Aspehejdans kapell
TaktäckningsmaterialTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014728
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
BASKEMÖLLA KAPEL (SANKT TOMAS KAPELL)
HistorikHistoriknull, I samband med att kungliga byggnadsstyrelsen godkände ritningarna till kyrkogården skall de även ha lyft frågan om det inte vore lämpligt med ett kapell på platsen. Om den folkliga opinionen redan väckt frågan är oklart. Ett skäl till att få en kyrkogård på orten var att slippa de tidvis besvärliga transporterna till Gladsax. Det sägs dock att innan kapellet kom till stånd vägrade prästen i Gladsax att åka till fiskeläget för att förrätta begravningar vilket ledde till bildandet av Baskemölla arbetsförening år 1924. Syftet var att samla in medel för att finansiera kapellbygget utan moderförsamlingens hjälp. Så småningom ändrades namnet till Baskemölla kapellförening. Insamlingar skedde genom årsavgifter från medlemmarna och auktioner av tillverkade och skänkta föremål m.m. När föreningen samlat 2000 kr fick man tillstånd från kyrkostämman i Gladsax att uppföra kapellet. Kyrkostämman beslöt även att stötta bygget med 1000 kr. Med detta som grundplåt kunde kapellföreningen ta ett lån för att täcka den kvarstående summan. Lånet var avbetalat 1935. Ritningar till kapellet upprättades av dåvarande läns arkitekt en i Malmöhus och Kristianstad län Nils August Ewe och byggdes under ledning av byggmästare Alfred A Nilsson i Tomelilla under sommaren 1927. Sluträkningen uppgick till 5904 kr. Kapellet, som även kallas S:t Tomas kapell invigdes den 20 oktober 1927 av Edvard Rodhe som vid den tiden var biskop i Lunds stift. Inledningsvis användes kapellet enbart som begravningskapell men så småningom kom även andra kyrkliga förrättningar att hållas där. Stiftelsen har under åren fortsatt att finansiera behov i anslutning till begravningsplats och kapell som exempelvis helgmålsringning, blommor, gravskötsel, textilier och inredning. 1933 ska kapellet ha fått elektrisk belysning och 1943 finansierades en vattenledning till kyrkogården. Utökad användning av kapellet ledde till att kapellet år 1951 utvidgades norrut med ett kor enligt ritningar av arkitekt Arne Lindström. Vid detta tillfälle inreddes även delar av källaren och elvärme installerades i kapellet. Kapellet har genomgått utvändiga renoveringar 1985 och år 2000.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440150
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BOLSHÖGS KYRKA
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivningKyrkans äldsta delar, numera bestående av långhuset är uppbyggd av skalmurar av kalksten med inblandning av annat stenmaterial. På kyrkans romanska långhus finns en skråkantad sockel av huggen kalksten. Övriga delar saknar markerad sockel. Kyrkans ursprungliga öppningar har varit murade med kvaderformad kalksten vilket syns i de framtagna bevarade delarna till nord- och sydportalerna. En fönsteröppning med kalkstensomfattning har också dokumenterats i södra långhusfasaden något öster om västra fönsteröppningens valvbåge. Tornet är uppfört av stora gråstenar till synes obearbetade eller möjligen kluvna och kyrkans 1800-talsdelar är uppförda av gråsten, troligen med inblandning av byggnadsmaterial från de rivna delarna Fasaderna är spritputsade och vitmålade med slätputsade omfattningar och listverk. Naturstenen till de delvis bevarade portalomfattningarna är frilagda i långhusets fasader. Vid 1800-talets ombyggnad erhöll kyrkans nya delar och långhuset ett listverk av tre utkragande tegelskift varav det mittersta är ett sågskift. Under listverket finns ett knappt urskiljbart slätputsat rundbågsparti. Listverket följer runt gavelkrönen och även ett stycke in över gavlarnas hörnkedjor. Rundbågsputsningen saknas dock på gavelsidorna. Tornet har ett profilerat listverk möjligen av tegel. Kyrkans fönsteröppning är från 1800-talets renovering eller ommurade vid detta tillfälle till ett enhetligt utseende i rundbågsform med omfattningar av flera mursprång. De större fönsteröppningarna är indelade i två fönsteröppningar med murpelare emellan inom en större rundbågig öppning. I ett försänkt murparti över rundbågsöppningarna finns putsdekor i relief med en stiliserad blomdekor. Fönsterbågarna är av gråmålat trä med enkla spröjsade klarglas. Fönsterbänkarna av kalksten och svarttjärade. I korsarmarnas gavelspetsar finns också ett par smala ljusöppningar infattat i en korsformad murblindering. I tornets andra våningsplan finns en liten rundbågsformad ljusöppning mot väster med omfattning av två mursprång. Klockvåningen har sex stickbågiga ljudöppningar, två mot öster och väster samt en mot norr och söder. Ljudöppningarna bör vara från sent 1700-tal. Kyrkan har två entréer; en i tornets västra sida och en till södra korsarmen från söder. Trappstenarna är av kalksten. Den södra entrén består av den rundbågsformade dörröppningen med ett runt överljusfönster, omslutet av en större rundbåge med flera mursprång. Ytterporten är av ekpanel och överljusfönstret har en virvelformad spröjsning. Västra portalen består av ett liknande men lägre arrangemang med ett halvmåneformat överljusfönster. Vid långhusets norra sida finns en utvändig trappa ned till ett källarutrymme för kyrkans pannrum. Trappan är försedd med ett järnstaket. Yttertaken består av sadeltak över tvärskepp och långhus täckta av rött enkupigt tegel på undertak av brädor. På absiden och koret ligger ett gråmålat plåttak lagt i skivtäckning med förskjutna falsar på undertak av brädor. Tornets täcks av ett tälttak av plåt med samma läggningssätt som till koret. Överst kröns torntaket av ett järnkors och en kyrktupp.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440151
- Objekttyp
- BUILDING
BORRBY KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
ByggnadsbeteckningHistorikBorrbys första stenkyrka tros ha byggts under 1100-talet kanske i samband med att ett prebende inrättades på orten. Kyrkan var helgad åt Sankta Maria som fanns avbildad på kyrkosigillet. De äldsta delarna tros ha bestått av västtorn, långhus och kor, möjligen utan ursprunglig absid. Långhuset hade ett par högt sittande fönster och väggarna var invändigt redan före 1300-talet dekorerade med målningar. Tornet var mycket smalt med rektangulär planform, samma bredd som långhuset och fem våningar högt. Dess bottenvåning täcktes av ett tunnvalv och öppnade sig mot långhuset genom två valvbågar. I tornets sydöstra hörn fanns en spindeltrappa upp till andra våningsplanet. I andra våningsplan fanns en öppning mot långhuset i öster. Den tredje våningen hade träbjälklag och täcktes av ett tunnvalv. Detta våningsplan var avdelat med ett sentida rumsutrymme kallat Lönnkammaren vilket använts som tillflyktsort för snapphanar. Den fjärde våningen var ett helt oinrett våningsplan. På femte våningen fanns två dubbla öppningar med pelare emellan i öster och väster och en dito öppning mot söder och norr. Tornet var utvändigt förstärkt med kraftiga trappformade stödpelare i väster och söder vilka kan ha tillkommit relativt sent i tornets byggnadshistoria. På 1300-talet slogs valv inne i långhuset och koret och valven dekorerades med kalkmålningar av Snåreverkstaden. Väggarna inne i koret och långhuset var då redan dekorerade med fresker som kom att döljas bakom valven. Under senmedeltiden byggdes också vapenhus vid långhusets norra och södra sida. På 1400-talet tillkom också ett triumfkrucifix som ännu finns bevarat. En uppgift anger 1690 som byggnadsår för kyrkans östra del med kor och absid men denna är mycket osäker. Byggnadssten till den östra delen skall ha kommit från den gamla borgen. Vid 1600-talet tillkom också en sakristia vid korets norra sida. På kyrkogården, söder om kyrkan, fanns ett fristående torn eller en kastal som tros ha uppförts under senmedeltiden. Kastalen hade murade trappgavlar, små smala ljus/skottgluggar och i övre våningsplan flera ljudöppningar till klockorna som hängde där. Kastalen revs på 1850-talet. Den gamla kyrkan var vid 1800-talets början i dåligt skick med murar som givit sig utåt och valv som hotade att rämna. En lokal byggmästare i Ystad anlitades för att upprätta förslag till kyrkans ombyggnad i form av ett tvärskepp till den gamla kyrkan. Förslaget insändes till Överintendentsämbetet för godkännande. Överintendentens arkitekt Jacob Wilhelm Gerss hade många synpunkter på förslaget. Han upprättade ett alternativt förslag vilket i stort sett innebar nedrivning av hela den gamla kyrkan. Endast kyrkans nordvästra hörn skulle bibehållas. Kyrkan byggdes därefter om enligt Gerss ritningar mellan åren 1838-1841. Entreprenör vid ombyggnaden var Olof Borgström från Sölvesborg. Före rivningen av den gamla kyrkan gjordes en dokumentation av den gamla kyrkan av pastorsadjunkten N. J. Ekdahl. Kalkmålningarna dokumenterades av ritmästare J. Boström. Den nya kyrkan fick formen av en salkyrkan enligt en nyklassicistisk standardmodell med högt lanterninprytt torn och lägre, rakt avslutad sakristia i öster. Gerss förordade en enkel, ändamålsenlig och symmetrisk arkitektur utan onödiga arkitekturutsmyckningar. Invändigt var kyrkan täckt av ett flackt tunnvalv av putsade brädor. Ett stort kors i en absidformad altarnisch utgjorde altarprydnad och även övrig inredning var enkel utan onödig dekor. Orgelläktare och orgel återanvändes från den gamla kyrkan. Redan efter några år började problem med den nya kyrkan uppdagas i form av sprickbildningar och sättningar. Domkyrkoarkitekten C. G. Brunius inkallades för att inspektera skadorna 1844 och återigen 1853. Brunius konstaterade att kyrkans grundläggning var dålig och murbruket hade fel sammansättning. Under 1854-1856 genomfördes stora ombyggnads- och förstärkningsarbeten efter Brunius anvisningar. Vid biskopsvisitation av Biskop Flensburg 1861 befanns kyrkan väl underhållen och i prydligt skick. Församlingens ekonomi var mycket god och biskopen föreslog därför omfattande försköningsarbeten såsom; nya fönster i renare stil, ny predikstol för att passa ihop med den förändrade altardekorationen, ny dopfunt, ny målning av korpartiet och ny värmeledning. Han ville också att tornet skulle ges en ny tornspira istället för lanterninen som han beskrev som mindre prydlig. Det är tydligt att varken församlingen eller biskopen var särskilt imponerades av den enkla nyklassicismen som förordades av Gerss. Under åren som följde och fram till 1800-talets slut skedde omfattande tillägg och ändringar enligt nystilsidealen. Läktare till en ny orgel byggdes 1863 efter förslag av arkitekt Alberg Törnqvist vid Överintendentsämbetet. År 1866 revs altarnischen i öster och ett nytt rakt väggparti med ny altartavla uppställdes. Den största förändringen genomgick kyrkan år 1894. Ritningar till ombyggnaden upprättades av arkitekt Frans Lindskog. Utvändigt byggdes en ny tornspira o
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440152
- Objekttyp
- BUILDING
Bostadshus
Bebyggelse - byggnad21420000044856http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044856Bebyggelse - byggnadSIMRISHAMN KOCKEN 23 - husnr 9001BostadshusLän: Skåne, Kommun: Simrishamn, Landskap: Skåne, Socken: Simrishamn , Stift: Lunds stift, Församling: Simrishamns församlingNybyggnadsår: 1818 - 181814.349570616732013,55.556121251071666http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000044856http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000044856http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000044856RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044856
- Objekttyp
- BUILDING
Bostadshus
StommeByggnadsdelTakryttare
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051965
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BOSTADSHUS
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikDet en och en halv våning höga vitkalkade bostadshuset är uppfört i korsvirke under brutet tegeltak och ingick ursprungligen i en större gård. Denna bestod omkring 1800 av tre längor. Enligt ett brandförsäkringsinstrument från 1828 var dessa byggnader dock endast envåningslängor, varför den bevarade byggnaden troligtvis erhöll sitt nuvarande utseende omkring 1840. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000984560
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BOSTADSHUS
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357334
- Objekttyp
- BUILDING
Brygghus
Historiska/ursprungliga kategorier21420000044854http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044854Bebyggelse - byggnadSIMRISHAMN KOCKEN 23 - husnr 2BrygghusLän: Skåne, Kommun: Simrishamn, Landskap: Skåne, Socken: Simrishamn , Stift: Lunds stift, Församling: Simrishamns församlingNybyggnadsår: 1822 - 182214.349311328170728,55.555813027515065http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000044854http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000044854http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000044854RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044854
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 340, Östra Hoby kyrka
HäradHäradIngelstads härad
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/9aac3295-4769-4f43-bf9b-a94c0208c3af
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 341, Östra Hoby kyrka
Translitterering PHäradIngelstads härad
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/5505a511-9a4d-48a8-b351-2039dbc0cd39
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 343, Östra Herrestads kyrka
Översättning PFöremålsbeskrivningRunsten
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/1fa357d4-62de-4260-88c4-324b71942f33
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 344, Simris 1, Simris kyrka
MaterialAnteckningarGjord av svensk runristare.
