SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “elverket”
Elverket
Antal våningar01, Vind - Inredd, Källare - Delvis Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nybro Kyrka
HistorikRitningar till både församlingshem och kyrka gjordes av J. Fred. Olson. Olson (1870-1947) tillträdde 1904 som Kalmars första stadsarkitekt. Han var verksam i 33 år, fram till 1937. Han kom under perioden att dominera byggandet i staden. I texten 63 år med två stadsarkitekter i Kalmar av Ulf Liedström berättas att J. Fred Olson signerat ritningarna till omkring 70 % av alla hus som byggdes i Kalmar mellan 1904 och 1937. Bland de offentliga byggnaderna kan nämnas Nisbetska flickskolan, elverket, gamla varmbadhuset, församlingshuset vid Esplana-den och Sankt Olofs kapell i Trekanten. Församlingshemmet började byggas år 1929 och kunde ta… Tidsprofil: 1870–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Industribyggnad
HistorikGamla elverket. Maskinhall och ångpannehus uppf 1889-90 m tillbyggnad fr 1896. Ark Sven Gratz. Idag restaurang resp klädbutik. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Industribyggnad
HistorikGamla elverket. Byggnad uppf 1940-42 som maskinsal, ställverk, kontor och bostäder. Gårdshus fr samma tid. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Almunge kyrka
HistorikAlmunge kyrka är en salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Långhuset är troligen byggt på 1200-talet och har murar i gråsten. Sakristia och vapenhus har tillfogats senare under medeltiden. Kyrkan välvdes med ribbvalv i tegel under 1400-talets senare del, då även kalkmålningarna på väggar och valv tillkom. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan mellan 1662 och 1672 då den förlängdes åt öster med ett nytt kor och då taket byggdes om till ett valmat, spåntäckt sadeltak. Troligen putsades fasaderna även vid denna ombyggnad. Invändigt överkalkades de medeltida målningarna. Fasaderna är idag spritputsade och avfärgade i ockragult… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Altuna kyrka
InteriörbeskrivningInteriören har även den en tidstypisk nyklassicistisk prägel. Långhuset är en stor, ljus kyrksal täckt av ett putsat tunnvalv ovanpå en putsad taklist. Väggar och valv är vitkalkade. Golven mellan bänkkvarteren är belagda med kalksten medan koret har ett gammalt brädgolv. Den fasta inredningen är samtida med kyrkobyggnaden. Bänkinredningen är uppställd i fyra slutna kvarter. Den är målad i grå nyanser med marmorerade fyllningar i ramverken. Altarväggen i öster är putsad med ritsade kvadermönster. Altaruppsatsen består av ett förgyllt kors med överhängande vit svepduk. Ovan korset finns ett allseende öga i en triangel som o… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AMNEHÄRADS KYRKA
HistorikAMNEHÄRAD KYRKA - Kyrkan är medeltida, men fick sin karaktär vid ombyggnader under 1600-1700-talet. Tornet ersatte en fristående klockstapel 1666 och nuvarande kor tillkom 1737. På en avbildning i Peringskiölds Monumenta 1671 har kyrkan rektangulärt långhus - kor, rakt avslutat i öster, vapenhus av sten i söder, och högt spånklätt torn med spira. Långhusmurar, en 1200-talsdopfunt och en klocka med minuskler är medeltida. Från 1600-talet är ett bord i sakristian, två renässansstolar, två apostlabilder (?), altaruppsatsen från 1687, Bengt Snidares predikstol från ca 1650, begravningsvapen över Harald Posse, Ribbingshus, död 1674, och k… Tidsprofil: 1600–1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BALTAKS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes 1917 efter ritningar av arkitekten Georg A Nilsson. Byggmästare var J A Gustafsson, Tidaholm och målarmästare K J R Johansson, Skövde. En orgel färdigställdes av Åkerman & Lund, Stockholm. 1928 installerades en kamin i anslutning till korporten. 1950-52 genomfördes en renovering under ledning av arkitekt Adolf Niklasson. En donation möjliggjorde utförandet av en glasmosaik i korfönstret. Konstnär var Simon Sörman. På altaret placerades en relief av bildhuggaren Arvid Bryth. Det tyska krucifix av trämassa som satt på takstolens främre hanbjälke flyttades till ovanför sakristidörren. Predikstolen försågs med ljudtak oc… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARKERYDS KYRKA
