KÖPINGE KYRKA

Verifierad identitet

KÖPINGE KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440124. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1843–1867. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1843–1867.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Kristianstad · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKyrkan brukar dateras till 1100-talets slut då den har likheter med grannkyrkan i Norra Åsum uppförd under denna tid. I sitt äldsta skede bestod kyrkan av långhus, ett smalare och lägre kor och en absidrundel. Redan tidigt förlängdes långhuset med ett torn i väster. Andra uppgifter menar att tornet är ursprungligt vilket kan stämma för de nedre våningarna. De övre våningarna torde tillhöra en senare etapp eftersom tornets östra mur rider på långhusets västra gavel. Tornet har tvärrektangulär planform med samma bredd som långhuset. Kyrkans äldsta murar är uppförda av tuktad eller vald marksten som under äldsta tid var oputsade med brett utdragna fogar och kvaderritsning. Fönsteröppningarna var små, högt sittande med rundbågig form. I korets norra sida finns en ursprunglig fönsteröppning bevarad och ytterligare en fönsteröppning syns invändigt från långhusvinden. Absidens fasad är indelad med smala lisener kopplade till en rundbågsfris med droppformade konsolstenar i varannan rundbåge. Listverket kan eventuellt härledas till Hvidesläkten som vid 1100-talets slut hade stor makt i kungariket Danmark och även inom kyrkan. En av de mest namnkunniga, biskop Absalon stod bakom många kyrkobyggen i Skåne såsom exempelvis Norra Åsum kyrka. Ingångar till den äldsta kyrkobyggnaden va… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440124. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440124. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.