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/0ce721f3-c893-4fc0-97b7-10bf57a91b61
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR 345, Simris 2, Simris kyrka
Ursprunglig platsUrsprunglig platsOsäker
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/b61ee78c-4ece-4bf0-8fc4-4270c5b03d18
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR EM85;438N, Sankt Olofs kyrka
Signum1FöremålsbeskrivningPutsinskrift
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/d1947058-f59d-4550-9d84-dbb5cc2ab3a0
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR EM85;549A, Östra Vemmerlövs kyrka
MaterialUrsprunglig platsJa
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/e347e616-5210-4611-83e8-3c7c4183f551
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR EM85;549B, Östra Vemmerlövs kyrka
PlatsUrsprunglig platsJa
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/bf12ad55-5363-440b-b72b-838901d2fcbd
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR EM85;549C, Östra Vemmerlövs kyrka
Alternativt signumMaterialbeskrivningKalkputs
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/6f79896e-f187-4394-80f3-83ed4b0fb185
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
DR IK267, Hammenhög
Signum1PlaceringSHM (2791:352)
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/408f1322-307d-4805-ad8e-2c1432b30551
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GLADA TINGSHUSET
HistorikHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i en våning med inredd vind. Sockeln är slätputsad och de röda tegelfasaderna indelade med band av engoberat tegel. Sadeltaket är tegeltäckt. Som arkitekten Peter Boisens övriga verk (jämför tingshuset i Ystad och rådhuset i Simrishamn) skulle tingshuset kunna karaktäriseras som ett exempel på tidens medeltidsromantiska tegelarkitektur. Den avlånga huskroppens mittparti har getts formen av en svagt framträdande risalit med ett rakt, krenelerat avslut. Fönstren i bottenvåningen liksom huvudentréns omfattning är gotiskt spetsiga medan fönstren i risaliten är utformade som smala rundbågefönster. Den kraftiga takfotsfrisen är också rundbågig, gavlarna och huvudentréns vindfång har trappform och även strävpelare förekommer. Husets planlösning har i stort sett bevarats oförändrad sedan häradsrätten flyttade därifrån. I huset inrymdes ursprungligen bank på andra våning där det idag finns en privatbostad. Bankkunderna gick in från gaveln. Tingssalen, som ligger i byggnadens mitt, är mycket väl bevarad sedan tingstiden. Salen är rektangulär till formen och allmänheten kommer in från ena långsidan. Tre fönster på motsatta långsidan lyser upp rummet som emellertid är tämligen mörkt. Salen präglas i stor utsträckning av de rikt utformade takmålningar som har bibehållits förbluffande väl. Målningarna är inte signerade men enligt husets ägare är de eventuellt utförda av en viss Svante Lundin. Fyra, svartmålade fristående pelare har liksom målningarna funnits i huset sedan det uppfördes. Rättens podium och möblering finns fortfarande kvar och är placerade vid rummets ena kortsida. Möblerna tycks härröra från 1930 eller 1940-talen. I källaren finns fem celler varav två härrör från husets uppförande och tre tillkom på 1950-talet. 1914 byggdes ett arkiv till och 1928 en sal, båda på byggnadens baksida. Tillbyggnaderna utfördes i rött tegel och ansluter till byggnadens övriga utformning. I Nya lagberedningens betänkanden från 1884 kommenterades att tingshuset var i "utmärkt godt skick". Det innehöll källare med två rum och kök samt fyra fångceller, nedre våningen bestod av sal, väntrum och sex rum, på övervåningen fanns en lägenhet som användes av häradernas sparbank där fanns också ytterligare tre rum som tinget nyttjade. I riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns 12 exteriörbilder arkiverade från inventeringen 1971. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-09-01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000586158
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GLADSAX KYRKA
FasadmaterialHistorikKyrkan i Gladsax uppfördes troligen senast kring mitten av 1100-talet. De första källorna där Gladsax kyrka omnämns är en avskrift av ett privilegiebrev utfärdat av dåvarande ärkebiskopen Eskil vid 1100-talets mitt. I brevet omnämns kyrkan som prebende till Tommarps kloster. Kyrkan bestod till en början av långhus och kor samt, sannolikt, en absid. Koret hade en lite ovanlig konisk form, vilken smalnade av mot öster. I ett senare skede, före 1400-talet, förlängdes långhuset mot väster, den nuvarande västra valvtravén. Därefter byggdes kyrkan till med ett västtorn. Tornet är inte byggt i förband med långhusets västförlängning och bör därför ha tillkommit något senare. Över tornets bottenvåning slogs ett kryssvalv av tegel, vilket sannolikt är ursprungligt och grovt kan dateras till 1400-tal. Ungefär samtidigt kan även valv ha slagits inne i långhuset. Kring 1450-1475 dekorerades valven med kalkmålningar av Vittskövleverkstaden. Under medeltiden tillkom också ett vapenhus vid sydportalen och en sakristia vid korets norra sida. Vapenhuset kan dateras till någon gång mellan 1300 och 1550 medan sakristians tillkomsttid är mer osäker. Under koret byggdes någon gång ett gravvalv åt riksrödet Knud Pedersen Bille (d. 1555) och hans hustru Dorte Olufsdatter Daa (död 1512). Senare anlades en utbyggnad vid korets norra sida med förbildelse till gravvalvet genom en trappa. Under 1600 och 1700-talet togs gravvalvet i bruk av släkterna Beck-FriisVid korets norra sida tillkom också vid någon tidpunkt det Bille-Beck-Friisiska gravkoret. Gravkoret var täckt av ett korsvalv invändigt och hade ingång från norr samt ett fönster mot öster. Förbindelse fanns också med koret genom en dörr i korets norra vägg. Gravvalvet kan ha uppförts i samband med att den förste av Knud Petersens Billes hustrur död (Dorte Olufsdatter Daa) 1512. Vid 1800-talets första hälft började man planera för kyrkans utvidgning. Både nybyggnad och ombyggnadsplaner prövades. Slutligen skedde en ombyggnad av kyrkan år 1857 efter domkyrkoarkitekt Carl Georg Brunius planer. Kyrkans medeltida kor och absid samt gravkoret revs och ersattes av ett tvärskepp och ett tresidigt östparti. Kyrkans fönster byggdes om samtidigt och kyrkans murar försågs med en rundbågsfris och gesims. En ny ingång togs upp från väster. Byggnads-material till tvärskeppet och östpartiet togs troligtvis från ruinen efter Gladsaxehus. Under 1883 förhöjdes kyrkans torn efter ritningar av arkitekt Carl Möller. Tornet försågs med vindflöjel och krönkors, samt ett tornur installerades. På 1880-talet byggdes läktare i korsarmarna och en orgel tillverkad av Sven Fogelberg uppsattes på en ny läktare i långhusets västra del. Kakelugnar installerades och nytt golv lades i kor och sakristia. Ny inredning i