SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “alvö”
Alvö
Alvö är nature_reserve i Sotenäs i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kiosk
ExteriörbeskrivningTypkiosk från 1960-talet, s k Alvö-kiosk, modell 11-2-9, 11-3-9. Enligt det ursprungliga bygglovet ersatte denna kiosk en äldre befintlig kiosk. SOCKEL: Putsad, svart. FASAD: Skivor av vitmålad glasfiberarmerad plast. Baksidan gulmålad. ENTRÉ/DÖRRAR: Dörr täckt med skiva av rostfritt stål. Galvaniserad gallertrappa. FÖNSTER: Enlufts skyltfönster med lucka. Stålkarmar. Rostfria hyllor i fönstrenas underkant. Fönsterluckor av träskivor. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL: Utskjutande tak över luckan. Taksarg av rödmålad plåt. Ljusskylt på taket och på taksidan mot väst. Trappa av betongplattor till luckan. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Barnhem och mödrahem
ExteriörbeskrivningTegelbyggnad från 1930-talet, ursprungligen del av ett barnhem, idag uppdelat i radhusenheter. Detta är den norra delen av radhuslängan. Huskroppen är uppförd i två våningar. I nordväst är byggnadskroppen sammanbyggd med en ursprunglig tegelmur som löper norr och väster om radhuslängans halvöppna gård. Mot väster finns en ej ursprunglig uteplats med mark i rött tegel. SOCKEL- grå betong. FASAD- rött tegel i munkförband. ENTRÉER/DÖRRAR- på gavel mot öster. Ej ursprunglig glasad dörr i vitt trä med överljus, skärmtak i svart plåt. Glasade uteplats- och balkongdörrar i vitt trä, ej ursprungliga. FÖNSTER- vitt trä. Tvåluftsfön… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Barnhem och mödrahem
ExteriörbeskrivningTegelbyggnad från 1930-talet, ursprungligen del av ett barnhem, idag uppdelat i radhusenheter. Detta är den norra delen av radhuslängan och består av två bostadsenheter. Huskroppen är uppförd i två våningar och källare. I söder förbinds byggnadskroppen med resten av radhuslängan genom en lägre länkdel med balkong på sitt tak. I nordväst är byggnadskroppen sammanbyggd med en ursprunglig tegelmur som löper norr och väster om radhuslängans halvöppna gård. Mot väster i markplan finns två ej ursprungliga uteplatser med mark i rött tegel. Här insynsskydd i trä eller i glas. SOCKEL- grå betong. FASAD- rött tegel i munkförband. EN… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Behandlingshem och vårdhem
ExteriörbeskrivningEtt f.d. sjukhus för epileptiker från 1953, senare kraftigt om- och tillbyggt på 1970-talet. Asfalterade infarter på södra sidan, en lummig halvöppen gård i norr, i övrigt gräsytor, lövträd, utsparad natur. Byggnaden är uppförd i två våningar med souterräng och består av den äldre östliga längan samt den senare byggda västra delen. SOCKEL- grå puts, i den västra delen även partier i brunputs. FASAD- gul spritputs. Den västra delen har slätputsade vita hörnband. ENTRÉER/DÖRRAR- huvudentré mot söder; glasade automatiska dörrar i brun plåt, med breda sidoljus i samma utförande. I övrigt gula eller bruna plåtdörrar och lastpor… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BENGTSFORS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2003: Tillkomsten av Bengtsfors kyrka har sin bakgrund i den framväxande köpingen och behovet av ett komplement till den gamla sockenkyrkan Ärtemark. Det är ett av fyra liknande exempel från Dalsland på kyrkobyggnader tillkomna omkring 1930 genom fristående stiftelser eller föreningar och insamlade medel. Kyrkorna eller kapellen kom senare att övergå i församlingarnas ägo. Förutom i tätorterna Mellerud och Bengtsfors byggdes Timmerviks och Klöveskogs kyrkor på landsbygden då avståndet var långt till moderkyrkorna. Ett annat motiv bakom kyrkobyggena kunde vara att de skulle fungera som motvikt till frik… Tidsprofil: Cirka 1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORGUNDA KYRKA
