SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
22 träffar
för “eks kyrka”
EKS KYRKA
Antal våningar01, 04 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Eksta kyrka
HistorikKyrkans byggnadshistoria Eksta kyrka är med undantag av sakristian till sina huvuddelar uppförd under medel-tiden, dock gjordes en kraftig ombyggnad av långhus och kor på 1800-talet. Kyrkans äldsta delar är långhusets murar, vilka tillkom omkring år 1200 som komplement till ett nu försvunnet absidkor. Långhuset har huggstensfasader av det slag som ännu kan ses bl.a. i Fröjel och Follingbo kyrkor. Tornet, som inte ändrats nämnvärt sedan byggnadstiden, uppfördes några decennier senare, och omkring år 1300 revs det nämnda absidkoret och ett nytt gotiskt kor med en imponerande portal byggdes i dess ställe. På 1640-talet drabbades kyrkan… Tidsprofil: 1838–1840. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FAGERBERGSKA GÅRDEN
HistorikBoningshuset uppfördes 1844 och är byggt av timmer i två våningar med fasad av locklistpanel. Enligt traditionen härrör huvudingången från Eksjö gamla kyrka. På tre sidor finns sammanlagt fyra balkonger. Byggnaden har sadeltak och vilar på en sockel av sten. Vid en ombyggnad 1957 förändrades interiören på ett genomgripande sätt. KÄLLOR: Beslut - Angående byggnadsminnesförklaring av ett boningshus på Vaxblekaren 1 i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1994-01-18 . Dnr 221-11026-92 Beslut - Angående skyddsområde för byggnadsminnen i den norra stadskärnan i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-09-20. Dnr 221-5238-93 Länsstyrel… Tidsprofil: 1994–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningEksjö kyrka är en enskeppig kyrka av sten, med en latinsk korsplan, rakslutet kor i öster med sakristia i en absidliknande utbyggnad. Tornet i väst är den enda delen som härrör från den gamla kyrkan, det uppfördes 1784 och sparades vid rivningen. Tornet är krönt av en kopparklädd öppen lanternin från 1925. Fasaderna är slätputsade och kalkavfärgade med kvaderstensimitation, listverk är kraftiga och utförda i hög relief. Fönstren är rundbågiga och höga, och består av ett ursprungligt spröjsverk av gjutjärn med antikglas från 1951. Korfönstren har glasmålerier från kyrkans nybyggnadstid, men murades igen inifrån 1943 varför… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTÖ KYRKA
HistorikUtö kyrka uppfördes av gruvsten efter ritningar av Johan Fredrik Åbom (18171900) mellan 1848 och 1849. Den för skärgården resliga kyrkan invigdes i november 1850. Åbom var en av de mest anlitade arkitekterna under senare hälften av 1800-talet. I Stockholm har han ritat många monumentala byggnader såsom Berns salonger, Hasselbacken och Musikaliska akademin. Han är också upphovsman till ett stort antal kyrkor i Sverige och har bl a ritat Åsele kyrka 184950, Södra Möckleby kyrka på Öland 195051 och Eksjö kyrka 188789. I Sörmland ledde han restaureringen av Gillberga- och Torshälla kyrkor. Utö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKSHÄRADS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - En enskeppig salkyrka med förhöjt, tresidigt avslutat korparti i öster som är täckt av ett flackt trätunnvalv. Väggarna är klädda med ljust målad slätpanel och har en bröstpanel med målad blomdekor. Altaruppsats i provinsiellbarock från 1697 och något äldre predikstol finns på korets norra sida. Västläktare från 1764 med orgelfasad från 1865. Öppna bänkar från 1927 fördelade i fyra kvarter bildar mitt-, kors- och sidogångar. Vidbyggd sakristia i norr och vapenhus på södra sidan är ombyggt till textilkammare. KYRKORUMMET har golv av betsade och lackade brädor som är något förhöjt i bänkkvarteren… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 71, Eksta kyrka
MaterialbeskrivningSten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 72, Eksta kyrka
HäradHablinge ting Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 73, Eksta kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 74, Eksta kyrka
HäradHablinge ting Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sm 130, Eksjö kyrka
HäradNorra Vedbo härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÄMTA KYRKA
HistorikTämta gamla kyrka låg mitt i Tämta by, någon kilometer söder om nuvarande kyrka, och var av okänd ålder men troligen medeltida. Den var av gråsten och ungefär 15 x 8 meter med två målade läktare (en i väster och en i norr med långa stolrum), rymmande 240 personer och täckt med ekspån. Sakristia saknades. Troligen blev den målad dels 1666 och dels strax efter 1753 av Detleff Ross. Altaret var av sten med träskiva. Befolkningen ökade, kyrkan blev för liten och förföll alltmer. Kungl. Maj:t hade 1830 förordnat att varken Tämta eller Vänga kyrka fick repareras mer. När de båda rasat samman skulle en ny gemensam kyrka byggas. Detta accept… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅBOLS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Håbols kyrka är en av Dalslands fyra korskyrkor. Förutom Bolstads medeltida stenkyrka på Dalboslätten i sydost är de övriga tre av timmer och belägna på "Skogsdal" i norr. Laxarby kyrkas ålder är inte klarlagd men den bedöms vara uppförd vid 1600-talets mitt med korsarmarna tillfogade 1759. I Bolstad tillkom korsarmarna omkring 1760. De två övriga, Håbol (1793-94) och Gesäter (1795) har ursprungliga korsarmar. Ritningar till Håbols kyrka uppgjordes av byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog, Dalsland samt Karlanda och Norra Ny i Värmland. Han… Tidsprofil: 1793–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDVIGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1665 hade man löst markfrågan för kyrka och kyrkogård och de anlades på platsen för det tidigare Kungshuset som nu låg helt i ruiner. På grund av brand och senare förändringar är det inte helt klarlagt hur kyrkan såg ut när den invigdes 1673. Planlösningen med långhus och tresidigt avslutat kor var densamma som idag, men man byggde ingen sakristia. Tornet färdigställdes inte förrän ett par decennier senare. Eventuellt uppfördes kyrkan efter ritningar av Nils murmästare från Eksjö. Ritningar till en ny takkonstruktion upprättades av Nicodemus Tessin d ä och taket byggde… Tidsprofil: 1860–1861. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLUNGA KYRKA
HistorikKällunga kyrka stammar från 1100-talet och har kvar betydande delar av den romanska kyrkan i långhusets västra del. Långhusets ursprungliga avslutning i öster var att döma av hörnstenarna rak. Det har också konstaterats att det fanns en ingång på södra sidan. Delar av gamla eksyllar har hittats vid golvarbeten i kyrkan som gett stöd för teorin att en träkyrka kan ha varit uppförd på platsen före stenkyrkan. Dopfunten från 1200-talet är fortfarande i bruk. 1718 beordrade dåvarande biskopen Jesper Swedberg att gravsättning i kyrkan måste upphöra eftersom stanken från gravarna orsakat att man tvingats ställa in gudstjänster. 1796 tillko… Tidsprofil: 1500–1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Oskars Kyrka
ExteriörbeskrivningOskars kyrka är en rektangulär byggnad med kvadratisk absid i öster. I vinkeln mellan långhuset och absiden ligger på var sida om kyrkan en sakristia. Absiden är hög och smäcker till sin utformning vilket betonas av de lägre sakristiorna. Delarna hänger stilmässigt samman men olika takhöjd markerar att de är olika delar med skilda funktioner. Kyrkan är uppförd i trä. Taket är belagt med ekspån och långhusets gavlar kröns av tjärade träkors. Fasaderna har en för 1870-talet typisk träarkitektur. Många av de dekorelement man använde sig av är efterbildningar av stenhusens dekor men anpassade för ett byggande i trä. Vid den hä… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ERINGSBODA KYRKA
HistorikI Eringsboda uppfördes 173638 ett litet timrat kapell med rektangulär planform och ekspånsbeklädda fasader och tak. Initiativet till bildandet av ett eget kapellag kom från eringsbodaborna själva, anförda av den drivkraftige bonden Olof Löf i Repemåla som sägs ha fått sin sista vila i närheten av altaret i kapellet. Den första kyrkklockan hängdes tillfälligt upp i ett träd intill kapellet, där den blev kvar i över 40 år innan en klockstapel kunde uppföras 1780. Hundra år senare ansågs kapellet för trångt och ritningar till ny kyrkobyggnad togs 1840 fram av den från Karlskrona bördige arkitekten J. A. Hawerman (18121885), lärare vid K… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Långasjö kyrka
ExteriörbeskrivningRektangulärt långhus med kor i öster och öster om det en utbyggd sakristia, smalare än långhuset. Torn i väster. Fasaderna, uppförda av gråsten, är putsade med en grov spritputs samt avfärgade i vitt. Släta markeringar finns kring de rundbågiga öppningarna för fönster och dörrar. Sockeln är spritputsad och målad i grått. Långhusets branta sadeltak och sakristians valmade tak är klädda med tjärade ekspån. Tornet i väster kröns av fyrsidig lanternin med tälttak av koppar samt överst kors och kula med förgyllning. Lanterninen med klassicerande dekor med pilastrar och tandsnittsfris är målad i vitt och grågrönt. Tornet har kop… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikByggnaderna på fastigheten är uppförda strax efter den stora branden 1856, som ödelade staden söder om kyrkan. Gathuset är uppfört av reveterat och rosakalkat timmer i två våningar under tegeltäckt sadeltak. Mitt på huvudfasaden är en frontespis med ett halvrunt fönster. Bottenvåningen som inrymmer butiker är rusticerad. KÄLLOR: Beslut - Angående byggnadsminnesförklaring av Stora Torget med kv Banken 1, Borgen 1, Borgen 4 och Rådhuset 1 i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1999-09-28. Dnr 221-3567-93 Beslut - Byggnadsminnesförklaring (Borgen 2), Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1991-09-30. Dnr 221-288-89 Beslut - Byggnadsminnesför… Tidsprofil: 1999–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikKlockstapeln är troligen från 1840-talet och har en klocka från tidigt 1300-tal. Uppgifter finns från 1829 om att kyrkans klockstapel var i så dåligt skick att den behövde byggas om. 1944 gjordes en omtäckning av taket. Ekspånen skulle ha kokats i tjära före påläggning men detta underläts och spånen fick strykas med varm trätjära istället. Då var fasaden vitmålad men den målades med rödfärgad blandad med trätjära. Hösten 1970 renoverades klockstapeln och fick ny träbeklädnad som åter målades vit och takspånen renoverades. Därefter har den åter bytt kulör till en brun färg, möjligen vid den senaste exteriörrenoveringen av kyrkan år 20… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Krokeks kyrka
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MURJEKS KYRKA
ByggnadsdelKor - Rakt, Kor - Smalare, Torn - Västtorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.