Grevie kyrka

Verifierad identitet

Grevie kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440179. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1844–1845. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1844–1845.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Båstad · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikGrevies ursprungliga kyrka byggdes troligen under andra halvan av 1100-talet och bestod då av långhus, smalare rakavslutat kor och eventuellt ett torn. Sedan dess har kyrkan byggts till och om och renoverats ett flertal gånger. Under senmedeltiden slogs valv i kyrkan. Vid någon tidpunkt har ett vapenhus och en sakristia byggts mot söder. Den stora befolkningsökningen krävde en större kyrka och 1804 byggdes en korsarm, nykyrka, i norr efter ritningar av G.M. Melander från 1802. Nykyrkan försågs med trätunnvalv och sannolikt revs tegelvalven i långhuset och ersattes med ett trätunnvalv vid denna tid. 1838 rasade en del av tornet och en del revs. Ett nytt torn ritades 1839 av S F Bohm och uppfördes 1844-45. Det nya tornet hade stora brister och en lång konflikt med entreprenören följde. 1855-57 byggdes kyrkan om efter ritningar signerade av J F Åbom vid Överintendentämbetet. Koret vidgades till långhusets bredd och förenades med ett tunnvälvt tak. Ny femsidig sakristia byggdes i öster. Utbyggnaderna mot söder revs. Fönsteröppningarna förstorades. Tre ingångar i långhuset murades igen. Kyrkorummets orientering ändrades från det traditionella väst-öst till nord-syd med ingång genom nykyrkan. Altaret flyttades till söderväggen. 1861 uppfördes en läktare i nykyrkan och 1880 en… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440179. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440179. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.