SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “ås kyrka”
ÅS KYRKA
InteriörbeskrivningVAPENHUS- GOLV- Sten, kalksten i gråröd kulör. Rektangulärt format, lagt i Ö-V riktning. Hyvlad yta. Tunn fog, beigegrå kulör. En stor kokosmatta nedfälld innanför entrédörren. VÄGG- Puts, slät, kvastad yta. Kulör: Varm, bruten vit. PORTAL- 1 st huvudentré i väster med 1 st rundbågeformad pardörr utan foder. Fyrfyllnadsdörr med fasade ramkanter och fasad spegel. dekorutsmyckning i form av utanpåliggande rundlar av svarvat trä. Mot vapenhuset är speglarna laserade i ljust beige kulör. Även ramverket och karmen är laserade. INNERDÖRRAR- Gröngrått målat på gult. En smidesstång till ena dörrbladet är fäst i muröppningsväggen,… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅS KYRKA
ExteriörbeskrivningÅS KYRKA - Salkyrkan består av ett medeltida långhus uppfört i skalmursteknik av gråsten. Detta har breddats åt söder 1745, samtidigt som höjden ökades och ett fullbrett kor med tresidig avslutning tillkom i öster. Vid samma tillfälle uppfördes vapenhuset i väster. Sakristian i norr tillkom 1916. FASAD - Sockeln består av stora avlånga gråstensblock i varierande storlekar. Höjden skiftar starkt och flera block skjuter ut avsevärt. Med jämna mellanrum är gallerförsedda katthål. Sakristians sockel är mer regelbunden. Denna och delvis vapenhussockeln vilar på en betongplatta. De ojämna murytorna har en kvastad puts som vitkal… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅS KYRKA
ExteriörbeskrivningDen första kyrkan i Ås uppfördes i mitten av 1100-talet. Kyrkan var vigd åt helgonet Sankta Katarina och bar under sina två första sekel namnet Ottenby kyrka. På 1300-talet fick den sin nuvarande benämning. Kyrkan bestod då av långhus och torn i öster. År 1773 byggdes kyrkan till. Då förlängdes långhuset åt väster och vapenhuset tillkom. Byggmästare var Henrik Wermelin. Med sitt trätunnvalv erhöll Ås Ölands första salskyrka. Den är också Ölands enda bevarade östtornskyrka. Översta våningen byggdes om 1820 och försågs då med lanternin för klockorna. Ombyggnaden leddes av murmästaren Johan Petersson från Kalmar. Kyrkans yttr… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av ett rektangulärt långhus med absid åt öster och torn i väster. Långhusets sadeltak täcks av skivtäckt kopparplåt och tornet avslutas av en åttkantig öppen lanternin. Vid lanterninens fot sitter urtavlor åt samtliga väderstreck. Kyrkan vilar på en sockel av fint huggen beklädnadssten, och upptill avslutas fasaderna av kraftig och rikt profilerad taklist. Fasaderna är slätputsade och avfärgade gula med vita lisener och utsmyckningar. Långhusfasaderna har en symmetrisk indelning med två rundvälvda fönster på var sida om en centralt placerad sidoentré. I norr är själva dörren igensatt. Entréerna omfattas av vi… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅS KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Kor - Smalare, Sakristia - Norr, Kor - Polygonalt, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ås kyrka
ByggnadsdelGravkor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅSARNE GAMLA KYRKA
HistorikÅsarne gamla kyrka uppfördes mellan åren 1875- 78 av byggmästare Jöns Berglund från Östersund. Föregångaren till dagens kyrka var ett enkelt träkapell byggt 1758- 64 av snickaren Anders Kielsson. En klockstapel uppfördes 1774- 79 av samme man. I kapellet fanns en predikstol övertagen från Bergs kyrka, vilken nu finns i Åsarne nya kyrka. Sedan mitten av 1800- talet fanns planer på en ny större kyrka i Åsarne men först 1875 satte själva bygget igång. Kyrkan uppfördes på den gamla kyrkplatsen på Västeråsen där kapellet tidigare stod. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Fredrik R. Ekberg. Ritningarna var väldigt lika Johan Fredrik Åboms… Tidsprofil: 1875–1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅSELE TINGSLAGS FD TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Åsele tingslags forna tingshus är beläget mitt emot kyrkan i centrala Åsele och omges av en mindre park. Huset, som har en traditionell rektangulär form, är uppfört av trä i en våning med mezzaninvåning, och vilar på en kraftig granitsockel. Fasaderna är klädda med liggande vitmålad panel, fönster och knutlådor är gråmålade. Sadeltaket är täckt med svart falsad plåt. Byggnadens mittparti markeras av en frontespis som höjer sig ovan takfoten på både entré- och baksidan. En långsträckt öppen veranda vars tak vilar på fyra dekorativa pelare, framhäver entrépartiet och fu… Tidsprofil: 1999–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BY KYRKA
HistorikBygden kring By kyrka koloniserades tidigt, vilket styrks av talrika fynd och lämningar från stenåldern. Länge utgjorde åsen en viktig förbindelse mellan Mälardalen och Dalarna. Kring åsen och sjösystemet utbreder sig ett bördigt odlingslandskap men i bygdens utveckling har också järnhanteringen spelat en betydande roll. Bys nuvarande kyrka är troligen den fjärde på platsen. Det strategiska läget vid den uråldriga och viktiga vägförbindelse som utnyttjade Badelundaåsen skapade tidigt förutsättningar för fast bebyggelse. Det spekuleras kring förekomsten av ett träkapell redan på 1100-talet (Lannergård, 1967). Denna första kyrkobyggnad… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Åskilje kyrka
ExteriörbeskrivningI mitten av 1920-talet planerades det för kapell både i Åskilje och i Umnäs, båda tillhörande den vidsträckta Stensele församling. Arkitekten Anders Roland (18791926) vid Byggnadsstyrelsen (tidigare Överintendentsämbetet) gjorde 1924 ritningar som kom att användas till bägge kapellen. Grunden i Åskilje lades redan 1925, men den knappa ekonomin gjorde att bygget fördröjdes och kunde slutföras först 192728. Byggmästare var Valdemar Strömberg från Blattnicksele. Från början var byggnaden utformad som ett enkelt kapell, med rektangulärt långhus, utanpåliggande lägre och smalare vapenhus i nordväst samt mindre sakristia i öster… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA ÅSUMS GAMLA KYRKA
HistorikSödra Åsums gamla kyrka uppfördes på 1100-talet med långhus, lägre och smalare kor samt halvrund absid i öster. Absidens romanska kalkmålningar har stilhistoriskt daterats till tiden 112550 vilket gör det sannolikt att valvslagningen är samtida med uppförandet. På 1300-talet förses triumfbågen med kalkmålningar av Snårestadsgruppen och samtidigt målas absidens äldre målerier om. Någon gång under medeltiden tillkommer ett vapenhus i söder, möjligen sker det under detta århundrade som är en vanligt förekommande tid för vapenhusbygge på romanska kyrkor i Skåne. På 1400-talet uppförs västtornet och koret valvslås. Valvet har en bildframs… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
mönsterås kyrka
HistorikFrån mitten av 1700-talet hade befolkningen i Sverige ökat kraftigt. Denna utveckling fortsatte in på 1800-talet och gjorde att församlingarna blev allt större och det blev svårt att få rum i de äldre, ofta medeltida, kyrkorna. Denna trångboddhet förde under 1800-talet, med sig ett intensivt kyrkobyggande. Under 1700-talet sker även en förändring av synen på gudstjänsten och kyrkorummet. Prästen kom mer att ses som en pedagog som i samhällets tjänst upplyste medborgarna. Kyrkobyggnaden kom därför att i allt lägre grad uppfattas som en helig plats där sakramenten och Guds nåd utdelades och i allt högre grad som en sal där statsmakten,… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄNE- ÅSAKA KYRKA
HistorikVäne-Åsaka kyrka räknar sina anor från slutet av 1100-talet och cirka 15 meter av långhusets sydvästra sida bedöms återstå av den byggnaden. Dopfunten från denna tid finns bevarad. Under 1600-talet utfördes flera reparationer och förbättringar. 1727 utvidgades kyrkan, troligen åt norr och öster, och ett tresidigt kor med kordörr byggdes till. En predikstol skänktes i samband därmed och 1735 donerades altaruppsatsen. 1745 finns en uppgift om att västra gaveln och en läktare förfärdigades. 1750 var tydligen det hela klart för då dekorerades kyrkorummet av den kände kyrkomålaren Johan Risberg från Skövde. I taket över altarringen målade… Tidsprofil: 1899–1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTÖ KYRKA