HistorikDen gamla kyrkan var en medeltida stenkyrka, tillbyggd med korsarm och torn av trä på 1700-talet. 1837 tog biskop Esaias Tegnér initiativ till beslut om nybyggnad emedan kyrkan var såväl otillräcklig för folkmängden som förfallen. Uppförandet skedde 1845- 46. Byggmästare var Jonas Jonsson från Stockholm, bördig från socknen. Hans ritning modifi erades av arkitekt Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet. Det blev ändock ursprungsritningen som följdes. Den nya predikstolen tillverkades av Spegel-Fabriquer Kleverström i Norrköping. Det enda som överfl yttades från gamla kyrkan var orgelverket, vilket skall ha byggts 1755 av Jonas Wis… Tidsprofil: 1845–1846. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är täckt med två senmedeltida stjärnvalv på inalles sex väggfasta pelare. Valvribborna har en markant profilering. Södra sidans mellersta pelare rymmer en liten murad trappuppgång till kyrkvinden. Tillträde sker genom en lucka på östra sidan och dessutom finns en mindre lucka längre upp, vänd rakt mot kyrkorummet. Valvens och väggarnas putsytor är slevstrukna och har en ljus avfärgning som skiftar lite, genom att de laverats med tunn, lätt pigmenterad kalkfärg. Kalkmålningar från medeltiden och 1600-talet finns spridda på flera ställen. Mest framträdande är pilasterkapitälens kvadermålningar och östra valvets s… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRSÄTERS KYRKA
HistorikBJÖRSÄTERS KYRKA - Björsäters kyrka föregicks av en medeltidskyrka på samma plats. Enligt Peringskiölds Monumenta bestod kyrkan på 1670-talet av ett rektangulärt långhus, vapenhus i söder och en takryttare över västra delen. Från medeltiden stammar fem liljestenar och en sandstensdopfunt, tillskriven stenmästaren Harald. Predikstolen är från 1680 och sannolikt snidad av Nils Evertsson Bratt. Johan Aurellers porträtt av familjen Ek, två altartavlor av Aureller, en trädopfunt, ett antemensale och möjligen en målning med korsfästelsescen är från 1600-talet. Nuvarande kyrka började uppföras 1754, sannolikt delvis på äldre grund (enligt A… Tidsprofil: 1996–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borgeby kyrka
InteriörbeskrivningKyrkan är enskeppig. Långhus och kor har kryssvalv med enkla ribbor. Golvet är i rött, gult och grått tegel och mönsterlagt. I bänkkvarteren är det trägolv. Bänkarna är uppdelade i två kvarter och åtskilda av mittgången. Utrymmet bakom altaret utgjorde tidigare sakristia. Läktare med genombruten rundbågig läktarbarriär finns i väster. Läktaren har läktarunderbyggnad som rymmer två rum, sakristia och vaktmästarrum. Kyrkans fasta inredning och inventarier Altaret är i trä och vitmålat. Det tillkom på 1850-talet och fick sin nuvarande utformning vid 1870-talets ombyggnad. Altarskivan är av trä. Altaruppsats utgörs av en altar… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningSom ett förslag till sommarboende har hus som detta blivit stilbildande för skärgårdens bebyggelse och dess utveckling under 1900-talet. Som många liknande hus står detta på en sockel av kanthuggen natursten. Regelverket är täckt av fasader av ömsom liggande och stående paneler, av något olika dimensioner, som avskiljs av listverk. Samtliga paneler på byggnaden är original. Snickarglädjen omfattar fönsteromfattningar, listverk, profilerade taktassar, lövsågade vindskivor och andra detaljer. Även dessa är i original. Fönster och fönsterplacering är intakt. De enda fönstren som är utbytta är de i verandan, som är ombyggd. Mo… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRATTFORS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett rektangulärt långhus med tresidig avslutning i öster är täckt av ett ljust målat flackt tunnvalvs tak. Koret, som är förhöjt ett steg, innehåller altaruppsats och predikstol, båda i provinsiell barock från 1600-talets slut. Dopfunt i trä från 1953. Väggarna är klädda med stående slät panel, laserade i vitt. En läktare i väster med orgelfasad och -verk från 1921 i jugendstil. Väggfasta bänkar i tre slutna kvarter. Golv i mittgång och kor är lagt med trä, i kvarteren något förhöjda. Församlingshems del i tornets bottenvåning samt del av kyrkorummet med bland annat kök och toalett. KYRKORUMMET… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALHEMS KYRKA
