SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
29 träffar
för “ulrika”
Ulrika
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Mn; Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Bölets mangangruveområde. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOVISA ULRIKA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet har välvt tak, något spetsbågigt, fodrat med vitmålade brädor. Valven bildar ett kryssvalv i korsarmarnas mitt. År 1885 övertäcktes valven med puts men allvarliga problem medförde att det ursprungliga utförandet med vitmålade brädor återställdes i början på 1990-talet. Väggarna är rappade och vitputsade. Kring kyrkorummet löper en gråmålad bröstpanel med golvlist, lister och speglar uppsatta i dekorativa infällningar. Bröstpanelen tillkom 1908 och utgörs till större del av de forna fasta bänkarnas dörrar som återanvändes för ändamålet i samband med renoveringen av kyrkan. Invändigt har kyrkan innerfönster med b… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ulrika Eleonora kyrka
ExteriörbeskrivningStenkyrkan i barock har en korsformig plan med tresidigt avslutat korparti i öster. Över korsmitten reser sig ett torn, klätt med kopparplåt. Tornet kröns av en tornhuv med spira. Kyrkan står på en kraftig sockel och entréerna är tydligt markerade med murade omfattningar av pilastrar med överstycken. Under 1700-talet förstorades fönstren till nuvarande utseende med spröjsade och rundbågiga fönsteröppningar. År 1883 tillbyggdes de norra korsarmsvinklarna med ett ångpannehus som vid renoveringen 1971-72 inreddes till bl.a. brudkammare. Exteriört är kyrkan till sin form välbevarad från byggnadstiden även om tornöverbyggnaden,… Tidsprofil: 1971–1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ULRIKA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: Kungl Maj:t resolution med tillstånd om sockenbildning och att bygga en kyrka föll i januari 1736. Platsen för kyrkan var redan klar och bygget påbörjades omedelbart. Kyrkan var färdigbyggd på ett år och invigdes den 1 juni 1737. Kyrkan fick en snarast medeltida form. Den är uppförd av timmer med rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutet kor. Sakristian fick en ovanlig placering på östra sidan. Den traditionella platsen för sakristian var vid den här tiden på norra sidan av koret. Exteriören är spånklädd och rödfärgad och ingången är via vapenhuset. En koringång finns även på s… Tidsprofil: 1710–1766. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ulrikagruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Zn; Pb;. Gruvfält eller fältangivelse: Björnbergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ulrikagruvan 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ulrikagruvan 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Ag; Pb;. Gruvfält eller fältangivelse: Hälleforsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ulrikagruvan 2
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Mn;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ulrikagruvan 2
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Ag; Pb;. Gruvfält eller fältangivelse: Hälleforsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ulrikan
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble;. Gruvfält eller fältangivelse: Björnbergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikI den ursprungliga planen för Vällingby omgav en mur av lamellhuslängor centrumanläggningen. Det låga husen skulle utgöra en "ringmur" och de höga punkthusen skulle symbolisera tornen. Planen förverkligades endast genom det långa slingrande lamellhuset i kvarteret Fyrfärgspennan. Huset och planen har sin motsvarighet i Kärrtorp, i kvarteret Långe Jan 2, som också ritades av Hjalmar Klemming för Svenska bostäder 1949. Bostadsområdet i kvarteren Under 1950-talet hade konstnären Olle Bonniér sin ateljé i huset. Källa: Wiese, Martin, 50-talets flerbostadshus i Vällingby-Råcksta, Stockholm 2001, Sax, Ulrika, Vällingby - En rundvandring, S… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DROTTNINGHOLMS SLOTT
HistorikDen allra första slottsbyggnaden lät Johan III uppföra på 1570-talet till sin hustru drottning Katarina Jagelonica. Änkedrottning Hedvig Eleonora köpte slottet 1661 men på nyårsaftonen samma år eldhärjades byggnaden. Hon anlitade arkitekt Nicodemus Tessin d ä för att rita ett nytt slott, vilket kom att bli det nuvarande. Byggnadsarbetena startade 1662 och det nya slottet stod klart 37 år senare, 1699. Nicodemus Tessin d y fortsatte med arbetet med slottets inredningar efter pappans död, liksom med anläggningen av parken. 1744 gifte sig prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen med den svenske tronföljaren Adolf Fredrik och fick Drottningh… Tidsprofil: 1907–1913. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DROTTNINGHUSET
HistorikDrottninghuset uppfördes 1687-1689 efter ritning av Mathias Spihler. Byggnaden, liksom stiftelsen, tillkom på initiativ av drottning Ulrika Eleonora d ä för att ge hem åt fattiga ålderstigna, men kom så småningom att reserveras för kvinnor av kategorin "Pauvres honteux". Den till huset hörande flygelbyggnaden härrör från 1735. Huvudbygganden, som utvändigt i huvudsak har kvar sin 1600-talskaraktär, har två våningar med slätputsade fasader indelade med lisener och ett högt sadeltak. Huset ombyggdes 1775 efter förslag av C F Adelcrantz, varvid bl a frontonerna och det nuvarande trapphuset tillkom. De gamla bodde i fyra öppna salar, två… Tidsprofil: 1687–1689. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANTON 1