form av predikstol och altare med altarring tillverkades också, sannolikt efter Carl Möllers ritningar. Under 1898 gjordes en hårdhänt framtagning och restaurering av kyrkans medeltida kalkmålningar av H. Olsson som även dekorerade korvalvet. År 1926 rengjordes målningarna av konservator H. Erlandsson och Justus Berg. Större delen av den västra valvtravén kalkades över igen då målningarna i denna del ansågs vara i mycket dåligt skick. Kopior målades istället upp i kyrkans korsmitt. Kyrkan fick elektrisk belysning vid 1930-talets början. På 1930-talet lades kyrkans yttertak om med tegel med undantag av sakristians tak som täcktes med plåt. En inre renovering under ledning av arkitekt Eiler Graebe genomfördes under 1938. En ny orgel byggd av M J & H Lindegren i Göteborg installerades, orgelläktaren förlängdes och ny trappa till läktaren byggdes. Ytterligare renoveringsarbeten utfördes under 1953 med Graebe som ansvarig arkitekt. Sättningar i södra korsarmen åtgärdades med undergjutning. Den övre delen av sydportalen murades igen och dörren byttes ut. År 1955 installerades en ny oljeeldad värmeanläggning och en källare för pannrum byggdes, mellan norra korsarmen och långhuset. Nästa renovering genomfördes 1961 med Torsten Leon Nilson som arkitekt. Renoveringen omfattade ny inredning i form av bänkar, predikstol, altare, altaruppsats och dopfunt. Nytt golv av kalksten lades i kyrkans östra delar. Valven rengjordes igen av Våga Lindell-Andersson som åter tog fram målningar i västra valvkappan och en scen på norra väggen i västra travén. Några år senare, år 1979, gjordes inbyggnader under läktaren för toalett och städförråd efter ritning av Söderberg & Ask Arkitektkontor i Simrishamn. Efter rökskador invändigt i kyrkan genomfördes en inre rengöring 1987 av väggar, valv och inventarier. Arbetena utfördes av konservator Herman Andersson. En större utvändig renovering utfördes 1993 under ledning av Hans Ponnert arkitekter. Renoveringen omfattade putsarbeten och ommålning av fasader och ommålning av snickerier. Taken sågs också över. I samband med putsarbetet gjordes en murverksdokumentation av Helen Lilja vid Länsmuseet Kristianstad. År 2004 utfördes en dränering kring pannrummet. Under 2016 genomförd
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548869
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GYLLEBO SLOTT
ByggnadsbeteckningHistorikPå ön i Gyllebosjön uppfördes under åren 1538-44 en borg, troligtvis med utnyttjande av äldre byggnader. Efter ett flertal bränder övergavs anläggningen på 1730-talet och kvarstår nu som en konserverad ruin. En ny huvudbyggnad av korsvirke uppfördes strax intill. Detta hus ersattes åren 1813-18 av den nuvarande nyklassicistiska huvudbyggnaden. Den är uppförd av sten i två våningar under tegeltäckt sadeltak, är putsad och rödkalkad samt har hög källargrund. Till karaktären bidrar i synnerhet det ovala mittpartiet, vars framspringande höga yttertrappa flankeras av doriska kolonner som bär upp en altan. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000984460
- Objekttyp
- BUILDING
HAFREBORG
HistorikHistorikByggnaden uppfördes 1848 som sädesmagasin i fem våningar och kom snart att benämnas "Hafreborg". Själva byggnadskroppen består av två fulla våningar under det höga brutna taket. Vid den norra gaveln står den forna sädesrian, där magasinets spannmål torkades. Byggnaden inrymmer sedan 1956 Österlens museum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000984540
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HAMMENHÖGS KYRKA
Bebyggelse - byggnadInteriörbeskrivningInteriör Tornets bottenvåning utgör kyrkans vapenhus eller entréhall med ingång från väster. Denna del av kyrkan är den enda kvarvarande byggnadsdelen av den gamla kyrkan och möjligen medeltida. Tornets bottenvåning täcks av ett tunnvalv av tegel med vederlag i södra och norra väggen. Valvets ovansida är synligt från andra våningsplan medan insidan är putsad och vitmålad likt övriga väggar i vapenhuset. Golvet består sedan en renovering 2004 av kalksten men har tidigare varit lagt med viktoriaplattor. En rundbågig dörröppning leder in till kyrkorummet i öster. Kyrkorummet är indelat i tre valvtravéer ribbvalv med koret i det östra. Väggar och valv är putsade och vitmålade. Valvens bågar är slagna i rundbågig form med följdskift utmed gördel och sköldbågar, högt sittande kragband och ribbor med kvadratisk genomskärning. Den fasta inredningen i kyrkorummet är enhetligt målad i ljus grått med detaljer i rött och guld. De två västra valvtravéerna och en del av östra kryssvalvet upptas av bänkar med mittgång. En läktare finns också över den västra valvtravén med uppgång vid den bakre väggen i kyrkan. Läktaren bärs upp av två rader åttkantiga pelare med enkla profilerade kapitäl. Läktarbarriären består av ett ramverk med spegelfyllningar med en lyra i mitten. Läktaren är liksom orgelfasaden målad i grått med förgyllda detaljer. Mittgången fram till koret är lagd med viktoriaplattor i grått och svart rutnätsmönster med en smal bård utmed sidorna. Golvet i koret består av kalkstensplattor beläget ett par steg över långhusets golvnivå och har utökats något mot väster. Kyrkans predikstol står i korets nordöstra hörn och dopfunten på korets andra sida. Altaret och altartavlan står tillsammans med altarskranket i gränsen mellan kyrkans tresidiga sakristia och koret. Altarskranket bildar en skärmvägg mellan sakristian och koret som slutar i höjd med valvens kragband. Sakristian bakom altarskranket är enkelt inredd med en gråmålad skåpsinredning. Kyrkans vindsutrymme är endast tillgängligt genom luckor i yttertaket. Tornets övre våningar nås via den utvändiga entrén på tornets södra sida. En trappa med höga steg avtäckta med gamla gravstenar leder upp till tornets andra våning. Trappuppgången i muren är fint murad med runda valv i trappstegsavsatser. Vid uppgången till tornets andra våningsbjälklag passerar man tunnvalvets ovansida som ligger ett stycke under träbjälklaget. Valvet är murat av rött tegel i en halvstens tjocklek. I andra våningsplan står en äldre mekanisk klockringningsanordning. En enkel trätrappa leder upp till klockvåningen från andra våningsplan. Klockvåningen upptas av klockstolen med de två klockorna. Klockstolen är sannolikt från 1800-talet. Väggarna i tornets övre våningar är i sin helhet putsade och vitmålade. Inredning och inventarier Altare Altaret är från 1860-talet, och ritat av O A Mankell enligt kyrkans underhållsplan. Altaret består av trä med släta speglar och profilerat ramverk målat i beige kulör med förgyllda lister samt en mörkgrå sockel. Altaruppsats Kyrkans altartavla är från 1868-69 och består av en oljemålning på duk med ram av trä målad i grått och guld. Målningen är utförd av Bengt Nordenberg och föreställer Jesus bedjande i Getsemanes örtagård. Ramen