HistorikEfter långa diskussioner fattades beslutet att bygga en ny kyrka i Dalhem. Den gamla medeltidskyrkan hade blivit både trång och i dåligt skick. Röster höjdes visserligen för att bevara den, men de flesta ansåg att den gamla kyrkan kunde utnyttjas som byggmaterial till den nya. När så Vitterhetsakademin förklarade att man inte fann någon anledning att bevara kyrkan togs beslutet om rivning. Vitterhetsakademin begärde dock att få göra en dokumentation innan rivningen. Dokumentationen utfördes av Bror Emil Hildebrand på hösten 1874 och omfattade så väl fotografier som ritningar och beskrivningar. Detta material förvaras idag i Antikvari… Tidsprofil: 1949–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDA KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: När den gamla sockenkyrkan byggdes är okänt. Av arkivmaterialet framgår att tornet byggdes 1666. Tidigare fanns en fristående klockstapel. 1668 gjordes vissa reparationer på stolsindelningen (bänkar). 1682 anskaffades en altartavla och 1696 uppsattes en ny predikstol, båda tillverkade av bildhuggaren Nils Falk. Predikstolen stofferades av målarmästare Lars Werling. 1685 inköptes fönster och kort därefter tjärbråddes kyrkan och en läktare uppfördes. Kyrkan hade ständigt bekymmer med utrymme då befolkningen växte och man måste bereda plats för soldater förlagda till Eda skans. 1724 beskrivs kyrkan so… Tidsprofil: 1763–1764. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Edsbro kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet karaktäriseras av en intimitet som ges av de rikligt bemålade väggarna och valven. Samtidigt har rummet ett vackert ljus tack vare stora fönster på sydsidan och ger ett påkostat intryck genom många och välgjorda snickerier och ljusbärare. Kyrkorummet täcks av fyra tegelvalv. Korets valv vilar på murarna vilket visar att valvet tillkom redan när koret byggdes på 1400-talet. Långhusets tre ribbvalv vilar på pelare som inte är i förband med yttermurarna vilket visar att valven slagits sekundärt, sannolikt vid 1400-talets slut. Ursprungligen hade långhuset antingen tunnvalv av trä eller öppna takstolar. Valv och vä… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Enåkers kyrka
InteriörbeskrivningInteriören fick sin nuvarande karaktär vid restaureringen 1955 som utfördes under ledning av arkitekt Jörgen Fåk efter ett förslag av arkitekt Erik Fant. Kyrkorummet får sin prägel i hög grad av de senmedeltida valven och de medeltida inventarier och målningar som tagits fram och konserverats. I tornets bottenvåning finns en trätrappa upp till läktaren och tornets övre våningar. WC och förråd som, byggdes in i vapenhuset år 2006, smälter väl in i rummet som helhet. Långhuset är välvt med två senmedeltida, putsade ribbvalv av tegel med rikt utformade ribbmönster. Valven är så kallade gubbvalv där en del av ribborna utformat… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ERSKA KYRKA
HistorikErska kyrka uppfördes 1885-1886 efter ritningar av arkitekt Emil Viktor Langlet (född i Borås) som en polygonal centralkyrka i en tidstypisk blandning av nyklassicism och ett nyromanskt formspråk. I öster finns sakristia i två tillbyggnader från 1971-72 respektive 1991. I övrigt är kyrkan ringa förändrad utvändigt. Langlet ritade tolv centralkyrkor, den första 1857, varav sex är placerade i Västergötland. I landet finns cirka 30 kyrkor av denna typ, främst från 1800-talets andra hälft. Förebilder var det antika Pantheon i Rom och romanska kupolkyrkor i Italien. Under barocken återupptogs idén med centralkyrkor, med plan utifrån ett l… Tidsprofil: 