SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “bergs kyrka”
BERGS KYRKA
HistorikBergs kyrka hade en medeltida föregångare, riven 1792- 93, med placering strax söder om nuvarande kyrkan. Den nya kyrkan uppfördes 1793- 95 av byggmästaren Johan Christian Loëll. Ritningarna kan ha utförts av Loëll och omarbetats av arkitekt Thure G. Wennberg vid Överintendentsämbetet eller det omvända. Kyrkans murar uppfördes enligt den Rydingska metoden med kullersten i murbruk, s.k. gjuthus. 1852 putsades kyrkan om samt vitkalkades både exteriörts samt interiört under ledning av byggmästare Johan Nordell. Mellan åren 1908- 1913 genomfördes en restaurering efter ritningar av Fredrik Falkenberg. Enligt Mats Persson i Jämten 1997 var… Tidsprofil: 1792–1793. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGS KYRKA
InteriörbeskrivningBERGS KYRKA - Kyrkan är en ljus salskyrka, präglad av olika tiders förändringar. Den består av långhus med tresidigt kor i öster, vidbyggd sakristia i norr och vapenhus i tornets nederdel. LÅNGHUSET - Långhuset är uppdelat genom en mittgång. I långhusets västra finns en läktare med en mindre läktarunderbyggnad i söder. GOLV - Golvet består av längsgående, obehandlade ca 15 cm breda furuplankor. VÄGGAR - Väggarna är putsade och målade i mycket ljust gult. De avslutas nedtill av en grålaserad, enkelt profilerad golvlist. Upptill avgränsas väggarna av en bred, profilerad och marmorerad taklist. En porträttgravsten är uppsatt… Tidsprofil: 1636–1686. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är täckt med två senmedeltida stjärnvalv på inalles sex väggfasta pelare. Valvribborna har en markant profilering. Södra sidans mellersta pelare rymmer en liten murad trappuppgång till kyrkvinden. Tillträde sker genom en lucka på östra sidan och dessutom finns en mindre lucka längre upp, vänd rakt mot kyrkorummet. Valvens och väggarnas putsytor är slevstrukna och har en ljus avfärgning som skiftar lite, genom att de laverats med tunn, lätt pigmenterad kalkfärg. Kalkmålningar från medeltiden och 1600-talet finns spridda på flera ställen. Mest framträdande är pilasterkapitälens kvadermålningar och östra valvets s… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGS KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Torn - Väster, Absid - Öster, Sakristia - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅSARNE GAMLA KYRKA
HistorikÅsarne gamla kyrka uppfördes mellan åren 1875- 78 av byggmästare Jöns Berglund från Östersund. Föregångaren till dagens kyrka var ett enkelt träkapell byggt 1758- 64 av snickaren Anders Kielsson. En klockstapel uppfördes 1774- 79 av samme man. I kapellet fanns en predikstol övertagen från Bergs kyrka, vilken nu finns i Åsarne nya kyrka. Sedan mitten av 1800- talet fanns planer på en ny större kyrka i Åsarne men först 1875 satte själva bygget igång. Kyrkan uppfördes på den gamla kyrkplatsen på Västeråsen där kapellet tidigare stod. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Fredrik R. Ekberg. Ritningarna var väldigt lika Johan Fredrik Åboms… Tidsprofil: 1875–1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUSBY KYRKA
HistorikText saknas för närvarande, Husby kyrkplats hör troligen till de äldsta i Dalarna, en hypotes som styrks av att den enda bevarade romanska dopfunten i landskapet finns i kyrkan. Om grunden till nuvarande kyrka är lika gammal har hittills varit svårare att fastställa. Kyrkoherdelängden som inleds 1192 är dock inte sanningsenlig (Bonnier). Platsen läge var länge strategiskt intill Dalälven där viktiga vägar möttes, i anslutning till en flottbro. Socknens utveckling främjades också av en bördig bygd och av den intensiva bergs- och järnhanteringen som försiggick i området. Bygdens betydelse och ställning speglas även i förekomsten av klo… Tidsprofil: 1987–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BY KYRKA
