PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHässleholm

ARRENDATORSBOSTADEN (SÖDRA FLYGELN)

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikÅr 1807 uppfördes en ny bostadsbyggnad av sten på plats i söder där det tidigare legat en portal med tillhörande försvarsmur. I samband med denna nybyggnation revs den västra längan av korsvirke som tillhört slottskomplexet. Den nya byggnaden inrymde tjänstebostad och gästvåning. Då jordbruket 1892 arrenderades ut övergick den till att bli arrendatorsbostad. KÄLLA: Vårdprogram för Hovdala slott, Statens fastighetsverk, 2006.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357340
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länHässleholm

BRÖNNESTADS KYRKA (MARIAKYRKAN)

Historik

HistorikBrönnestads kyrka uppfördes troligen under senare delen av 1100-talet enligt traditionellt romanskt byggnadsmönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Enligt den lokala traditionen bekostades kyrkbygget av Segud eller Segut, en adelsman som i senmedeltida källor också uppges ha gett donationer till prästgården. Möjligen rör sig detta om ett tidigt patronatsförhållande, vilket i övrigt inte känt även om en starkt koppling åtminstone tidvis funnits till ägarfamiljerna på Hovdala slott som bland annat kom att anlägga gravkammare under kyrkan under 1500-, 1600- och 1700-tal (se nedan). Kyrkan är helgad åt jungfru Maria och går allmänt under tilltalsnamnet Mariakyrkan. Den ursprungliga kyrkobyggnaden hade ingångar i norr och söder och utöver absidens hjälmvalv plant innertak eller öppen takstol. Vid okänt tillfälle senare under medeltiden tillkom ett vapenhus framför sydportalen och kring 1440-talet slås kyrkorummet med kryssvalv som förses med kalkmålningar. Runt samma tid men mest sannolikt något senare påbörjas ett tornbygge i väster som emellertid avstannar och tornets nedre del införlivas istället i långhuset. Det är troligen även under senmedeltiden som kyrkan putsas för första gången. Någon gång under 1500-talet tillkommer ett stickbågigt fönster i korets sydfasad och 1588 får kyrkan sin första predikstol. Fönstrens omfattningar är troligen rödmålade vid denna tid men målas liksom dörromfattningar och hörnkedjor sannolikt i kvaderimitation med kimrök under 1600-talet. Under detta århundrade tillkommer även sluten bänkinredning, en gravkammare inrättas 1674 under koret för Jens Mickelsen på Hovdala slott med hustru och 1691 uppförs en korsarm i norr med underliggande gravkammare för kyrkoherde Hartman med familj. I samband med detta muras nordportalen igen, en läktare uppförs på långhusets norra sida och predikstolen förses med baldakin. 1734 rivs absiden i öster och ett nytt rakt avslutat kor uppförs året därpå öster om det romanska koret. Även under denna byggnadsdel inrättas gravkammare, nu för familjen Ehrenborg, ättlingar till Jens Mickelsen som kom att inneha Hovdala slott fram till att det på 1900-talet exproprierades av staten. I samband med korförlängningen tillkommer även stickbågiga fönster i långhusets och korsarmens västfasader. 1766 installeras ny altaruppsats och predikstol av Johan Ullberg, 1781 ersätter en prästingång i nya korets sydmur den tidigare i norr och 1794 tas ett fönster upp på sydfasaden väster om vapenhuset. 1871 genomförs omfattande arbeten när vapenhuset rivs, södra korsarmen uppförs och fasaderna omgestaltas med enhetlig nock- och takfotshöjd, takfotsgesims i gult tegel, nya och fler fönster samt upptagande av västportal. Kyrkan får därmed sin korsformiga plan och sin symmetriska nyklassicistiska fasadgestaltning. För ritningarna stod arkitekt Otto August Mankell. Tre år senare uppförs en orgelläktare i södra korsarmen och ny orgel införskaffas, 1880 förses altaruppsatsen med nuvarande altartavla och 1896 genomförs en invändig restaurering där bänkinredningen byts ut, golvet läggs om och tre järnkaminer installeras. Det är oklart när nuvarande taktäckning av tegel tillkommer, men en inspektion av takstolarna 1917 skulle kunna vara ett bärighetstest inför byte till tyngre taktäckningsmaterial. På en lavering som troligen utförts av Carl Gustav Gottfried Hilfelings under slutet av 1700-talet framstår kordelen och norra korsarmen vara täckta med spån och långhuset plåttäckt, troligen med blyplåt, vilket också uppges vara taktäckningsmaterial i ett försäkringsbrev från 1867. Vid ombyggnaden 1871 ska åtminstone delar av kyrkan belagts med asfaltspapp och på ett fotografi från 1904 är de synliga delarna från sydväst belagda med plåt. 193536 genomförs den senaste större restaureringen under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Läktaren i södra korsarmen rivs och ny orgel bakom den bevarade fasaden uppsätts istället på ett podium i norra korsarmen. I södra korsarmen inrättas en hall med mindre förråd och nedgång till det pannrum som inrättas i källare i och med att centralvärme installeras. Korsarmarnas och nya korets tidigare pappspända tunnvalv i trä reveteras och vitkalkas liksom övriga valv och väggar. Även i långhusets västra del rivs en läktare och ersätts av ett vindfång med glasade dörrar. Den trävägg som avgränsade sakristian bakom altaret rivs, bänkinredningen byggs om och flera inventarier rengörs och/eller målas. Elektriska bänkvärmare installeras på 1950-talet och 1963 införskaffas ny orgel. De kalkmålningar som delvis påträffats men av främst kostnadsskäl kalkats över vid Græbes restaurering friläggs och konserveras 198081 av konservator Våga Lindell-Andersson. Under samma period får kyrkan nya fönster. 1989 restaureras altaruppsatsen och vid en utvändig putsrenovering 1992 påträffas äldre exteriör bemålning. 200304 konserveras flera inventarier. 200708 förses den medeltida klockstapeln med sprinklersystem, bänkradiatorerna byt

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440186
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT