet restaurerades på 1850-talet, då homejernas barockgavlar, fasadernas putsornamentik och tornens lanterniner tillkom. Herrskapets huvudvåning inreddes på 1630-talet i södra längan, där de kraftiga bjälktaken försågs med dekorativa målningar. Dessa är nu dolda under senare tillkomna gipstak utom i de stora gavelsalarna. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, BOSTADSHUS
HistorikEkonomilängorna byggdes på 1850-talet i Bruniusstil. De har kraftiga gråstensmurar med blinderade trappgavelrösten av rött tegel samt tegeltak. Exteriörerna har i stort sett bibehållits i ursprungligt skick. Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, BOSTADSHUS
HistorikEkonomilängorna byggdes på 1850-talet i Bruniusstil. De har kraftiga gråstensmurar med blinderade trappgavelrösten av rött tegel samt tegeltak. Exteriörerna har i stort sett bibehållits i ursprungligt skick. Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, EKONOMIBYGGNAD
HistorikEkonomilängorna byggdes på 1850-talet i Bruniusstil. De har kraftiga gråstensmurar med blinderade trappgavelrösten av rött tegel samt tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, LADUGÅRD
HistorikEkonomilängorna byggdes på 1850-talet i Bruniusstil. De har kraftiga gråstensmurar med blinderade trappgavelrösten av rött tegel samt tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT, LOGE
HistorikEkonomilängorna byggdes på 1850-talet i Bruniusstil. De har kraftiga gråstensmurar med blinderade trappgavelrösten av rött tegel samt tegeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Loge med vandring. KÄLLA: Länsstyrelsen Malmöhus län, Byggnadsminnesförklaring, 1983-11-08. Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Åvarp
Åvarp är nature_reserve i Bjuv i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1969. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Åvarps fälad
Åvarps fälad är nature_reserve i Bjuv i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Billesholm
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: clay; coal;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bjuv
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: coal; clay;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Haberga
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: clay; coal;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lunnom
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: coal; clay;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skromberga
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: coal; clay;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vram
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: coal; clay;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vram Norra
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; gneiss;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BILLESHOLMS KYRKA
ExteriörbeskrivningHela byggnadskomplexet är uppfört av mörkrött Helsingborgstegel i kryssförband på en hög sockel av kluven granit i liv med fasadmuren. Sockeln har oregelbunden skifthöjd, kanske för att ge intryck av att kyrkan byggts ovanpå en äldre ruin i nationalromantisk anda. Fasaderna avslutas med upptill med en gesims i form av tre utkragande tegelskift. Korets och långhusets gavelsidor avslutas upptill med en kontrasterande trappstegsformad mönstermurning i diagonala skift, s.k. strömskift. Vardera tre rundbågiga blinderingar finns i långhusets och korets ga-velsidor. Långhusets gavelsidor kröns av inmurade kors i betong. Längs nor… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJUVS KYRKA
ByggnadsdelKor - Fullbrett, Kor - Rakt, Torn - Väster, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Kor - Öster, Kor - Rakt, Torn - Väster, Korsarm, Sakristia - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norra Vram 36:78 husnr 3
HistorikEtt begravningskapell med putsade och kalkvittade fasader och trappstegsgavlar uppfördes 1922 på den nya kyrkogården. Kapellet är utfört med spetsbågiga fönsteröppningar låga murade strävpelare, blinderingar i gavelsidorna och i öster finns en liten absidavslutning. Kapellets tak är täckt med tegel medan absiden har ett rödmålat plåttak. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD, BOD
21000000996980http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000996980Bebyggelse - byggnadBJUV NORRA VRAM 32:4 - husnr 2NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD, BODLän: Skåne, Kommun: Bjuv, Landskap: Skåne, Socken: Norra Vram , Stift: Lunds stift, Församling: Bjuvs församlingNybyggnadsår: 1820 - 182912.975602049401866,56.08892180286168http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000996980http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000996980http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000996980RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD, UTHUS
21000000996982http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000996982Bebyggelse - byggnadBJUV NORRA VRAM 32:4 - husnr 3NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD, UTHUSLän: Skåne, Kommun: Bjuv, Landskap: Skåne, Socken: Norra Vram , Stift: Lunds stift, Församling: Bjuvs församlingNybyggnadsår: 1917 - 191712.975825812190653,56.08986938754547http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000996982http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000996982http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000996982RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skinneholm 23:42, hus nr 2
HistorikKyrkan omges av en kyrkotomten planlagd som en park av kyrkans arkitekt. Den består av grästäckta ytor och höga uppvuxna lövträd. Parken sluttar kraftigt mot väster och ett par trappor framför kyrkan leder ned till parkens västra del. Närmast kyrkan, intill huvudingången i väster, finns en låg tegelmur med järnräcken som ramar in planteringar vid församlingslokalernas västra och södra sida. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bårhus
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.