TIDÖ SLOTT

Verifierad identitet

TIDÖ SLOTT är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583485. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1625–1645. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1625–1645.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Västerås · Västmanlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Regionalt ankare i samma arvslager; Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSlottet uppfördes 1625-45 av Axel Oxenstierna under medverkan av Simon de la Vallée och Nicodemus Tessin d.ä. Anläggningen består av en tvåvånig huvudbyggnad och tre lägre flyglar, som tillsammans omsluter en kvadratisk borggård. Den yttre borgårdsportalen och huvudbyggnadens portal är utförda av stenhuggaren Heinrich Blume. Trots senare tiders förändringar är Tidö ett av landets bäst bevarade 1600-talsslott. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidö slott är byggt i senrenässans och begynnande barockstil efter tyska och holländska förebilder. Det består av en rektangulär huvudbyggnad, med tre sammanhängande lägre flyglar som innesluter en kvadratisk borggård. Man kommer in till denna genom ett stort valv i den södra flygeln. På utsidan är valvet omgivet av en praktfull portomfattning i sandsten. I gavelfältet ses de Oxenstiernska och Bååtska vapnen under en friherrlig krona. En liknande prydnadsgavel finns på den norra fasaden. Mästaren bakom dessa värdefulla stenarbeten i gotländsk kalksten är Heinrich Blume (d.1648), från en känd stenhuggarfamilj som invandrat till Sverige från Bremen omkring år 1621. Slottet byggdes ursp… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583485. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000583485. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.