InteriörbeskrivningBORGUNDA KYRKA är en salskyrka med korsarmar åt norr och söder, absidkor i öster och västtorn med vapenhus i första våningen. LÅNGHUS med putsade, vitmålade väggar och golv av diagonalt lagda, kvadratiska kalkstenshällar. Tredingstak av trä med synlig takstol med dekorsågade detaljer. Mellan takstolsbjälkarna finns blågrönmålade masoniteplattor. Utmed långsidorna där tak och vägg möts finns en stor, utskjutande taklist. Taklisten är nedtill målad rosa. Dess profilerade konsoler är målade gråblå likt takksparrana. Långhusets östra del upptas huvudsakligen av stora kvadratiska öppningar mot vardera korsarmen. I öppningarnas… Tidsprofil: 1936–1937. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFriliggande enplansvilla med källare från 1950-talet, på halvöppen tomt vid David Mårtensons väg. Liten parkeringsficka i söder med mark i betongplattor. Gång till entré söder i betongplattor, mot öster asfalterad. Uteplats mot väster lagd i betongplattor, insynsplank i trä. SOCKEL- ljugrå puts. FASAD- brun spritputs. ENTRÉER/DÖRRAR- entréer mot öster respektive söder, betongtrappor med smidesräcken, sidoomfattningar i gult tegel. Dörr mot öster i ljuslackerat trä med stor åttakantig glasning. Dörr mot söder ljust trä, ej ursprunglig med spröjsad glasning, skärmtak i svart plåt på smidda stöd. Glasad altandörr i vitt trä.… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningLamellhus i tegel med förskjutna byggnadskroppar från omkring 1950 med ursprunglig karaktär. Ingår i en grupp om fyra likartade hus grupperade kring en halvöppen gård. Entréerna och balkongerna är placerade mot Sjöskumsvägen i sydväst. SOCKEL - Spritputsad, grå. FASAD - Rött tegel, band av stående tegel som våningsavskiljare. ENTRÉ/DÖRRAR - Ursprungliga glasade entrédörrar i lackat trä. Ursprungliga njurformade handtag i stål och trä. Entrépartierna är indragna i fasaden. Glasade ursprungliga balkongdörrar med vitmålade snickerier. FÖNSTER - Ursprungliga 1-4-luftsfönster, kopplade inåtgående vitmålade bågar. ÖVRIGT/BYGGNAD… Tidsprofil: Cirka 1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningLamellhus i tegel från omkring 1950 med ursprunglig karaktär. Ingår i en grupp om fyra likartade hus grupperade kring en halvöppen gård. Entréerna är placerade mot Tobaksvägen i nordost och balkongerna mot gårdssidan. SOCKEL - Spritputsad, grå. FASAD - Rött tegel, band av stående tegel som våningsavskiljare. ENTRÉ/DÖRRAR - Tre olika typer av ursprungliga glasade entrédörrar i lackat trä, varav en med nedre fyllning av träspån. Ursprungliga njurformade handtag i stål och trä. Entrépartierna är indragna i fasaden. Glasade ursprungliga balkongdörrar med vitmålade snickerier. FÖNSTER - Mot nordost affärs/kontors-lokal med stor… Tidsprofil: Cirka 1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikSVARTBRODERN 3 - På fastigheten finns tre välbevarade medeltida byggnadskroppar, varav två ingår i det så kallade Dahlströmska huset, som består av två sammanbyggda medeltida hus. Den nuvarande huvudbyggnadens östra del tillhörde tidigare grannfastigheten Svartbrodern 2, men införlivades troligen i Svartbrodern 3 vid 1800-talets mitt då denna sannolikt fick dagens utbredning. Idag omfattar fastigheten det Dahlströmska huset i tegel från 1200-talet, som är placerat med långsidan längs Rådstugugränd och något indraget på tomten från Mellangatan. Denna byggnad utgörs av sammanlagt tre delar. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinvente… Tidsprofil: 1994–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DJURRÖDS KYRKA
HistorikEn gammal sägen berättar att den nuvarande kyrkan föregåtts av en äldre träkyrka som legat på samma plats. Träkyrkan byggdes av en mäktig man som hette Halde Röd. Traditionen säger också att kyrkan uppfördes på platsen för en källa. Inget av detta har dock kunnat bekräftas. Kyrkans äldsta delar uppfördes under den romanska stilperioden, 1100-tal-1200-talets första hälft. Någon närmare datering av kyrkan finns inte men avsaknad av en markerad stensockel på kyrkans fasader samt kyrkans relativt tjocka murar kan tyda på att den tillhör senare delen av perioden, från 1100-talets slut eller 1200-talet. Kyrkan saknar också absid vilket kan… Tidsprofil: 1300–1325. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fabriksbyggnad
ExteriörbeskrivningStor f.d. fabriksbyggnad ursprungligen uppförd 1929, därefter till- och ombyggd i omgångar fram till 1980-talet. Byggnaden är uppförd i två, tre och fyra våningar, med en eller flera takvåningar. I väster hänger huskroppen ihop med hus 5, i öster med hus 7. Huset består av två nordsydliga högre delar, med lägre byggnadskroppar emellan. I nordväst finns utbyggda delar från 1970-och 80-tal. Byggnadens inre är sedan 1990-talet ombyggt för nya ändamål; lager, kontor osv. I samband med denna ändring av användningen har delar som fönster och dörrar ändrats, liksom hela fasaden mot väster. I söder har en hel sektion av den f.d. f… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALU KRISTINE KYRKA