HistorikBygden kring By kyrka koloniserades tidigt, vilket styrks av talrika fynd och lämningar från stenåldern. Länge utgjorde åsen en viktig förbindelse mellan Mälardalen och Dalarna. Kring åsen och sjösystemet utbreder sig ett bördigt odlingslandskap men i bygdens utveckling har också järnhanteringen spelat en betydande roll. Bys nuvarande kyrka är troligen den fjärde på platsen. Det strategiska läget vid den uråldriga och viktiga vägförbindelse som utnyttjade Badelundaåsen skapade tidigt förutsättningar för fast bebyggelse. Det spekuleras kring förekomsten av ett träkapell redan på 1100-talet (Lannergård, 1967). Denna första kyrkobyggnad… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JONSBERGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan vid Jonsbergs säteri lär ha varit ett träkapell av okänd ålder, men var sannolikt uppfört under slutet av 1500-talet. Det ska ha varit beläget på platsen för dagens herrgårdsbebyggelse och revs i samband med att ett nytt träkapell uppfördes 1609. Kapellet uppfördes av timmer på initiativ av ägaren till Jonsbergs säteri och var beläget på samma plats som den nuvarande kyrkan. Först 1692 fick Jonsberg ett eget komministerboställe och diskussionerna påbörjades om att uppföra en ny kyrka. Det dröjde till 1725 innan man började bygga en ny kyrka. Vid de… Tidsprofil: 1879–1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSBO KYRKA
HistorikPLANERING OCH UPPFÖRANDE AV HÖGSBO KYRKA Tanken på en kyrka vid Axel Dahlströms torg uppkom redan vid torgets byggnadstid. Vid mitten av 1950-talet bildades en kyrkostiftelse med syfte att uppföra en annexkyrka inom Västra Frölunda församling, som området då tillhörde. Så småningom förstod man att Västra Frölunda församling skulle bli för stor och Högsbo församling avdelades från moderförsamlingen år 1963. Kyrkoplanerna fick nu en förändrad form - man fick istället planera för en ny församlingskyrka. En byggnadskommitté tillsattes och en arkitekttävling utlystes. Tävlingen vanns av Bror Thornberg och Thorsten Roos från Malmö. Förslag… Tidsprofil: 1963–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DUVEDS KYRKA (ÅRE NYA KYRKA)
HistorikDuveds kyrka uppfördes 1891 94 av byggmästare Lars Reinhold Bergström, Östersund. Ritningarna kom från Överintendentsämbetet och var signerade Gustaf Pettersson. Så när som på färgsättning och detaljer stämmer exteriören idag överens med arkitektens ritningar. Kyrkan restaurerades under åren 1926 27 efter ett program upprättat av arkitekt Anders Roland. Då ändrades färgsättningen både in- och utvändigt. Från början hade kyrkan en ljusröd exteriör men målades 1926 27 vit, en färg den har än idag. Vattenkastare i form av drakhuvuden togs bort och åtminstone en förvaras idag i tornrummet. Kyrkorummet var ursprungligen mörkt med brunfern… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUDENE KYRKA
HistorikHistoriken är begränsad eftersom arkivmaterialet i Antikvarisk-Topografiska arkivet ej stod att finna. Kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil 1856 med start den 2 maj och var i det närmaste klar i september samma år. Kyrkan brann 1927 men återuppbyggdes på kvarvarande murar 1929 så lik originalet som möjligt och har sedan inte ändrats nämnvärt utvändigt. Kyrkan orienterades i nordväst-sydöstlig riktning utifrån vägarnas sträckning. Byggmästaren Karl Bergström från Slöta gjorde även ritningar 1850. Ritningen över kyrkan som förvaras i kyrkans sakristia är dock signerad vid Kungl. Överintendentsämbetet 1850 i oktober av Axel Nyström,… Tidsprofil: 1793–1868. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Möja Kyrka
HistorikMöja kyrka uppfördes av fortifikationsbyggmästare Carl Öhrn på uppdrag av Möja kapellförsamling. Arbetet med kapellets uppförande påbörjades 1768 och kapellet stod klart för invigning året därpå. 1840 tillfogades långhuset ett vapenhus med en mindre tornspira i väster som 1885 ersattes av dagens goticerande tornspira. Interiören präglas av en större restaurering av arkitekt Martin Hedman 19241938. Möja kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet kulturminneslagen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården. Möja (Myghi, 1538) har in på 1900-talet uttalats som Mya eller Myan vilket kan vara en avledning på de dialektala orden moge… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SKEDVI KYRKA
