VÄSTERÅS SLOTT

Verifierad identitet

VÄSTERÅS SLOTT är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357626. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1540–1544. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1540–1544.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Västerås · Västmanlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Regionalt ankare i samma arvslager; Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSlottets äldsta del antas härröra från det fasta hus som uppfördes vid Svartåns utlopp i Västeråsfjärden vid 1200-talets mitt. Det utgjordes av ett kärntorn i fyra våningar med tegelfasader. Varje våning var indelad i två rum och våningarna hade förbindelse via en spiraltrappa som delvis är bevarad. Av tornet finns även andra delar bevarade i det nuvarande slottets nordöstra hörn. Slottet är känt i skrift först 1396, då det nämns tillhöra de egendomar drottning Margareta hade för sitt uppehälle. Vid 1300-talets början tillbyggdes denna försvarsanläggning i vinkel mot söder med en salsbyggnad i två våningar ovanpå en källare. Tillbyggnaden ingår idag i den östra delen av slottet. Samtidigt ersattes tidigare träpalissader vid slottet med en ringmur, nu bevarad i norra och västra längornas yttermurar. Senare under medeltiden byggdes flera bostadslängor i norr och väster med ringmuren som yttervägg. Efter Gustav Vasas enande av landet minskade anläggningens militära betydelse och den blev i stället ett kungligt slott. Slottet var vid denna tid illa åtgånget av unionstidens strider och under åren 1540-44 gjordes omfattande ombyggnader. En ny kungsvåning byggdes ovanpå den gamla salsbyggnaden i den östra längan och även den södra längan förhöjdes. Då togs även portgången i den… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357626. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000357626. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.