HistorikByggandet av Kristine kyrka sammanfaller med Falu stads uppkomst. År 1635 gav Kunglig majestät tillstånd för en ny kyrka. Grundläggningen skedde 1642, vid samma tid som stadsprivilegier utfärdades. Sockeln murades av granit med kalkstenslist, men i övrigt bestod murarna av tegel slagna vid ett för ändamålet grundat tegelbruk i Rankhyttan. Enligt inskription i gavelröste var långhuset och korsarmarna klara 1650. Året efter började valvslagningen över kyrkorummet, på pelare av gråröd Rättvikskalksten som huggits av Simon Hack. Under loppet av 1651 fullbordades valven och yttertaket blev helt täckt med koppar från Falu gruva. Så långt s… Tidsprofil: 1658–1660. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FARSTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Genom västentrén nås ett smalt vindfång som upptar murverkets djup. Insidan av kyrkporten och pardörren mot öster klädda med gråmålat skivmaterial. Vapenhuset i tornets bottenvåning har liksom kyrkorummet golv av rött tegel lagt på flatan i kvadratiskt mönster och vitputsade väggar. Rummet är slaget med två vitputsade ribbvalv som vilar på knippepelare. De senare är bevarade från senmedeltiden medan själva valven är rekonstruktioner från 1940-talet. Den lilla fönsteröppningen i söder har en polykrom glasmålning framställande aposteln Paulus. Rummet är möblerat med klädhängare, hylla för tryckmaterial och bord. I n… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
femörehuvuds fyr
HistorikPå Femörehuvud, en halvö strax söder om Oxelösund, byggdes ett kombinerat fyr- och bostadshus. På ena långsidan uppsattes en lykta med siderallampa, som tändes 1867. Huvudbyggnaden ritades av A. T. Gellerstedt och tillverkades av snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg. Fyrens huvudsakliga syfte var att tjäna sill ledning för fartug som kom från Arkö och passerade öppningen till Bråviken, men den skulle även utgöra rättelse för fartyg som skulle gå in i Bråviken. 1870 erhöll fyrplatsen mistsignalering med så kallad gonggong. 1881-1895 utökades fyrplatsen med olika byggnader. 1922 ombyggdes fyr- och bostadshuset på längden. Fyrplat… Tidsprofil: 1881–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FURINGSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN: Kyrkan har en komplicerad medeltida byggnadshistoria. Den uppfördes under 1100-talet av gråsten sannolikt med ett rektangulärt långhus, ett smalare kor samt torn i väster. Korets ursprungliga utformning är inte klarlagd. Det är rakslutet med en ovanligt långsmal form. Under 1400-talet valvslogs kyrkorummet och försågs med kalkmålningar, som visar scener ur Marias liv och himmelsfärd. Figurstilen på kalkmålningarna i korvalvet tyder på en tillkomst under 1400-talets första hälft. Över valven finns synliga spår från den romanska kyrkan. Kyrkorummet har ursprungligen haft e… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grevie kyrka
HistorikGrevies ursprungliga kyrka byggdes troligen under andra halvan av 1100-talet och bestod då av långhus, smalare rakavslutat kor och eventuellt ett torn. Sedan dess har kyrkan byggts till och om och renoverats ett flertal gånger. Under senmedeltiden slogs valv i kyrkan. Vid någon tidpunkt har ett vapenhus och en sakristia byggts mot söder. Den stora befolkningsökningen krävde en större kyrka och 1804 byggdes en korsarm, nykyrka, i norr efter ritningar av G.M. Melander från 1802. Nykyrkan försågs med trätunnvalv och sannolikt revs tegelvalven i långhuset och ersattes med ett trätunnvalv vid denna tid. 1838 rasade en del av tornet och en… Tidsprofil: 1844–1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRÄSMARKS KYRKA