HistorikUtö kyrka uppfördes av gruvsten efter ritningar av Johan Fredrik Åbom (18171900) mellan 1848 och 1849. Den för skärgården resliga kyrkan invigdes i november 1850. Åbom var en av de mest anlitade arkitekterna under senare hälften av 1800-talet. I Stockholm har han ritat många monumentala byggnader såsom Berns salonger, Hasselbacken och Musikaliska akademin. Han är också upphovsman till ett stort antal kyrkor i Sverige och har bl a ritat Åsele kyrka 184950, Södra Möckleby kyrka på Öland 195051 och Eksjö kyrka 188789. I Sörmland ledde han restaureringen av Gillberga- och Torshälla kyrkor. Utö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA EDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Fiskare och skärgårdsbor hade lång väg till sockenkyrkan i Ed, vilket resulterade i att ett skärgårdskapell uppfördes 1607 vid Åsviks säteri. Det byggdes med biskopens tillstånd och på initiativ av Anna Skytte på Kråkviks säteri, var under även Åsvik tidvis lydde. Kapellet, som även kallades Skyttekapellet eller Eds kapell var byggt av trä, men dess ursprungliga utformning är oklar. Det tillbyggdes med korsarmar i slutet av 1600-talet för att rymma den växande församlingen och i början av 1700-talet tillkom ett trätorn i väster. Kyrkan uppges ha haft spåntak och tjärade f… Tidsprofil: 1901–1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KORSKYRKAN I ÅSARP
HistorikÅsarps Missionsförsamling, som hade sin hemvist i Åsens missionshus cirka två kilometer söder om Åsarp, fick många nya medlemmar i början av 1900-talet, samtidigt som Åsarps samhälle utvecklades starkt. Församlingen önskade därför att uppföra ett nytt missionshus i samhället. En av församlingsmedlemmarna upplät 1913 en tomt centralt i samhället och församlingen tog tacksamt emot detta erbjudande. Byggmästare Albert Persson från Slättåkra fick i uppdrag att uppföra ett nytt missionshus på tomten. Kostnaden uppgick till 9000 kronor och huset stod färdigt i oktober 1915. Missionshuset hade ursprungligen sin entré i en tornbyggnad vid ös… Tidsprofil: 1965–1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA ÅSARPS KYRKA
HistorikSÖDRA ÅSARPS KYRKA uppfördes av sten under senare delen av 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Kyrkans planform utgörs av ett rektangulärt långhus med ett lägre och smalare rakslutet kor i öster. Långhuset och koret utgör kyrkans äldsta delar och mursträckningarna är sannolikt i huvudsak intakta sedan medeltiden. Vapenhuset i väster uppfördes i trä under förra hälften av 1800-talet och sakristian vidbyggdes i norr 1928 efter ritningar av Stockholmsarkitekten Anders Roland. Interiören bär tydliga spår av skilda tidsepoker. Korets stentunnvalv är sannolikt samtida med det medeltida murverket. Träinnertaket i långhuset har formen av tunnv… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
umnäs kyrka
HistorikFörsamlingens ritningar till kapell underkändes av Byggnadsstyrelsen (tidigare Överintendentsämbetet), som istället lät sin egen arkitekt Anders Roland (18791926) göra nya ritningar 1924. Kapellet uppfördes av församlingsborna 192526, under ledning av byggmästarna August Berglund och Lambert Andersson från Stensele. Från början var byggnaden utformad som ett enkelt kapell, med rektangulärt långhus, utanpå-liggande vapenhus i väster samt mindre sakristia i nordost. Det branta sadeltaket var täckt med brädspån. Stommen av trä var klädd med stående lockpanel med profilerade lock. Långhusets fönster var rektangulära med avfasade hörn och… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Källna kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden från 1872 består av ett långsmalt långhus, en femsidigt avslutad absid i öster och ett kvadratiskt västtorn. Kyrkan står sannolikt på grundmurar av sten, på vilka ligger ett bottenbjälklag av betong. Sockeln är gjord av bredfogad, huggen natursten som via en något utkragande fotgesims av cement övergår till dager-murarna av oputsat, handslaget tegel. Det är schatterat i rött, gult och brunt och murat i kryssförband med gråvita åsfogar. I murverket syns olika fogkompletteringar, tydligast kring fönsterblecken och på tornets övre del där samtliga åsfogar gjorts om 2014 ner till en nivå under långhusets taknock… Tidsprofil: 1872. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT ELAVI KAPELL