är arkitektoniskt uppbyggd med skuren bladdekor, kannelerade pilastrar vid sidorna och krönt av ett gaveltympanon. Altarring Altarringen är från 1860-talet och utförd i nyklassicistisk stil. Ringen är i öster sammanbyggd med korskranket och omsluter altaret helt med dörrar in från sidorna. Räcket är uppbyggt av svarvade balusterdockor med skuren bladdekor målat i grått och guld. Knäfallet är täckt av röd sammet. Predikstol Kyrkans predikstol och baldakin från 1848 är av målat och förgyllt trä troligtvis ritad av C. G. Brunius. Predikstolen och baldakinen är utförd i nyromansk stil. Korgen och foten har åttkantig planform med raka sidor. Sidorna är uppbyggda av spegelfyllningar dekorerade av stilornament såsom rundbågar och trepass. Fotens spegelfyllningar är grönmarmorerade medan korgens fyllningar är röda. Övriga delar såsom ramverket och listverk är gråmålade med förgylld dekor. Baldakinen har också åttasidig planform uppbyggd på liknande sätt, med trepass- och sicksackbårder. Överst på listverket finns små tornliknande fialer och på baldakinens underkant svarvade knoppar. Under baldakinen hänger en vit duva. Dopfunt Kyrkans dopfunt är av gotländsk sandsten och har dateras till omkring 1170-1215. Dopfunten tros vara huggen av stenmästaren Sighraf verksam på Gotland. Cuppan är rund med raka sidor och konisk undersida. Upptill på cuppan finns en huggen dekor i låg relief föreställande scener från Jesus barndom. I ovankant och mellan cuppans undre och övre del finns en huggen repstav och på cuppans undersida finns ett växtornament. Foten har kvadratisk form med hörnfigurer föreställande Maria och Jesusbarnet. en man med sex huvuden i sitt knä samt möjligen Petrus och Paulus. Mellan figurerna framställs olika djur b
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440153
- Objekttyp
- BUILDING
HANNAS KYRKA
StommeAntal våningarVind och vindsvåning, 02
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440154
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
JÄRRESTADS KYRKA (SANKT JOHANNES KYRKA)
ByggnadsdelByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Smalare, Absid - Öster, Torn - Västtorn, Trappgavel, Absid - Öster, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Öster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548870
- Objekttyp
- BUILDING
KIVIKS KAPELL
Bebyggelse - byggnadHistoriknull, Kiviks kapell uppfördes som kyrkorum och församlingshus under andra världskriget och invigdes i juni 1941. Kyrkoherden i Vitaby och Södra Mellby, Magni Andersson, tog initiativet till kapellet när behov av en möteslokal uppstod i de båda närbelägna fiskelägena Kivik och Vitemölla. Som så många andra kapellbyggen vid den här tiden var det ideella krafter, insamlingar och donationer som möjliggjorde bygget. Tomten, som tidigare varit del av fastigheten Hjälmaröd 9, skänktes av ägarna. Den Kiviks-födde arkitekten Helmer Persson skall ha upprättat ritningarna utan kostnad. Kapellet byggdes sedan av ideella krafter av skänkt virke och kompletterades med en klockstapel 1946-47. Byggnaden består av två plan/våningar varav en inredd källarvåning. Kapellrummet upptar större delen av huvudvåningen och nås via en hög utvändig stentrappa. Rummet är rektangulärt utan markerat kor och taket är öppet upp i nock. År 2012 byggdes kapellets kor om. Orgel, knäfall, altare och sakristia togs bort och istället byggdes förvaringsutrymmen bakom två skärmväggar. År 2015 renoverades källarplanet och bland annat tillskapades en entré i norr.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440155
- Objekttyp
- BUILDING
Köksbyggnad
Byggnadsbeteckning21420000044857http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044857Bebyggelse - byggnadSIMRISHAMN KOCKEN 23 - husnr 9002KöksbyggnadLän: Skåne, Kommun: Simrishamn, Landskap: Skåne, Socken: Simrishamn , Stift: Lunds stift, Församling: Simrishamns församlingNybyggnadsår: 1818 - 181814.349496861173158,55.55602763191276http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000044857http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000044857http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000044857RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044857
- Objekttyp
- BUILDING
LADUGÅRD
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000688194
- Objekttyp
- BUILDING
MAGASIN
HistorikHistorikMagasinet stod färdigt år 1749. Det var den första profana stenbyggnaden i Simrishamn och uppmärksammades redan samma år av Linné under hans skånska resa. Byggnaden uppfördes av rådmannen Magnus Wollin och ingick tidigare i en stor handelsgård, vars övriga byggnader revs 1968. Bottenvåningen inrymmer sannolikt rester av ett äldre hus. Den är på tre sidor uppbyggd av "hallasten", medan gårdssidan är i furukorsvirke med tegelfyllning. Bottenvåningen fungerade som mälthus. Den övre våningen, använd bl.a. som packhus, är uppförd i helt korsvirke. Magasinet har sedan byggnadstiden endast genomgått smärre förändringar. En ombyggnad gjordes under förra delen av 1800-talet och senare har bostadsrum inrättats i längans södra del. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000984501
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
MJÖLNARBOSTAD
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000688192
- Objekttyp
- BUILDING
RAVLUNDA KYRKA
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningKyrkans olika delar består av långhuset med kor och absid i öster, ett torn i väster med kvadratisk planform, vapenhus i söder och kapell vid långhusets norra sida. Samtliga delar av kyrkan är utvändigt spritputsade och vitkalkade. Med undantag av absiden är kyrkans olika delar murade utan sockel och listverk. På absiden finns en något utskjutande och 40 cm hög ojämn sockel. Tre fönsteröppningar, en på långhusets södra sida och två på korets norra och södra sidor, består av rundbågiga ljusöppningar med stickbågig omfattning. Fönsterbågarna är av trä och spröjsade med en övre halvmåneformad fönsterbåge. Absiden saknar fönsteröppningar men har en ingång i öster med stickbågig muromfattning. Denna ytterdörr är rakt avslutad och sitter djupt indragen i öppningen. Dörren är utvändigt klädd med spontade brädor i rombiskt mönster och ovanför dörren finns ett rektangulärt överljusfönster av trä med spröjsat glas. En hög stentrappa leder upp till ytterdörren. Huvudingång till kyrkan är en dörr i vapenhusets södra sida. Dörröppningen är stickbågig och omfattas av ett yttre spetsbågigt murskift. Ytterdörren är av plankor utvändigt klädd med brunmålad spontad panel i rombiskt mönster i likhet med ingången till absiden. Invändigt är dörren gulmålad och sammanhållen av naror, bandgångjärn samt försedd med ett stort äldre lås. Under vapenhusets gavelröste finns ett par smala ljusöppningar vilka är ursprungliga liksom portalöppningen. Ett stort