HistorikStora Skedvi kyrka är en av Dalarnas äldsta kyrkor. Bygden kring Dalälven med sin bördiga jord lockade tidigt människor att bosätta sig där. Mycket tyder på att en offerplats fanns på platsen under förhistorisk tid. Kring mitten av 1100-talet spreds kristendomen längs med älven. Möjligtvis redan under följande sekel, men kanske först under 1300- eller 1400-talet, uppfördes den äldsta delen av nuvarande kyrkobyggnad, på den gamla kultplatsen som låg vid en viktig färdväg. Den första kyrkobyggnaden bestod av en enkel salkyrka uppförd av gråsten. Kyrkan utvidgades, välvdes samt pryddes med kalkmålningar under senmedeltiden. I dagens byg… Tidsprofil: 1920–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KAVERÖS KYRKA
HistorikSTADSDELEN KAVERÖS Södra delen av Kaverös planlades 1950 av Tage William-Olsson, Sidney White och P-A Ekholm. Norra delen av Kaverös planlades i början av 1960-talet och bebyggelsen uppfördes 1963-66. En av ambitionerna med stadsplanerna var att i möjligaste mån bevara befintlig vegetation som utgörs av kuperad bergsterräng med ett rikligt bestånd av björk- och tallskog. KYRKANS FÖREGÅNGARE Kaverös kyrkostiftelse bildades år 1955. De första gudstjänsterna i området hölls i en lokal på Basungatan i det nybyggda bostadsområdet. År 1956 inrättades ett kapell på Klarinettgatan. KAVERÖS KYRKA PLANERAS OCH UPPFÖRS Kring 1960 inleddes plane… Tidsprofil: 1963–1966. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖDBO KYRKA
InteriörbeskrivningINTERIÖR BYGGNADSBESKRIVNING Rödbo kyrka är en av de minsta i Göteborg. Byggnaden uppfördes 1929 som begravningskapell men har senare fått funktion som församlingskyrka. Den invigdes som kyrka år 1974 efter en större renovering. Kapellet renoverades även år 1952. Kyrkan har en nord-sydlig riktning med entré i norr och kor i söder. Innanför entrén skapas en antydan till vapenhus i form av en öppen hall flankerad av små biutrymmen, varav det östra rymmer trappan upp i tornet. Klockstapeln reser sig över denna del av byggnaden vilket medfört att taket i hallen är lägre än i långhuset. Interiören är relativt välbevarad sedan b… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖREBODA KYRKA
HistorikTÖREBODA/BJÖRKÄNGS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1868-1870 på den så kallade Börstorps backe. Anledning till kyrkans nord-sydliga orientering sägs vara dåliga grundförhållanden. Arkitekt var Albert Törnqvist. Denne tycks även ha ritat predikstol och en ännu bevarad orgelfasad. Gustaf Andersson och Johan Larsson, Varola, var byggmästare. Skiffertaket lades på 1893. Kyrkan föregicks av Björkängs medeltidskyrka på annan kyrkplats. Denna avlöstets av en ny kyrka på 1600-talet. Från föregångaren har bevarats en medeltida dopfunt, storklockan, en altaruppsats från 1738 (målad1766) med skulpturer från 1400-talet (nu placerad på östra långhusvägg… Tidsprofil: 1868–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Karbennings kyrka
HistorikKarbenning var tidigare en s k bergsfjärding inom Västerfärnebo. Ett kapell av trä byggdes 1654 i Karbenningby i Svartåns dalgång, två kilometer öster om nuvarande kyrkplatsen. På 1750-talet gjorde Västmanlandsskildraren Olof Grau en teckning där kapellet redovisas som en timmerbyggnad med vapenhus i söder och sakristia i norr. Dock medförde inflyttning i området att byggnaden blev för trång och slets ned. På 1790-talet inleddes en lång planeringsprocess för byggandet av en ny kyrka. År 1806 anlitades en byggmästare Segerholm sannolikt Anders Segerholm för ritning, men istället blev ett förslag av Olof Tempelman vid Överintendentämbe… Tidsprofil: 1945–1946. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TIDAHOLMS KYRKA
Historik1822 drev baronerna Rudbeck och von Essen igenom en sammanbyggnad av medeltidskyrkorna i Agnetorps och Baltaks församlingar. Särskilt Baltaksborna var motsträviga och opponerade sig emot att man kallat deras kyrka för "ful och skröplig". Rudbeck skänkte ett stycke mark för bygget invid Tidaholms bruk, inte långt från den sedermera raserade gamla kyrkan i Agnetorp. Ritningar upprättades av Överintendentsämbetets arkitekt Fredrik Blom. Grunden lades 1838 och byggnadsarbetet var helt avslutade 1841. Byggmästare var Jan Bergström från Slöta. Baron Rudbeck bekostade även införskaffandet av en Söderlingorgel. Kyrkan genomgick en inre och y… Tidsprofil: 1934–1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikPlatsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes runt 1300. När klockstapeln byggdes är oklart men första gången den omnämns är när den reparerades på 1600-talet. Från början var den en öppen konstruktion och den finns avbildad av Olof Grau från mitten av 1700-talet. Klockstapeln fick vid ombyggnad 1831 dagens karakteristiska, mer kompakta utseende, genom att panelklädda, tjärade sidopartier uppfördes. Även den bärande konstruktionen nybyggdes till stor del. Källor och litteratur Otryck… Tidsprofil: 1899–1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikPå ungefär samma plats som dagens kyrka uppfördes under 1100-talet en absidkyrka av kalksten. I dess sydingång fanns en ovanligt rikt utformad portal och absiden var dekorerad med en rundbågefris och lisener. Märkligast bland de från medeltidskyrkan bevarade föremålen är en dopfunt. Den kan dateras till omkring 1230 och är utförd av kalksten med rikt huggen dekor med scener ur Jesu barndomshistoria och tillskrivs den gotländska stenmästaren Calcarius. Kyrkan revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1863-1864. Den nya kyrkan utformades enligt arkitekten Albert Törnqvists ritningar i en för tiden typisk stilblandning i nyk… Tidsprofil: 1863–1864. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TROLLHÄTTANS KYRKA
HistorikTrollhättan utbröts ur Gärdhems församling 1857 och blev eget pastorat. Man hade till en början gudstjänster i Friskolan Prins Oscar som låg strax norr om kyrkan. Detta var en expansiv tid för Trollhättan med tillkomsten av Trollhätte kanal och en framväxande industri med kraft vunnen ur vattenfallen. Nya Trollhätte Kanalbolag lät uppföra Trollhättans kyrka 1860-62 och överlämnade den efter invigningen 14 september 1862 till församlingen som en gåva. Friskolans lärare och predikant Per Gustaf Lundblad lär ha varit den som valde den natursköna, dramatiska platsen för kyrkan. Till arkitekt utsågs Adolf Wilhelm Edelsvärd, som verkat i G… Tidsprofil: 1860–1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALMESÅKRA KYRKA
HistorikDen föregående kyrkan var byggd av timmer 1694 och stod i nuvarande kyrkogårdens nordvästra hörn. Förslag om nybyggnad väcktes 1840 men vann ej gehör. Detta ändrades när boktryckaren och tidningsmannen J A Björck från Jönköping gifte sig med friherrinnan Spaldencreutz på Fredriksdal. Denne drev igenom ett beslut om nybyggnad och var själv ledande i följande arbete. Ritning upprättades 1862 av arkitekt Johan Adolf Hawerman, Överintendentsämbetet. Byggmästare F D Bergström från Ving utanför Skara anlitades. Bygget genomfördes under nödåren 1867-69. Inredningen detaljritades till stor del av arkitekten (altarparti, predikstol och orgelf… Tidsprofil: 1867–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikFolkskolläraren Johan Anders Svensson kom till Vänga 1859. Han undervisade barnen i skolan på vardagarna, och på söndagarna höll han söndagsskola i skolhuset, dit inte bara barnen utan även många vuxna sökte sig. På så vis kom han att lägga grunden till en väckelse bland Vängaborna. En församling bildades 1874. Det första missionshuset uppfördes 1874-75 på ofri grund på gården Långgärdet. När marken bytte ägare fick inte missionshuset ligga kvar utan flyttades till Bergsgården, cirka 300 m nordväst om nuvarande missionskyrkan. Här avstyckades en tomt för missionshuset. Tomten fick namnet Fridenshöjd. Nyårsaftonen 1939 brann missionsh… Tidsprofil: 1874–1875. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGSHAMRA KYRKA
InteriörbeskrivningFrån torget kommer besökaren genom entrén in i vapenhuset. Härifrån har man kontakt med kyrkorummet rakt fram, sakristian i väster och brudkammaren i öster. En trappa leder upp till läktaren. Kyrkorummet har en enkel och konsekvent planlösning. Väggar med yta i rå betong är platsgjutna med vertikalt ställda, ohyvlade bräder som gjutformar. Den självbärande läktaren längs norra väggen är utförd i samma material som rummets väggar. Glaspartiet i väggen under läktaren är tillkommet senare. Golvet består av hyvlad, grå kalksten i fallande längder. I koret finns partier med större kvadratiska ytor av hyvlade kalkstensblock. Tak… Tidsprofil: 1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bergsjö kyrka