HistorikKomplettering vid invetering 2004: Den första kyrkan i Gräsmark låg vid Uddheden, strax öster om den nuvarande kyrkan. Den gamla kyrkan som var av trä, mätte ca 14 x 11 meter och invigdes 1663. Den nuvarande kyrkan uppfördes av murarmästare Christian Haller mellan åren 1733-1739. Vid invigningen användes altartavlan från den gamla kyrkan men år 1753 ersattes den av en altaruppsats tillverkad av bildhuggaren Isac Schullström. Predikstolen, också den från den äldre kyrkan, kompletterades 1759 av Isac Schullström. Sakristian stod färdig 1762. Takmålningarna i kyrkorummet utfördes 1770 av målarmästare Erik Joneaus från Karlstad. I samban… Tidsprofil: 1733–1739. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hästveda kyrka
HistorikHästveda kyrka antas ha uppförts under slutet av 1100-talet enligt romanskt mönster med långhus, lägre och smalare kor samt halvrund absid i öster. Även det rektangulära västtornet som är bredare än långhuset är ursprungligt, vilket är mer ovanligt. Kyrkan hade ingångar i norr och söder och sannolikt även korportal i söder. Långhus och kor hade plana innertak medan absiden slogs med ett hjälmvalv under vilket östväggen pryddes av ett Majestas Domini-motiv. Tornet förbands invändigt med kyrkorummet genom två rundbågiga valvöppningar. Under senmedeltiden adderades ett vapenhus vid sydportalen och kyrkorummet slogs med kryssvalv som smy… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KLÖVESKOGS KYRKA
HistorikSedan lång tid hade det bland befolkningen på halvön i nordöstra delen av Grinstads socken funnits en önskan om en egen begravningsplats. Förutom det geografiska avståndet, ca sju kilometer mellan Klöveskogs och Grinstads kyrkor, har området på den delvis skogiga och kuperade halvön en annan karaktär och historia än på den utpräglade slättbygden. En drivande kraft vid tillkomsten av Klöveskogs kyrka var kyrkoherde Lars Magnus Engström, en tongivande person, engagerad i flera sammanhang. Han sägs ha satt sin prägel på kyrkliga livet i hela södra Dalsland och ägnade sig bl a åt ett omfattande kristet författarskap. Under hans tid som k… Tidsprofil: 1930–1932. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORMLÖSA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Det saknas en närmare datering av när den medeltida kyrkan uppfördes i Normlösa. Troligen är den byggd under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Den kan ha föregåtts av en träkyrka. I vapenhuset förvaras nämligen fragment av tidigkristna gravmonument, s k Eskilstunakistor. De brukar förknippas med de tidiga kyrkor, som byggdes i trä. Inga spår av en sådan kyrka har dock hittats i Normlösa. Stenkyrkan uppfördes i kalksten, men det är inte känt hur planlösningen såg ut. Vid en arkeologisk undersökning hittade man delar av långhusmurarna, men det gick inte att avgöra korets ut… Tidsprofil: 1766–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norrvidinge kyrka
InteriörbeskrivningFrån kyrkans huvudentré i väster leder en kalkstenstrappa med sex steg ner till vapenhuset. Två handledare av U-formad slipad kalksten är inmurade i väggen. Golvet är av röd och grå kalksten, taket är ett tegelmurat tunnvalv. Väggarna är putsade och vitmålade. Två dörrar leder till elcentralen och trappan till tornet. I vapenhuset förvaras en stavplanka som tillhört den föregående stavkyrkan. Samtliga innerdörrar i kyrkan har fyra speglar och enhetliga dörrhandtag och härrör från ombyggnaden på 1950-talet. Entrén till långhuset är genom en pardörr. Långhuset består av det romanska långhuset med två travéer med kryssvalv oc… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ONSLUNDA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Huvudingången till kyrkan, i väster, leder till tornets bottenvåning vilken är inredd som entréhall. Hallen är relativt liten med golv av återanvända gravhällar av kalk-sten, en del med mycket sliten, nästintill utplånad, inskription. Väggarna är putsade och vitkalkade. I hallen finns en enkel möblering med kapphängare och en bänk. Längs norra väggen finns en vitmålad trappinbyggnad av brädor med en gråmålad bröstning nedtill. En liten enkel kammardörr leder till den branta och höga, smala trappan till tornets andra våning. I öster leder en stor pardörr in till kyrkorummet. Pardörren är uppbyggd med spegelfyllning… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Risekatslösa kyrka
