SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
13 träffar
för “börje kyrka”
Börje kyrka
ByggnadsdelKor - Smalare, Vapenhus - Söder, Kor - Rakt, Sakristia - Norr Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÖRJE KYRKA
ByggnadsdelVapenhus - Söder, Kor - Öster, Kor - Smalare, Kor - Rakt, Sakristia - Norr Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 912, Börje kyrka
Ursprunglig platsNej Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRSÄTERS KYRKA
HistorikBJÖRSÄTERS KYRKA - Björsäters kyrka föregicks av en medeltidskyrka på samma plats. Enligt Peringskiölds Monumenta bestod kyrkan på 1670-talet av ett rektangulärt långhus, vapenhus i söder och en takryttare över västra delen. Från medeltiden stammar fem liljestenar och en sandstensdopfunt, tillskriven stenmästaren Harald. Predikstolen är från 1680 och sannolikt snidad av Nils Evertsson Bratt. Johan Aurellers porträtt av familjen Ek, två altartavlor av Aureller, en trädopfunt, ett antemensale och möjligen en målning med korsfästelsescen är från 1600-talet. Nuvarande kyrka började uppföras 1754, sannolikt delvis på äldre grund (enligt A… Tidsprofil: 1996–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄGGESLEDS KYRKA
HistorikHÄGGESLEDS KYRKA - En 1100-talskyrka, riven 1867, föregick den nuvarande Häggesleds kyrka. Från den gamla kyrkan har bevarats en medeltida dopfunt, medeltida träskulpturer, delar av sydportalen samt altaruppsatsen från 1700-talets början. Under 1800-talet inramades kyrkogården genom träbalkar. Nuvarande kyrka byggdes på gamla kyrkplatsen 1867-69 efter ritningar av professor Albert Törnqvist. Byggmästare var G Andersson. Allt material införskaffades av sockenborna. Ett femtiotal sockenbor deltog även som hantlangare. Storklockan inköptes från Råda. Kyrkans orgel byggdes 1874 av Molander och Erikson, Göteborg. Från byggnadstiden har äv… Tidsprofil: 1867–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRAHEKYRKAN
HistorikMänsklig aktivitet har funnits på Visningsö sedan länge. Bland de fornfynd som gjorts där är det äldsta en trindyxa från perioden 3000-2500 f Kr. men en mer bofast befolkning tros kommit kring den senare delen av yngre stenåldern. På platsen för Brahekyrkan har fynd gjorts som pekar på en vikingatida boplats och en s.k. Eskilstunakista kan vara tecken på att det funnits en mycket tidig träkyrka här. Det äldsta arkivaliska belägget för att det funnits en kyrka på platsen härrör från 1167 då det finns noterat att kung Karl VII Sverkersson deltagit i en av kyrkans mässor. Den medeltida stenkyrkan fungerade som en av ön två församlingsky… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
InteriörbeskrivningKORRIDOR MED BIUTRYMMEN- Församlingshuset är förbundet med kyrkan genom en lång, ljus passage. Till vänster i passagen finns fyra rum. GOLV- Lika kyrkorummet. Enkel slät, lackad golvlist av fur. VÄGGAR - Skivmaterial, strukturväv målad i bruten vit kulör. En del av väggen är vitbetong lika kyrkorummet. DÖRRAR - Enkeldörrar, samtliga bandsågade lika övriga i kyrkan. TAK- Välvt corténstålstak, lika övrigt. I V finns en dörr med ett stort överljus samt sidoruta av glas, förstärkt, indelat i små rutor. FÖNSTER - 1 st stort, rektangulärt fönster i N. ÖVRIGT- I början av korridoren finns två röda soffor med ett mindre plastbord… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VISTS KYRKA
HistorikDen äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av sten sannolikt under 1100-talets andra hälft med ett rektangulärt långhus och smalare absidkor. Kyrkan försågs senare under medeltiden med ett nytt korparti av långhusets bredd och något senare även med ett jämnbrett torn i väster. Långhuset valvslogs och försågs med kalkmålningar. Vid de byggnadshistoriska undersökningar som utfördes efter branden 1961 framkom att delar av murarna på den södra sidan var medeltida. Den äldsta kyrkans södra mur var uppförd av tuktad gråsten med en hörnkedja i väster av huggen kalksten. Sydportalen hade en rundbågig huggen kalkstensomfattning med ett od… Tidsprofil: 1919–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGA KYRKA
