SÖDRA ÅSARPS KYRKA

Verifierad identitet

SÖDRA ÅSARPS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051505. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1100-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1100–1199.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Tranemo · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSÖDRA ÅSARPS KYRKA uppfördes av sten under senare delen av 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Kyrkans planform utgörs av ett rektangulärt långhus med ett lägre och smalare rakslutet kor i öster. Långhuset och koret utgör kyrkans äldsta delar och mursträckningarna är sannolikt i huvudsak intakta sedan medeltiden. Vapenhuset i väster uppfördes i trä under förra hälften av 1800-talet och sakristian vidbyggdes i norr 1928 efter ritningar av Stockholmsarkitekten Anders Roland. Interiören bär tydliga spår av skilda tidsepoker. Korets stentunnvalv är sannolikt samtida med det medeltida murverket. Träinnertaket i långhuset har formen av tunnvalv och härrör troligen från 1800-talet. I kyrkan finns bevarade kalkmålningar från 1400-talet, bäst bevarade i koret. Under 1700-talet byggdes orgelläktaren i väster och denna förändrades delvis under 1800-talet. I långhustaket målades 1840 en draperibård i rött och vitt av målaren Löfstedt. Glasmålningen i korets östfönster utfördes 1929 av Stockholmskonstnären Albert Eldh. Under ledning av länsarkitekten Allan Berglund blev kyrkan 1933 föremål för en genomgripande restaurering. En ny triumfbåge uppmurades mellan långhuset och koret. Kyrkan fick ny bänkinredning samt ny värmeanordning, då pannrum också anordnades under sakristian. I kyrkan… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051505. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000051505. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.