liljeformat ankarjärn sitter högre upp i gaveln som är murad med trappsteg utan blinderingar. Tornet är relativt lågt och murat med trappstegsgavlar mot norr och söder. Ingång till tornets övre våningar är från söder via en liten rektangulär öppning med brunmålad bräddörr som nås från en trappa med steg av gravhällar. Dörröppningen liksom en rundbågig fönsteröppning öster om ingången är sekundära. Förutom avsaknad av en stickbågig murnisch har tornfönstret samma utseende som långhusets och korets fönster. Mot norr och söder finns två ursprungliga ljudöppningar. Två mindre, sekundära öppningar, finns mot öster och väster i höjd med murkrönet. Flera liljeformade ankarjärn syns i fasaderna och mot väster finns en hög strävpelare avtrappad i tre steg. Kapellet är uppmurat av kluven gråsten med gavelröste av rött handslaget tegel. I norra sidan finns två lisener. Den östra sidan är senare förstärkt med en kraftig pelare mot nordost, avtrappad i två steg. Gavlarna är murade med många små trappsteg och i varje tinne finns blinderingar omväxlande spetsbågig och rektangulära till formen. Fyra runda blinderingar finns också i gavelröstet och tre liljeformade ankarjärn. Både blinderingarna, trappstegsmurningen och lisenerna är ursprungliga. Kapellets fönsteröppningar är består av rundbågiga muröppningar. Fönsterbågarna har samma utseende som övriga fönster till kyrkorummet och sitter djupt indragna i öppningarna. Kyrkan romanska delar täcks av falsad blyplåt. Absidtaket har formen av ett halvt kägeltak medan övriga delar har sadeltak. Tornet, vapenhuset och kapellet täcks av rött vingtegel liksom gaveltinnar och strävpelare. Under vapenhuset finns en källare från 1900-talet för pannrum. Källaren nås från en utvändig trappnedgång i vinkeln mellan vapenhuset och tornet.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440157
- Objekttyp
- BUILDING
RÖRUMS KYRKA
Nuvarande kategorierInteriörbeskrivningInteriör Från huvudentrén i väster kommer man in i en förhall/vapenhus i tornets bottenvåning. Golvet är lagt med stora kvadratiska kalkstensplattor med grovhuggen yta. Väggarna är putsade och vitkalkade och innertaket består av gråmålade brädor med synliga bjälkar. Längs norra väggen finns en vitmålad, murad inbyggnad med tre dörrar med profilerad paneltäckning. Den västra dörren leder till en trappuppgång till andra våningen. I andra våningsplan finns ingång till orgelläktaren och trappuppgång till de övre våningsplanen. De två andra dörrarna i hallen leder till ett WC och elcentralen. På trappinbyggnadens vägg, ovanför dörrarna, sitter ett Series pastorum, prästlängden, vilken sträcker sig från första kända prästnamnet 1539 till 2006. Längs hallens södra sida finns en skåpinredning med bland annat ett litet pentry. Snickerierna, såsom dörrar och skåpinredningen längs södra sidan, är gråmålade. En hög pardörr med spegelfyllningar leder in till långhuset. Långhuset är valvslaget med fem höga och breda valvtravéer. Koret är beläget i den östra valvtravén medan de tre mittersta är möblerade med bänkar. Ett uppehåll finns i södra bänkkvarteret framför ingången från söder. Västra valvtravén upptas av en orgelläktare. Bänkarna har tidigare nått in under läktaren men utrymmet är sedan 2010 möblerad med stolar och bord. Mot öster finns en hög skåpinredning som delvis skärmar av mot långhuset. Mittgången i långhuset är lagt med samma typ av kalksten som i vapenhuset. Där bänkarna tidigare stått under läktaren har golvet kompletterats med stora kalkstensplattor med en grov, tandad mejselbehuggning. Väggarna i långhuset är putsade och vitmålade. Snickerierna i kyrkan går i pärlgrått eller grått medan inredning såsom bänkar, altaruppsats och predikstol är polykroma med framför allt en gröngrå bas. Radiatorerna i kor och under läktaren har kompletterats med skärmar tillverkade av betsat trä, övertäckta med stenskivor. De hyllor som skapas genom stenskivorna används för bokhyllor under läktaren. Läktaren bärs upp av sidomurarna och i mitten av smäckra brunmålade gjutjärnskolonner med profilerade kapitäl. Läktarbarriären sträcker sig mellan valvpelarna till första och andra valvtravén från väster. Läktarbarriären är indelad i speglar och målad i en beige färgton med detaljer i rött och grått samt en brunmålad överliggare. Mitt på barriären sitter ett ryggpositiv till orgeln omgivet av två pilastrar. Gränsen mellan koret i östra valvtravén och bänkkvarteren markeras av den högre golvnivån i koret. Ett par steg av huggen kalksten leder upp till koret från mittgången. Golvet i koret är lagt med grovhuggen kalksten likt golvytorna under läktaren. Koret upptas av en predikstol i nordvästra hörnet och i söder står dopfunten. Stenhyllan ovanför en radiatorskärm vid södra korfönstret fungerar som ett litet dopaltare. I södra fönstret intill dopaltaret står en kopia av Thorvaldsens Kristusskulptur från 1910. Altarplatsen skärmas av från resten av koret genom altarringen som har en rundad form mot långhussidan. Innanför altarringen, i valvöppningen till sakristian, står altaret med altaruppsatsen. Valvöppningen som skulle motsvara en tribunbåge i en medeltida kyrka med absid, har en vid, rundbågig form. Sidorna mot långhuset är avfasade. Bakom altaret och altaruppsatsen finns en låg skärmvägg, ett korskrank, med ingång till sakristian bakom altaruppsatsen. Altarskranket är ljust gråmålat, utfört av trä. Väggytorna i skranket är spegelfyllda mellan pilastrar krönta av stora urnliknande svarvade knoppar på toppen och ett kraftfullt list-verk av korsprydda rundbågar. Sakristian har en enkel möblering bestående av skrivbord, altare och textilskåp. I tornets andra våningsplan stod tidigare anläggningen för klockringningen. Utrymmet används numera till förvaring och fungerar som trapphall till tredje våningen och ingång till orgelläktaren. Trappuppgången från bottenvåningen avgränsas av ett räckverk med balusterdockor. Väggarna i andra våningsplan liksom i tredje våningen och klockvåningen är putsade och vitmålade och innertaken består av ovanförliggande bjälklag med brädgolv. Tredje våningen är ett oinrett utrymme med viss förvaring av äldre inredning såsom en äldre orgelfasad och ett altarkors. I öster leder en dörr i gavelmuren in till kyrkvinden. Vinden över långhuset är tilläggsisolerad ovanpå valven. Yttertak ligger på undertak av stickespån och taklaget består av spänntakstolar av fur från byggnadsåret. Från långhusvinden finns ingång vidare till vinden över absiden/sakristian genom en liten rektangulär öppning i östra gavelmuren. Taklaget över sakristian är av fur. Klockvåningen är belägen i fjärde våningsplan och upptas av klockstolen av ek och fur och består av tre rader försträvade stolpar. Ovanför klockvåningen finns en vindsvåning där tornspiran ligger öppen mot nock. Tornspiran är uppbyggd av en hög spirstock och kryssförsträvade sparrar. Inredning och inventarier Altare Altaret är från 1965 och murat a
