Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod

Eksta kyrka

HistorikKyrkans byggnadshistoria Eksta kyrka är med undantag av sakristian till sina huvuddelar uppförd under medel-tiden, dock gjordes en kraftig ombyggnad av långhus och kor på 1800-talet. Kyrkans äldsta delar är långhusets murar, vilka tillkom omkring år 1200 som komplement till ett nu försvunnet absidkor. Långhuset har huggstensfasader av det slag som ännu kan ses bl.a. i Fröjel och Follingbo kyrkor. Tornet, som inte ändrats nämnvärt sedan byggnadstiden, uppfördes några decennier senare, och omkring år 1300 revs det nämnda absidkoret och ett nytt gotiskt kor med en imponerande portal byggdes i dess ställe. På 1640-talet drabbades kyrkan… Tidsprofil: 1838–1840. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

01 Kanonisk kunskapsnod 02 Påståenden med ursprung 03 Återanvänds i portaler

KUNSKAPSPASS

Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.

Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.

Senast verifierad 2026-07-24
Källor98
Fördjupning89
Samband72
Bildlager0
Rättigheter100
Tillgänglighet94
Källor
1
Relationer
2
Bilder
0

KULTUR- OCH NATURARV

Platsen i Sveriges arvsatlas.

Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.

KLASSIFICERING
Kulturhistorisk byggnad89%

Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 181033.

Platsvisning: dold
SKYDD OCH BESLUT0

Ingen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.

SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN

Delvis spårbar

Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.

Påståenden
10
Med källspår
10
Källor
1
Täckning
100%

Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.

Senast verifierad 2026-07-24
  • Dokumenterat6
  • Sannolikt2
  • Redaktionell tolkning2

Verifierad identitet

Eksta kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444012. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1838–1840. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1838–1840.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Gotland · Gotlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKyrkans byggnadshistoria Eksta kyrka är med undantag av sakristian till sina huvuddelar uppförd under medel-tiden, dock gjordes en kraftig ombyggnad av långhus och kor på 1800-talet. Kyrkans äldsta delar är långhusets murar, vilka tillkom omkring år 1200 som komplement till ett nu försvunnet absidkor. Långhuset har huggstensfasader av det slag som ännu kan ses bl.a. i Fröjel och Follingbo kyrkor. Tornet, som inte ändrats nämnvärt sedan byggnadstiden, uppfördes några decennier senare, och omkring år 1300 revs det nämnda absidkoret och ett nytt gotiskt kor med en imponerande portal byggdes i dess ställe. På 1640-talet drabbades kyrkan av en förödande brand som skadade byggnaden svårt, varefter den reparerades nödtorftigt och försågs med nya inventarier som ersättning för de förstörda. 1736 reparerades kyrkan ånyo då bl.a. triumfbågen stöttades med en utvändig stödmur och en invändig träpelare. Samtidigt uppfördes en sakristia på norra sidan av koret. Ombyggnaden 1838-40 Under åren 1838-40 genomgick kyrkan en omfattande ombyggnad under kyrkoherden Pehr Wallgrens ledning. Vid sidan av Fårö och grannkyrkan Sproge har inte någon annan gotländsk kyrka varit föremål för så omfattande ingrepp. Åtgärderna motiverades till en del av kyrkans dåliga tillstånd alltsedan 1600-talsbrand… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444012. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000444012. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.

PLATS I HELHETEN

Var hör detta hemma?

Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.

LänInte angivet
KommunInte angivet
PortalerInte angivet
KoordinaterSaknas eller är inte geografiskt relevant
SVKUNSKAPSNOD

EN SAK · FLERA SAMMANHANG

Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.

PASS 34 · STOPP 00 AV 06

Regional kulturarvsresa

Öppna hela länsresan ↗
VARFÖR PLATSEN INGÅR

Därför är platsen viktig här.

Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.

PLATSEN I SIN TID

1838–1840

Källans tidsuppgift: 1838–1840.

PLATSEN I LÄNET

Gotlands län · Skyddad och värdefull bebyggelse

Platsen är knuten till Gotlands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.

STATUS OCH TOLKNING

Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.

Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.

KÄLLKEDJAKSAMSOK_BBRB

Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.

PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG

Det byggda Sverige

Öppna hela spåret ↗

Den här platsen är stopp 26020 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.

PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV

Två källbundna vägar till andra län.

Öppna korsningen ↗

Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.

SAMMANBUNDET MED

Fortsätt genom relationerna.

NAMN OCH SPRÅK

Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.

svFasadmaterialLOCAL · Pass 38 · explicit undertitel eller alternativt källnamn

SÅ VET VI DETTA

Påståenden med ursprung.

Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.