InteriörbeskrivningKyrkans medeltida byggnadshistoria märks invändigt främst genom kryssvalven som är bevarade i kor, långhus och torn. Dessa är inte daterade men kalkmålningar i långhus och kor förlägger byggnadstiden till före 1400-talet slut. Kyrkorummet är traditionellt ordnat och flertalet av inventarierna tillhör 1800-tal eller tidigare. Kyrkan är invändigt mycket välbevarad sedan 1800-talets renovering. De senare renoveringarna har framför allt berört ytskikt med ommålning av väggar och valv samt omläggning av golv. Läktaren i väster tillkom troligen med en orgel på 1800-talet. De befintliga golven på undergjutning av betong lades på… Tidsprofil: 1470–1520. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖRUMS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Från huvudentrén i väster kommer man in i en förhall/vapenhus i tornets bottenvåning. Golvet är lagt med stora kvadratiska kalkstensplattor med grovhuggen yta. Väggarna är putsade och vitkalkade och innertaket består av gråmålade brädor med synliga bjälkar. Längs norra väggen finns en vitmålad, murad inbyggnad med tre dörrar med profilerad paneltäckning. Den västra dörren leder till en trappuppgång till andra våningen. I andra våningsplan finns ingång till orgelläktaren och trappuppgång till de övre våningsplanen. De två andra dörrarna i hallen leder till ett WC och elcentralen. På trappinbyggnadens vägg, ovanför… Tidsprofil: 1539–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT NICOLAI KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhuset täcks av ett plant trätak av handhyvlade bräder, målade med oljefärg. Gravhällar upptar norra och södra väggarna. Ett glasat dörrparti från 1994-95 leder vidare inåt. Kyrkorummet är indelat i mitt- och sidoskepp, avdelade med sex fristående pelare. Över mittskeppet har tre stjärnvalv slagits med grovt murade ribbor, mer avancerade former i de två främre. Sidoskeppens valv är något lägre. Koret täcks av ett så kallat klostervalv. Fragment av medeltida muralmålningar, i ljust gröna och mörkröda nyanser, har restaurerats i södra sidoskeppets främsta travé och i det västligaste valvet. Fönstrens inre bågar tillverka… Tidsprofil: 1994–1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SIKNÄS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är slätputsat och avfärgat i vitt, liksom övriga rum i kyrkan. Det täcks av ett tunnvalv med raka sidoanfanger. Taklisten längs med långsidorna skymmer en ljusramp som ingår i kyrkorummets belysningsscenografi. En rundbågig valvöppning skiljer kyrkorummet från koret, vilket har sidofönster och täcks av ett kryssvalv. Kalkmålningen som täcker hela korväggen är utförd 1939 av dekorationsmålaren Erik Alm. Den skapar ett himmelskt perspektiv i förlängningen av kyrkorummet; med namnet Jahve inom en kringstrålad triangel, symbol för treenigheten. I kyrkorummets södra vägg, intill predikstolen, leder en enkel dörr til… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
ExteriörbeskrivningEn f.d. yrkesskola från slutet av 1950-talet i Västberga industriområde. Byggnaden består av en T-formad lågdel i 3 samt 2 våningar med källare, samt en högdel mot väster i 8 våningar med takvåning samt källare. Mot väster bildas två halvöppna gårdar. Den f.d skolans huvudentré är belägen i högdelen och vetter mot söder. Här fanns ursprungligen en öppen portik till den norra skolgården idag är detta parti igensatt. SOCKEL- mörkgrå cementputs. FASAD- terrasitputs, vit. Även grå och grön puts på högdelens nedre våningar samt på lågdelens gavlar. Lågdelens bottenvåning mot väster (i den södra delen) har fasad i rött tegel m… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SPJUTSTORPS KYRKA
HistorikSpjutstorps nuvarande kyrka började byggas 1868 och invigdes 1869. Kyrkan byggdes efter ritningar av Edvard von Rothstein som också ritade den snarlika kyrkan i Tryde uppförd några år tidigare. De nya kyrkorna i Tryde och Spjutstorp bekostades av Johan Peter Hintze på Kåseholms säteri som innehade patronatsrätten över båda kyrkor. Spjutstorps kyrka byggdes av tegel och kalksten och tornet av gråsten och tegel. Taken täcktes till en början av svart, tjärstruken papp lagd på trekantsläkt. Tornet utformades till en början med traditionellt sadeltak. Under 1870-talet började man diskutera möjligheten att bygga på tornet med en hög spira.… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.