1885–1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ESARPS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkans långhus är täckt av ett putsat trätunnvalv. Kor och sakristia avskiljs från långhuset genom ett högt valv. En hög altarskärmvägg, från 1896, skiljer koret från sakristian. Långhusets och korets väggar har kvadermålning från 1896 i en rosa ton. Bänkarna är uppdelad i två slutna kvarter och åtskilda av mittgången. Kyrkans golv täcks av mönsterlagda cementplattor, viktoriaplattor, i vitt och svart. I bänkkvarteren är lackat trägolv. Vapenhuset har kalkstensgolv. Koret är upphöjt med ett trappsteg i kalksten över långhuset. I väster finns läktare och orgel. Läktaren bärs upp av fyra pelare och har läktarbarriär med spe… Tidsprofil: 1928–1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fröslunda kyrka
InteriörbeskrivningI vapenhuset ligger ett gammalt tegelgolv, medan långhuset har kalkstensgolv där även ett par äldre gravhällar är inlagda i mittgång och i kor. Väggarna är putsade och vitkalkade. De har en ojämn yta och man kan se att kyrkan är murad med oregelbundna fältstenar. Långhuset har en putsad taklist. Tunnvalvet är putsat och vitkalkat. En plåtbeklädd bräddörr leder in till sakristian som har brädgolv och putsade väggar. I en nisch mot norr står en medeltida Mariaskulptur. Långhuset har slutna bänkkvarter i hela rummets längd. Bänkgavlarna är marmorerade i grågröna toner. Bänkarna är från 1761. Läktaren i västra delen av långhus… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLINGEBERGS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är rektangulärt och täckt med tunnvalv, 30 x 13 x 9 meter stort. Proportionen på kyrkorummet ger ett enhetligt och överskådligt rum. Långhuset är inrett med öppna bänkrader. Golven i kyrkan är genomgående av kalksten, med ett högre golv i trä i bänkraderna. I koret står altaruppsatsen från 1774 med väggfast altare, altarring med sluten front, två psalmtavlor, en rad korbänkar på varje sida, en medeltida gravsten, medeltida primklocka och dopfunt från 1877. Trappsteget upp till sakristian utgörs av en stor medeltida gravstenshäll, båda stenarna är från 1300-talet. Kyrkorummet enda direkta utgång är placerad på s… Tidsprofil: 1662–1697. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDVIGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1665 hade man löst markfrågan för kyrka och kyrkogård och de anlades på platsen för det tidigare Kungshuset som nu låg helt i ruiner. På grund av brand och senare förändringar är det inte helt klarlagt hur kyrkan såg ut när den invigdes 1673. Planlösningen med långhus och tresidigt avslutat kor var densamma som idag, men man byggde ingen sakristia. Tornet färdigställdes inte förrän ett par decennier senare. Eventuellt uppfördes kyrkan efter ritningar av Nils murmästare från Eksjö. Ritningar till en ny takkonstruktion upprättades av Nicodemus Tessin d ä och taket byggde… Tidsprofil: 1860–1861. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUARÖDS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av långhus, kor och södra korsarmen. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning med ett golv av handslagna kvadratiska röda tegelplattor. Väggarna är vitputsade och det plana taket består av en ohyvlad furupanel. Ytterportarna i väster är på insidan klädda med släta skivor målade i en enkel träimitationsmålning. På södra sidan går en furutrappa med dekorsågat räcke från 19511954 till en läktare i tornets andra våning. Mot långhuset i öster leder dubbeldörrar från 19511954, målade i en enkel träimitationsmålning. Långhusets golv täcks, liksom vapenhuset, av handslagna röda kvadratiska tegelplat… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSJÖ KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhus med grå kalksten på golv, rekangulära format 300x650mm, lika träsockel som vindfång, slätputsad vägg, ljust grå målning, platt trätak med breda bäder i varierande bredd, grå lasyr. I taket finns liten stjärnformig blyspröjsad antikglasarmatur. Norra sidan med gråmålad torntrappa i trä, öppet glespinnat räcke i trä, inklädd undersida, smalpanelad vägg, ljustgrå. Liten slät enkeldörr,grön lasyr. Ett fönster norr och söder lika långhus, dock enkelbåge, ej lika djup mursmyg. Över vapenhus grovt trägolv i orignal, breda obehandlad plank. Skåp från 1954 både i öster och väster, släta luckor. Mot norr smalpanelad vägg, l… Tidsprofil: 1982–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖSSNA KYRKA