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440158
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
S:t Nicolai kapell
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningByggnaden är kvadratisk och ligger i suterräng, med ena gaveln till hälften nedgrävd i sandbanken. En mur av natursten, murad med hårt murbruk och vitmålad utgör kapellets väggar. Längs vardera långväggen är halvmeterbreda rännor murade för att underlätta vattenavrinning. Den västra gaveln är klädd med svartmålad locklistpanel som bryts upp av ett enkelt enluftsfönster med två rutor. Bågen är målad i rött. På rutorna är en målning av en kristusgestalt. Fönstret omges av en enkel och tunn karm som målats brun. I den östra gaveln, som vetter mot havet, är ingången till kapellet. Närapå hela gavelns bredd utgörs av dubbla bräddörrar med bandgångjärn som öppnas utåt. Marken utanför dörrarna är lagda med mjukt nedslitna kalkstenshällar. Till höger om dörrarna sitter en skylt bestående av en brädbit med målad text S:t Nicolai kapell, Rörums församling. Gavelröstet är klätt med locklistpanel. Dörrar och panel är svartmålade. Ett enluftsfönster med två rutor sitter mitt i gavelröstet. Även på dessa rutor är en kristusgestalt målad. Fönstret omges av en enkel och tunn karm som målats brun. Direkt till vänster om bräddörrarna sitter ett litet enluftsfönster, också detta med glasmålning i form av en fågel och enkelt, brunmålat foder. Byggnaden täcks av ett sadeltak med halm. På krönet av den östra gaveln sitter ett kors klätt i kopparplåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014693
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SANKT NICOLAI KYRKA
HistorikHistorikS:t Nicolai kyrka började byggas under 1100-talet och motsvarade då ungefär de östra delarna av det som idag utgör kyrkans kor. Koret, som än idag är intakt men delvis ombyggt, är murat i sandsten på en sockel av kalksten med rakt avslut i öster. Fasaderna var dekorerade med halvkolonner i kalksten vilka delade in fasaden i fält. När kyrkan år 1161 annekterades av Premonstratenserklostret i Thumatorp inleddes en ombyggnad enligt klostrets byggnadsideal. Detta är också det tillfälle då S:t Nicolai kyrka omnämns för första gången. I kyrkans östra gavel togs tre korfönster upp och en del av fasaddekorationerna i form av halvkolonner revs ner, och på södra fasaden ersattes de med ett vigvattenkärl. På södra fasaden murades också en rundbågig portal och små rundbågiga fönsteröppningar med omfattningar av bearbetad kalksten. Vid samma tid lades grundstenar till ett smalt långhus väster om den befintliga kyrkan. Av någon anledning ändrades planerna och tidigt på 1200-talet stod istället ett bredare långhus färdigt. Långhuset murades med sockel och hörnkedjor av kalksten, likt det äldre koret. I övrigt murades fasaderna med mångfärgad, bearbetad sandsten. Rundbågiga syd- och norrportar murades och fick bearbetade omfattningar av kalksten. Två små rundbågsfönster togs upp i norra väggen. I västgaveln gjordes två breda, rundbågiga öppningar i bottenvåningen, vilka kan ha varit avsedda för att ansluta långhuset till ett västtorn. Liknande konstruktion finns bl.a. i Östra Ingelstad och i Farstorp. Det blev dock inget torn och de två breda öppningarna murades igen. Den västra gaveln fick istället en rundbågig fönsteröppning och två rundbågiga blinderingar. Inne i kyrkans långhus ska det i det sydöstra hörnet ha funnits ett altare helgat till S:t Nicolai och i det nordöstra hörnet ett Maria-altare. Kyrkan välvdes med kryssribbvalv under 1400-talets senare del och sannolikt höjdes korets murar vid samma tillfälle. De ursprungliga romanska fönstren i kor och långhus hamnade ovanför valvkonstruktionerna varför de murades igen och nya, större fönster bröts upp i murverket. Under samma tidsperiod byggdes vapenhuset vid långhusets södra portal. Vapenhuset fick också små, rundbågiga fönster och en svagt spetsbågig portal kring porten. Kring år 1500 uppfördes västtornet av tuktad sandsten med tinnade gavelrösten, utan förbindelse med långhuset. År 1540 avvecklades premonstratenserklostret i Thumatorp som en direkt följd av reformationen och det flerhundraåriga samhörandet med S:t Nicolai kyrka upphörde. I S:t Nicolai, i likhet med många andra kyrkor, fick reformationen följden att helgonaltare revs och helgonbilder avlägsnades från kyrkan. Även högaltarets medeltida bildskåp försvann. Tornets konstruktion var tidigt ett problem. 1599 gjordes nya bjälklag och klock-bockarna reparerades. Ytterligare reparationer genomfördes under 1600-talet. Korets östra gavel rasade under 1600- eller 1700-talet och murades upp slarvigt med en blandning av sand- och kalksten. De två strävpelare som stöttar långhusets norra mur, samt strävpelaren i tornets nordvästra hörn, finns med på en karta från 1674. Strävpelaren vid tornets sydvästra hörn bör ha tillkommit efter detta år eftersom den inte finns med på kartan. Förstärkningar av tornets murar har fortsatt även under 1900-talet. När korets gavelröste försågs med tinnar är inte känt. Under 1600-talet fick kyrkan en altaruppsats och altarring med knäfall, predikstol och bänkinredning med tillsynes samma kvartersindelning som idag. Dopfunten som 1699 flyttats till det nordöstra hörnet av långhuset försågs med baldakin och lock. År 1707 byggdes en orgelläktare i långhusets västra del och den första orgeln installerades. Den kom att ersättas med en ny redan 1778. Vid ungefär samma tid lades golven i vapenhuset och dåvarande sakristian om med kalkstenshällar. När Brunius skriver om S:t Nicolai i sin skånska konsthistoria vid mitten av 1800-talet beskriver han portalomfattningen till långhusets södra ingång, i vapenhuset. Enligt beskrivningen hade portalen kolonner. På Brunius ritningar finns också en strävpelare i vapenhusets sydvästra hörn återgiven. Portalen byggdes om strax efter Brunius besök och när den togs fram igen 1960 fanns inte kolonnerna kvar. Den beskrivna strävpelaren revs sannolikt snart efter och finns inte med på några fotografier. På 1860-talet slätputsades kyrkan med cementbruk och målades vit. På långhus och kor ritsades putsen för att efterlikna kvadrar. Fönsteröppningarna förstorades och nya fönsterbågar av gjutjärn med blyinfattat och delvis färgat glas sattes in. Fönstren i koret fick en svagt spetsbågig form. På korets södra mur sattes ett rundbågigt fönster igen i det yttre murlivet medan nischen behölls invändigt. Under 1800-talets tre sista decennier genomgick kyrkan flera förändringar interiört: bänkinredningen byttes ut men kvartersindelningen behölls, en ny orgelläktare byggdes i väster, ett skrank uppfördes bakom altaruppsatsen så att sakristian kunde inrymmas d
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440160