HistorikBorgholm har idag en kyrka och en kyrkogård som båda stod klara 1879. Kyrkplatsen har ingen koppling till någon äldre kyrkobyggnad men på kyrkogården byggdes ett kapell under medeltiden. Dess exakta byggår är inte känt men kapellet ska ha varit helgat åt S:t Evald. Det omnämns första gången i biskop Brasks kapellförteckning från 1515 men uppgifterna inskränker sig till orden Elavi in Borgholm. Byggnaden stod kvar relativt intakt ännu 1768 då den beskrevs av Petter Åstrand i boken Beskrifning öfwer Öland. Enligt Åstrand hölls gudstjänster i kapellet under den katolska tiden men någon närmare upplysning om när kapellet togs ur bruk fin… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅSBRÄCKA KYRKA
HistorikÅSBRÄCKA KYRKA byggdes 1714-16 på medeltida kyrkplats, där den nuvarande kyrkan haft minst två kända föregångare. När kyrkan första gången togs i bruk, på midsommardagen 1715, saknades yttertakets spåntäckning. Drivande för att kyrkobygget skulle realiseras var kyrkoherde Joachim Fredrik Kreitlow, som själv förrättade kyrkans invigning. Kreitlow stod bakom om- och nybyggandet av ett flertal kyrkor i trakten. Inredningen i kyrkorummet utfördes i huvudsak 1719 och allra först färdigställdes bänkinredningen och predikstolen. Altaruppsatsen tillkom 1728, ett verk av bildhuggaren Michael Schmidt, verksam under 1700-talets förra hälft. Kyr… Tidsprofil: 1714–1716. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERHANINGE KYRKA
HistorikVästerhaninge kyrka är i sina äldsta delar uppförd under 1200-talet och har därefter blivit om- och tillbyggd i flera omgångar sedan medeltiden. I dag finns bara ytterväggar och sakristia kvar av medeltidskyrkan, eftersom kyrkan eldhärjades vid åtminstone två tillfällen. Återuppbyggnaden efter den senaste branden 1831 resulterade i kyrkans nuvarande utseende. Västerhaninge kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Sockennamnet Västerhaninge återgår på ett bygdenamn Hanungi. Detta innehåller en inbyggarbeteckning hanungar (-inge), vilken brukar uppfattas som de som bor vid Hanveden. Skogsnamnet Hanveden, avseende ett s… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Växjö Domkyrka
HistorikVäxjö socken nämns första gången i de skriftliga källorna år 1170. På 1200-talet skrivs namnet Wexio. Fynd under den nuvarande domkyrkan tyder på att en träkyrka uppfördes på samma plats vid mitten av 1000-talet. Enligt legenden var det Sigfrid som lät bygga denna föregångare till domkyrkan. Den ersattes på 1160-talet av en mindre stenkyrka som sedan successivt byggdes ut. Under 1200-talet förlängdes koret åt öster och korsarmar byggdes. På 1300-talet, då Växjö fick stadsprivilegier, utökades kyrkan med sakristia, kapell och sidoskepp. Stora förändringar gjordes sedan under 1400-talets senare del. Tornet höjdes och tegelvalv slogs öv… Tidsprofil: 1849–1854. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÖPINGE KYRKA
HistorikKyrkan brukar dateras till 1100-talets slut då den har likheter med grannkyrkan i Norra Åsum uppförd under denna tid. I sitt äldsta skede bestod kyrkan av långhus, ett smalare och lägre kor och en absidrundel. Redan tidigt förlängdes långhuset med ett torn i väster. Andra uppgifter menar att tornet är ursprungligt vilket kan stämma för de nedre våningarna. De övre våningarna torde tillhöra en senare etapp eftersom tornets östra mur rider på långhusets västra gavel. Tornet har tvärrektangulär planform med samma bredd som långhuset. Kyrkans äldsta murar är uppförda av tuktad eller vald marksten som under äldsta tid var oputsade med bre… Tidsprofil: 1843–1867. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEKÅSA KYRKA