Historik1822 besiktigades den gamla kyrkan som uppvisade rämnor och takskador. Skadorna var omfattande och kyrkan var för övrigt för liten. Sockenstämman fattade beslut om nybygge. Finansieringsproblemet gjorde att planerna drog ut på tiden. Socknen var fattig och hade lidit av missväxt. Ändock var sockenmännen ovilliga att ansöka om rikskollekt, emedan villkoret var att kyrkan brandförsäkrades. 1838 lyckades dock nyblivne kyrkoherden Anders Essén att driva igenom ansökan om rikskollekt och stambok, vilket även beviljades av konungen. 1839 kunde bygget bli av. Ritningar hade upprättats av arkitekt G L Westerling vid Överintendentsämbetet. De… Tidsprofil: 1838. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
karl-Gustavs kyrka
InteriörbeskrivningDet korsformade kyrkorummet har en traditionell orientering med koret i öster och en grund orgelläktare i väster. Koret är avskärmat bakom altaruppsatsen. De övriga tre korsarmarna fylls ut av ett bänkhav med korsande mittgång. Kyrkan hade från början en centralkyrkoplan med altaret i korsmitten, mittemot predikstolen. Läktaren byggdes på 1820-talet och omkring1850 inreddes koret i öster med en ny altaruppsats och väggarna panelas. Under 1900-talets första halva byggs vindfång vid entréerna i norr och syd och ett vapenhus byggs under läktaren i väster. Bänkinredningen förnyades vid mitten av 1900-talet i strävan efter stör… Tidsprofil: Cirka 1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KINNE-KLEVA KYRKA
HistorikKINNE-KLEVA KYRKA - Kinne-Kleva kyrka byggdes 1870 som ersättning för två äldre kyrkor i Sil respektive Kinne-Kleva. Kyrkan är ritad av arkitekt Johan Fredrik Åbom. Byggmästare var Andersson och Larsson, Varola och målningsarbetena förestods av målarmästare Lugner, Hangelösa. Från den gamla kyrkan är bevarat en medeltida dopfunt med minuskelinskrift och en madonnaskulptur från 1100-talet, troligen tillverkad i England. Madonnaskulpturen omdanades på 1400-talet till en Anna själv tredjeskulptur. Från 1500-talet är en pietàskulptur av trä. Det finns även en 1700-talskista och en järnbeslagen dörr samt ett antal träskulpturer och begrav… Tidsprofil: 1998–1999. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikPå ungefär samma plats som dagens kyrka uppfördes under 1100-talet en absidkyrka av kalksten. I dess sydingång fanns en ovanligt rikt utformad portal och absiden var dekorerad med en rundbågefris och lisener. Märkligast bland de från medeltidskyrkan bevarade föremålen är en dopfunt. Den kan dateras till omkring 1230 och är utförd av kalksten med rikt huggen dekor med scener ur Jesu barndomshistoria och tillskrivs den gotländska stenmästaren Calcarius. Kyrkan revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1863-1864. Den nya kyrkan utformades enligt arkitekten Albert Törnqvists ritningar i en för tiden typisk stilblandning i nyk… Tidsprofil: 1863–1864. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOFTAHAMMARS KYRKA
HistorikÅr 1756 påbörjades byggandet av Loftahammars kyrka. Den nya stenkyrkan ersatte Hammars kapell, troligen byggt 1609 då Loftahammar fick egen präst. Stenkyrkan uppfördes nordväst om det gamla kapellet. Från kapellet återvändes ett antal brädor med dekormåleri. De återfinns idag i kyrkans i kyrkans yttertak och kan ses från kyrkvinden. Vem som gjorde ritningarna till den nya kyrkan är inte känt men de kan ha gjorts av byggmästare Peter Frimodig, Linköping, som var engagerad i arbete med kyrkan. I detta arbete deltog också murarmästaren P. Himmelstrand. Loftahammars kyrka fick namnet Stor amiralen Prints Carls kyrka och invigdes 1764 av… Tidsprofil: 1948–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.