InteriörbeskrivningVia huvudentrén i väster nås vapenhuset, beläget i tornets bottenvåning, som endast får dagsljus via portens överljusfönster. Rummet har stengolv, vitputsade stenväggar och ett brunmålat trätak. En inskriptionstavla över dubbeldörren mot öster förkunnar ytterligare uppgifter om byggnadens tillkomst. Via dubbeldörrarna kommer man in i läktarunderbyggnaden från 1900-talets senare hälft som på var sida om ett stort förrum inrymmer kapprum, toaletter och väntrum mot norr respektive förrådsutrymmen mot söder. Båda dubbeldörrarna i förrummet har kraftiga profilerade omfattningar med förgyllningar. Kyrkorummet är stort och luftig… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJURTJÄRNS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: Under Sveriges stormaktstid var järnframställningen av stor betydelse för landets ekonomi. Från 1600-talets början kom järnhanteringen att starkt sätta sin prägel på Värmlands bergslag. Befolkningen ökade och 1630 bildade Bjurtjärn egen församling. Den första kyrkan som stod färdig omkring 1643, var uppförd i timmer och förhållandevis liten. Den bestod av den främre delen av den nuvarande kyrkans långskepp samt av koret och sakristian. 1658 uppges kyrkan vara försedd med torn, förmodligen fristående. Byggmästarna var från bygden och nämnes vid namn Olu från Stackfallet och Simon från Stenvika. Infl… Tidsprofil: 1772–1774. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Karlsgården
HistorikDenna Karlsgården som ligger något SO om Bergs kyrka har sannolikt tillkommit genom delning och utflyttning efter laga skifte i Kyrketorps by. Detta eftersom gården inte finns markerad på Häradskartan från 1877-1882. Manbyggnaden uppfördes 1884 och bevarar i allt väsentligt en ursprunglig exteriör, kompletterad med en tidstypisk liten glasveranda i tidigt 1900-tal samt en tillbyggnad av köket mot baksidan. Som flygel står ett falurött brygghus. Fägården från tidigt 1900-tal är placerad vid sidan av mangården bl.a. med faluröd ladugård från 1925. Karlsgården omges av ett småskaligt odlingslandskap bl.a. med hagmarker. Gårdsmiljön med… Tidsprofil: 1877–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningKlockstapeln står ett par hundra meter nordost om kyrkan, placerad mitt i ett omfattande gravfält. Den uppfördes 1760 av Mathias Bergström från Stockholm, men föregicks troligen av två äldre staplar. Stapeln är spåntäckt förutom kring ljudöppningarna där den är brädfodrad. Huven täcks av ett karnisprofilerat tak, som i samband med en renovering 1967 täcktes med kopparplåt. Storklockan göts om senast 1924 och innehåller metall från en medeltida klocka. Lillklockan, som senast göts om 1655, dekoreras av fruktknippen och bladslingor i broskornamentik. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
åmsele kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan började byggas 1872 och invigdes 1874. Den bestod då enbart av ett timrat långhus med lägre utskjutande kor mot söder och var försedd med ett relativt brant spånklätt tak. Ritningarna upprättades av flottningsinspektören Karl Bergström i Brännland utanför Umeå. Tornet, som är placerat mot norr, byggdes 1875 efter ritningar av byggmästare J. P. Lundberg från Teg utanför Umeå. Det är byggt i stolpverks-konstruktion med en avsats och smalare överdel. Upptill avslutas det av ett tälttak med kors på krönet. Den nedre delen är försedd med några mindre fönster. Kyrkan hade till en början en stående bred locklistpanel, som… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bergs Stenskola
ExteriörbeskrivningSTENSKOLAN - Stenskolan är en tvåvånings ålderdomlig byggnad ca tre meter väster om kyrkan. FASAD - Fasaden är slätputsad och vit. PORT - Porten i öster utgörs av en brunmålad dörr med fyllning i fiskbensmönster. Dörren, som sitter i en rundbågig nisch, har hjärtformad nyckelbricka samt ett ålderdomligt stocklås. På västra sidan, mot Karlsforsvägen, leder en trappa upp till en brunmålad trädörr på byggnadens andra våning. FÖNSTER - På västrans sidans andra våning finns på vardera sida om dörren två brunmålade fönster med vardera sex rutor. På nord - och sydsidorna finns mitt på fasaden ett likadant fönster med 12 rutor mit… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.