HistorikEfter att Barne-Åsaka kyrka år 1834 brann ned i samband med ett blixtnedslag så försökte biskop Butsch med alla medel att få till stånd en sammanbyggnad mellan denna socken och Lekåsa. Sockenstämman ville dock inte gå med på detta. Dock mognade så småningom tanken på nybyggnation. 1860 stod en ny kyrka klar efter ritningar av Överintendentsämbetets arkitekt Johan Fredrik Åbom. En orgel införskaffades 1892, tillverkad av Levin Johansson, Liared. 1938 renoverades kyrkan efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. Korets östfönster murades igen och de gamla obekväma bänkarna byttes ut mot nya. Johan Wahlins altaruppsats från 1700-talet ko… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÄLLINGE KYRKA
HistorikKyrkan är byggd 1680 på resterna av en medeltidskyrka. Den 3 september 1860 härjades Skällinge gamla kyrka av åskeld. På murarna av den gamla kyrkan börjar nuvarande kyrka att byggas samma år. Tornet är uppfört 1897 efter ritningar av arkitekt Helgo Zettervall. Tornet ersatte ett äldre klocktorn av trä, förmodligen från 1860. De senaste restaureringarna har ägt rum 1938, 1951 och 1972. Fram till 1949 värmdes kyrkan upp med en vedkamin. Men sedan installerades elvärme. 1962 fick kyrkan fasadbelysning. 1971 genomgår kyrkan en restaurering där interiören målas om i ny färgställning och de kalkade fasaderna renborstas och tvättas samt st… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ELINGS KYRKA
HistorikEnligt sägnen skall Elings kyrka ha uppförts av en kvinna vid namn Eli på den närbelägna herrgården Bol. Nuvarande kyrka torde med tanke på sin karaktär och dopfuntens ålder ha uppförts under början av 1200-talet. Långhuset restes av gråsten med hörn- och portomfattningar av sandstenskvadrar. I öster hade kyrkan ett smalare kor. Under 1500-talet var kyrkan i mycket dåligt skick och saknade tak "påå thenn ena sidhann". Sannolikt under 1600-talets andra hälft tillkom en läktare. 1722 målades interiören. 1762-63 utvidgades kyrkan med ett fullbrett och tresidigt avslutat kor. Samtidigt reparerades södra långväggen och fick sina fönster f… Tidsprofil: 1762–1763. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYNNEREDS KYRKA
HistorikFÖRSAMLINGSBILDNING 1967 Det som nu är Tynnereds församling var tidigare en del av Västra Frölunda församling. Allteftersom bebyggelsen och folkmängden växte fick Tynnered mer och mer självständighet, först som folkbokföringsdistrikt och 1967 som församling och pastorat. Den nya församlingen utgjorde ett snabbväxande ytterstadsområde med stor inflyttning av främst barnfamiljer. KYRKANS FÖREGÅNGARE 1967 placerades en vandringskyrka på den nuvarande kyrkotomten. Den var ritad av Torsten Hansson och Per Persson (H.P.S. Planering AB) i Göteborg, och tillverkades av Oresjö Sektionshus AB i Smålands Anneberg. När den nuvarande kyrkan byggd… Tidsprofil: 1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Åsele kyrka
TakformSadeltak, Säteritak, Pulpettak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTKYRKA KYRKA
HistorikBotkyrka socken, belägen på norra Södertörn, gränsar i norr till Mälaren, i öster till Huddinge, i sydost till Västerhaninge, i söder och sydväst till Grödinge och i väster till Salem. Området Norra Botkyrka är beläget i en av Sörmlands rikaste bronsåldersbygder med rösen som karakteristiska inslag. Det finns fynd och lämningar efter kontinuerlig bosättning från stenålder till vår tid. Strax norr om kyrkan på Aspberget och Albyberget har ett flertal stora bronsåldersrösen med gravgåvor undersökts. Alla runstenar i Botkyrka är från 1000-talet. Kyrkan är belägen i en sänka mellan höga åsar. Marken har tidigare hört till Hammarby, S:t B… Tidsprofil: 1000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.