SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
8 träffar
för “västerås slott”
Västerås slott
Västerås slott har rötter i 1200-talet och har fungerat som fogdeborg, bostad, arbetsplats, residens och museum vid Svartåns utlopp i Mälaren.
Västerås slott
Västerås slott har rötter i 1200-talet och har fungerat som fogdeborg, bostad, arbetsplats, residens och museum vid Svartåns utlopp i Mälaren.
VÄSTERÅS SLOTT
HistorikSlottets äldsta del antas härröra från det fasta hus som uppfördes vid Svartåns utlopp i Västeråsfjärden vid 1200-talets mitt. Det utgjordes av ett kärntorn i fyra våningar med tegelfasader. Varje våning var indelad i två rum och våningarna hade förbindelse via en spiraltrappa som delvis är bevarad. Av tornet finns även andra delar bevarade i det nuvarande slottets nordöstra hörn. Slottet är känt i skrift först 1396, då det nämns tillhöra de egendomar drottning Margareta hade för sitt uppehälle. Vid 1300-talets början tillbyggdes denna försvarsanläggning i vinkel mot söder med en salsbyggnad i två våningar ovanpå en källare. Tillbygg… Tidsprofil: 1540–1544. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA)
HistorikGrundläggningen till S:t Jacobs kyrka påbörjades år 1580 men kyrkan invigdes först 1643. De första ritningarna stod Willem Boy för men murmästaren Hans Ferster var den som avslutade arbetena på 163040-talen. Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) var av nederländsk börd, känd bl a för att ha utfört gravvården för Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Från 1575 kom han att som byggmästare på Stockholms slott leda omdaningen av den gamla medeltidsborgen till en renässansborg. Boy var även involverad i uppförandet av S:ta Clara kyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hans Ferster (död 1653), sannolikt av tysk börd, var också ledande murm… Tidsprofil: Cirka 1430. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TIDÖ SLOTT
HistorikSlottet uppfördes 1625-45 av Axel Oxenstierna under medverkan av Simon de la Vallée och Nicodemus Tessin d.ä. Anläggningen består av en tvåvånig huvudbyggnad och tre lägre flyglar, som tillsammans omsluter en kvadratisk borggård. Den yttre borgårdsportalen och huvudbyggnadens portal är utförda av stenhuggaren Heinrich Blume. Trots senare tiders förändringar är Tidö ett av landets bäst bevarade 1600-talsslott. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidö slott är byggt i senrenässans och beg… Tidsprofil: 1625–1645. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
HistorikStallbyggnaden söder om slottet, av putsat och gulfärgat tegel i en våning under tegeltak, är uppförd under 1700-talet. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet 2003-10-21. Tidsprofil: 2003–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÄNGSÖ SLOTT
HistorikRester av ett medeltida stenhus ingår i den väldiga kubiska byggnad i tre våningar, som uppfördes på 1630-talet och som på 1740-talet förhöjdes med ytterligare en våning och därmed fick sitt nuvarande utseende. 1740-talets ombyggnad skedde enligt förslag av Carl Hårleman och utfördes av slottsbyggmästaren Petter Gerdes. Byggherre var Carl Fredrik Piper. Efter en tid av förfall utfördes på 1960-talet en fullständig restaurering genom Hedvig Piper i samarbete med Riksantikvarieämbetet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Sto… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skerike kyrka
HistorikDå Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Omkring 100 år senare byggdes långhuset ut till dagens storlek. Östra gaveln fick ett högt, gotiskt fönster och pryddes nu eller möjligen något senare med en tegelblindering i form av ett stort kors. Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Mot norr tillkom sakristia och möjligen tillbyggdes kyrkans västtorn först nu. Från början var kyrkorummet sannolikt täckt med ett tunnvalv av trä, men under 14… Tidsprofil: 1674–1675. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.