Kyrka

Verifierad identitet

Kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000097131. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1863–1864. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1863–1864.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Linköping · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikPå ungefär samma plats som dagens kyrka uppfördes under 1100-talet en absidkyrka av kalksten. I dess sydingång fanns en ovanligt rikt utformad portal och absiden var dekorerad med en rundbågefris och lisener. Märkligast bland de från medeltidskyrkan bevarade föremålen är en dopfunt. Den kan dateras till omkring 1230 och är utförd av kalksten med rikt huggen dekor med scener ur Jesu barndomshistoria och tillskrivs den gotländska stenmästaren Calcarius. Kyrkan revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1863-1864. Den nya kyrkan utformades enligt arkitekten Albert Törnqvists ritningar i en för tiden typisk stilblandning i nyklassicism och begynnande nygotik. Den uppfördes av byggmästaren Jonas Jonsson i Linköping. Kyrkan utgörs av ett rektangulärt långhus med sadeltak, kor och en femsidig sakristia i öster samt torn i väster med spira. Kyrkans exteriör är utsmyckad med rundbågefriser utmed takfoten och på tornet samt med profilerade portaler. Interiören följer nyklassicismens krav på symmetri med sakristian ”dold” bakom det symmetriskt uppbyggda koret. Ritningar till predikstol, altaruppsats och orgelfasad utfördes 1863 av arkitekten Johan Fredrik Åbom. Såväl Albert Törnqvist (1819-1898) som Johan Fredrik Åbom (1817-1900) var två av 1800-talets mer framträdande a… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000097131. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000097131. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.