HistorikBERGA KYRKA - Kyrkan uppfördes sannolikt under tidig medeltid och sägs vara tillägnad Johannes döparen. På 1600-talet bestod kyrkan, enligt Peringskiölds Monumenta, av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre, rakt avslutat kor i öster och timrat vapenhus söder om långhuset. Till kyrkan hörde en timrad klockstapel. En skulpterad madonnabild är från 1200-talet och från senmedeltid är en skulptur av Johannes döparen, ett krucifix samt skulpturer föreställande Elisabet, Sankt Erik och Sankt Mikael. Även en lillklocka med majuskelskrift, nu i vapenhuset, är medeltida. Altartavlan, en oljemålning med Kristi gravläggning, kan möjligen h… Tidsprofil: 1599–1641. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STJÄRNORPS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen2006: Omkring 1630 gjorde landshövding Stellan Mörner Högsäter till säteri och det omfattade 12 1/2mantal. 1651 övertogs egendomen av Robert Douglas som var gift med en sondotter till Stellan Mörner och som utökade gården med ytterligare 20 mantal. Stjärnorp blir säteriets namn och 1654 påbörjas byggandet av ett fyra våningar högt stenhus flankerat av två flygelbyggnader där en inreddes till gårdskapell. 1789 brinner huvudbyggnaden och flyglarna, branden lär ha startat i kyrkflygeln. Eftersom det var långt till Vreta Klosters kyrka använde folket i bygden kapellet i stället för sin församlings… Tidsprofil: 1867–1924. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARA DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
HistorikDen romanska domkyrkan invigdes vid 1100-talets mitt. 1947-48 påträffades rester av dennas krypta med nedgång via två symmetriska trappor. Framför en kammare hittades en gravkista med den s.k. Sunekalken. 1100-talskyrkan var troligen treskeppig med absidförsedda korsarmar, av samma karaktär som klosterkyrkan i Gudhem. Sannolikt hade den även två västtorn. Murarna var uppförda av finhuggen sandstenskvader. Från denna domkyrka har bevarats relieftavlor, sedan 1999 uppsatta i södra sidokoret. Dessa visar genom sin naiva karaktär stark släktskap med relieferna i Forshem och har sannolikt samme upphovsman. Om byggandet av den nuvarande go… Tidsprofil: 1947–1948. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HULTERSTADS KYRKA
Interiörbeskrivning(SE ÄVEN KULTURHISTORISK BEDÖMNING) Kyrkobyggnadens fasta inredning Orgelfasad med orgelverk Orgeln är ett verk av den berömde orgelbyggaren Per Larsson Åkerman. Den byggdes 1868 och har åtta stämmor, en manual, bihangspedal, slejflåda och mekanisk traktur och registratur. Orgelfasaden har fem pipfält; i mitten ett rundbågigt fält flankerat av två högre och två lägre pipfält. De höga flankerande pipfälten bildar pilastrar, vilka kröns av urnor och förgyllda listverk. Mittersta fältet kröns av en förgylld lyra och växtornament. Orgeln genomgick en omfattande renovering 1983. Arbetet genomfördes av Johannes Künkels orgelverk… Tidsprofil: 1982–1983. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRANSTRANDS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden utgörs av ett rektangulärt långhus med utbyggnad i öster (ursprungligen sakristia) och kvadratiskt torn i väster. Stommen är huvudsakligen murad av sandsten, hämtad från Vålåsen. Källarna under utbyggnaden i öster består av betong. Fasaderna består av slevdragen puts som kalkavfärgats i svagt rödbeige nyans, frånsett sockeln vars sandsten ligger i dagen. Långhuset har sadeltak och sakristian valmat tak, täckta med skiffer sedan 1904. Tornet är murat i tre våningar, har kvadratisk plan och en lanternin uppförd i trä, klädd med lockpanel. I tornets klockvåning sitter fyra rundbågiga ljudöppningar med rödmålade… Tidsprofil: 1959–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.