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SANKT OLOFS KYRKA
Bebyggelse - byggnadByggnadsdelKor - Öster, Torn - Söder, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Söder, Kor - Smalare, Kor - Öster, Trappgavel, Sakristia - Öster, Torn - Söder
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548873
- Objekttyp
- BUILDING
SIMRIS KYRKA
HistorikHistorikSimris kyrkas äldsta delar byggdes under den romanska stilperioden vilken i Lunds stift omfattar 1000-talet till 1200-talets mitt. Utifrån kyrkans stenskulptur och murverk kan en närmare datering till 1100-talets mitt vara sannolik. Skulpterade stendetaljer i kyrkans sydportal samt en sten med biskopsfigur har jämförts med stenhuggeri som attribuerat till Carl Stenmästers verkstad. Carl Stenmäster tros ha varit verksam vid 1100-talets mitt och har också föreslagits som kyrkornas byggmästare. Till hans verk räknas portaler i Östra Herrestad, Ingelstorp Hedeskoga, Sjörup, Västra Nöbbelöv, Hörby kyrkor i Skåne och Österlars rundkyrka på Bornholm. Från Ingelstorps kyrka finns också en stenskulptur vilken tolkats som en biskopsframställning. Ett annat signum för de kyrkor där han verkat är tunn-valv av kalksten vilket också finns bevarat i Simris kyrkotorn. Simris kyrka byggdes med långhus, kor och absid samt ett tvärrektangulärt västtorn som var bredare än långhuset. Västtornet hade en tredelad planlösning i bottenplan med tre tunnvälvda rum, ett större i mitten och två mindre vid kortsidorna. Från mittrummet ledde en öppning, tornbågen, in till kyrkorummet. Tornbågen omfattades av två pilastrar med skråkantade kapitäl mot långhuset. Möjligen fanns en ingång till tornets bottenvåning i form av en ursprunglig västportal. Uppgång till andra våningen var från en ingång vid tornets sydöstra hörn. Trappan gick upp längs tornets södra och västra murar till tornets andra våning. Andra våningen var inredd som en herrskapsläktare, en så kallad emporvåning, med två fönsteröppningar till långhuset och mellan dem en altarnisch. Utöver andra våningen fanns ytterligare två övre våningsplan med golvbjälklag av trä. Tornets utvändiga murverk tyder på omfattande ombyggnader och det är oklart hur de övre våningarna kan ha sett ut ursprungligen. Det har till och med föreslagits att tornet har varit utformat med två torn över andra våningen, så kallat tvillingtorn, i likhet med Vä kyrka. En förstärkning eller ombyggnad av tornet tycks ha skett någon gång under medeltiden. Under 1400-talet valvslogs kyrkans långhus och kor. Under 1400-talets senare del tillkom målningar i långhuset, troligen utförda av Vittskövlemästarens verkstad kring 1450-1475. Omkring 1500 dekorerades korvalvet och absidens hjälmvalv med kalkmålningar av Kongamästarens verkstad. Ett vapenhus uppfördes också utanför sydportalen, sannolikt under senmedeltiden. I samband med valvslagningen av långhuset kom valven att dölja emporöppningarna i tornet och därmed förlorades funktionen med läktarvåning. Även bottenvåningens funktion förändrades då denna stängdes mot långhuset. I början av 1800-talet hade tornbottenvåningen ingång från väster och fungerade som prästgravkor. Vid 1800-talets slut fattades beslutet att riva kyrkan och bygga en ny efter ritningar av arkitekt Henrik Sjöström i Lund och rivningstillstånd lämnades av Riksantikvarieämtetet. En föregående byggnadsdokumentation, utförd av Emil Ekhoff vid Vitterhetsakademien, kom dock till slutsatsen att kyrkan borde bevaras. Riksantikvarien drog därmed tillbaka sitt rivningstillstånd. Så småningom landade man i en kompromiss där endast långhuset skulle rivas och ersättas med ett nytt bredare långhus medan övriga delar skulle bevaras. Ritningarna till det nya förslaget upprättades av Sjöström. Arbetena påbörjades 1902 och den ombyggda kyrkan invigdes 1905. Entreprenör vid ombyggnaden var byggmästare O. Nilsson i Simrishamn. Triumfbågsmuren mot koret bevarades men breddades och påmurades med tegel upptill. Tornet, vars murverk var i dåligt skick reparerades i samband med ombyggnaden men verkar ha bevarats i hög grad. Den ena av emporöppningarna förstördes dock för att göra ingång till den nya orgelläktaren. Ljudöppningarna till klockvåningen gjordes också om och tornets västra ingång breddades. Den medeltida sydportalen revs och rekonstruerades i den nya långhusmuren mot söder, troligen mestadels med sten från den ursprungliga portalomfattningen. Invändigt lades nya golv i hela kyrkan i form av viktoriaplattor i svart och vitt. Långhuset valvslogs och nya bänkar, orgel, och läktare byggdes. Nästa renovering av kyrkan skedde under 1925 men innebar sannolikt inga större förändringar. Under 1931 renoverades yttertaken av tegel på långhuset och koret. På 1940-talet installerades el för värme, belysning och klockringning Elcentral gjordes i tornets bottenvåning. Mellan 1950-1952 gjordes en större renovering med Eiler Graebe som ansvarig arkitekt. Renoveringen omfattade inre- och yttre målningsarbeten och omputsning utvändigt. En himmelsblå färg i absiden togs bort och väggar och valv kalkavfärgades invändigt i vitt. Snickerier, som tidigare varit målade i ekfärg målades om enligt ny färgsättning framtagen av arkitekten. Några bänkar längst fram i långhuset togs bort. I samband med arbetena återupptäcktes kalkmålningsfragment i korvalven. Framtagning och konservering av målningarna utfördes mellan 1954-55 av kons
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440159
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SIMRISHAMNS TINGSRÄTT
Bebyggelse - byggnadHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset, som inrymmer både domstol och skattemyndighet, är uppfört i en och två våningar med fasader av ljusputsat tegel. Kontorsdelarna har sadeltak och tingssalsdelen pulpettak, samtliga täckta av tegel. Byggnaden består av tre huslängor som omgärdar en stensatt gård. Entréerna till tingsrätten och skattemyndigheten ligger båda mot gården men är separata, i övrigt finns inget i fasadernas utformning som skiljer tingsrätten från skattemyndigheten. Domstolen har en större och en mindre tingssal. Salarna ligger båda på bottenvåningen och nås från en och samma väntsal. Den stora salen är rektangulär till formen och rätten sitter på ett podium vid ett rakt bord med parterna framför sig. Fönstren är placerade utefter ena långsidan. Salen har parkettgolv och akustikförbättrande håltegel samt snedtak. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-09-01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696779
- Objekttyp
- BUILDING
SKILLINGE KAPELL
LagskyddExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014691
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
STIBY KYRKA
StommeTakformSadeltak, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440162
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT