TROLLHÄTTANS KYRKA

Verifierad identitet

TROLLHÄTTANS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448161. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1860–1862. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1860–1862.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Trollhättan · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikTrollhättan utbröts ur Gärdhems församling 1857 och blev eget pastorat. Man hade till en början gudstjänster i Friskolan Prins Oscar som låg strax norr om kyrkan. Detta var en expansiv tid för Trollhättan med tillkomsten av Trollhätte kanal och en framväxande industri med kraft vunnen ur vattenfallen. Nya Trollhätte Kanalbolag lät uppföra Trollhättans kyrka 1860-62 och överlämnade den efter invigningen 14 september 1862 till församlingen som en gåva. Friskolans lärare och predikant Per Gustaf Lundblad lär ha varit den som valde den natursköna, dramatiska platsen för kyrkan. Till arkitekt utsågs Adolf Wilhelm Edelsvärd, som verkat i Göteborg under 1850-talet och ritat bland annat Haga kyrka, Engelska kyrkan och stadens centralstation. Han var järnvägsstyrelsens arkitekt i omkring 40 år och det var som sådan Kanalbolagsdirektionens representant Nils Ericson, verksam vid anläggande av de svenska stambanorna, kommit i kontakt med honom. Edelsvärd hade gjort sig känd för att bygga i engelsk nygotik, vilket även tillämpades på Trollhättans kyrka. Kyrkorummet skulle rymma 700 personer. Arkitekten anpassade byggnaden för en möjlig framtida utvidgning med två korsarmar. Kyrkan har inte sedvanlig öst-västlig riktning, vilket troligen är en anpassning till bergsryggen som löper i n… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448161. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000448161. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.