HistorikKanton, en grupp byggnader intill Kina slott, uppfördes under 1750- och 1760-talen på initiativ av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som ett mönstersamhälle för manufakturer. Kungaparet hade inspirerats av tidens merkantilistiska idéer. Under 1700-talet var merkantilismen den dominerande nationalekonomiska skolan i Europa. I Sverige understöddes den av hattpartiet som hade makten i landet under åren 1738 - 1765. Genom statlig reglering och uppmuntran av inhemska manufakturer skulle importen minska och exporten öka. Målet var att landet skulle bli självförsörjande. Manufakturerna, som byggdes upp med järnbruken som förebild, var inga in… Tidsprofil: 1738–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANTON 2
HistorikKanton, en grupp byggnader intill Kina slott, uppfördes under 1750- och 1760-talen på initiativ av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som ett mönstersamhälle för manufakturer. Kungaparet hade inspirerats av tidens merkantilistiska idéer. Under 1700-talet var merkantilismen den dominerande nationalekonomiska skolan i Europa. I Sverige understöddes den av hattpartiet som hade makten i landet under åren 1738 - 1765. Genom statlig reglering och uppmuntran av inhemska manufakturer skulle importen minska och exporten öka. Målet var att landet skulle bli självförsörjande. Manufakturerna, som byggdes upp med järnbruken som förebild, var inga in… Tidsprofil: 1738–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANTON 3
HistorikKanton, en grupp byggnader intill Kina slott, uppfördes under 1750- och 1760-talen på initiativ av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som ett mönstersamhälle för manufakturer. Kungaparet hade inspirerats av tidens merkantilistiska idéer. Under 1700-talet var merkantilismen den dominerande nationalekonomiska skolan i Europa. I Sverige understöddes den av hattpartiet som hade makten i landet under åren 1738 - 1765. Genom statlig reglering och uppmuntran av inhemska manufakturer skulle importen minska och exporten öka. Målet var att landet skulle bli självförsörjande. Manufakturerna, som byggdes upp med järnbruken som förebild, var inga in… Tidsprofil: 1738–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANTON 4
HistorikKanton, en grupp byggnader intill Kina slott, uppfördes under 1750- och 1760-talen på initiativ av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som ett mönstersamhälle för manufakturer. Kungaparet hade inspirerats av tidens merkantilistiska idéer. Under 1700-talet var merkantilismen den dominerande nationalekonomiska skolan i Europa. I Sverige understöddes den av hattpartiet som hade makten i landet under åren 1738 - 1765. Genom statlig reglering och uppmuntran av inhemska manufakturer skulle importen minska och exporten öka. Målet var att landet skulle bli självförsörjande. Manufakturerna, som byggdes upp med järnbruken som förebild, var inga in… Tidsprofil: 1738–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANTON 5
HistorikKanton, en grupp byggnader intill Kina slott, uppfördes under 1750- och 1760-talen på initiativ av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som ett mönstersamhälle för manufakturer. Kungaparet hade inspirerats av tidens merkantilistiska idéer. Under 1700-talet var merkantilismen den dominerande nationalekonomiska skolan i Europa. I Sverige understöddes den av hattpartiet som hade makten i landet under åren 1738 - 1765. Genom statlig reglering och uppmuntran av inhemska manufakturer skulle importen minska och exporten öka. Målet var att landet skulle bli självförsörjande. Manufakturerna, som byggdes upp med järnbruken som förebild, var inga in… Tidsprofil: 1738–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANTON 6
HistorikKanton, en grupp byggnader intill Kina slott, uppfördes under 1750- och 1760-talen på initiativ av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som ett mönstersamhälle för manufakturer. Kungaparet hade inspirerats av tidens merkantilistiska idéer. Under 1700-talet var merkantilismen den dominerande nationalekonomiska skolan i Europa. I Sverige understöddes den av hattpartiet som hade makten i landet under åren 1738 - 1765. Genom statlig reglering och uppmuntran av inhemska manufakturer skulle importen minska och exporten öka. Målet var att landet skulle bli självförsörjande. Manufakturerna, som byggdes upp med järnbruken som förebild, var inga in… Tidsprofil: 1738–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANTON 7-8
HistorikKanton, en grupp byggnader intill Kina slott, uppfördes under 1750- och 1760-talen på initiativ av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som ett mönstersamhälle för manufakturer. Kungaparet hade inspirerats av tidens merkantilistiska idéer. Under 1700-talet var merkantilismen den dominerande nationalekonomiska skolan i Europa. I Sverige understöddes den av hattpartiet som hade makten i landet under åren 1738 - 1765. Genom statlig reglering och uppmuntran av inhemska manufakturer skulle importen minska och exporten öka. Målet var att landet skulle bli självförsörjande. Manufakturerna, som byggdes upp med järnbruken som förebild, var inga in… Tidsprofil: 1738–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANTON 9
HistorikKanton (15), en grupp byggnader intill Kina slott, uppfördes under 1750- och 1760-talen på initiativ av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som ett mönstersamhälle för manufakturer. Kungaparet hade inspirerats av tidens merkantilistiska idéer. Under 1700-talet var merkantilismen den dominerande nationalekonomiska skolan i Europa. I Sverige understöddes den av hattpartiet som hade makten i landet under åren 1738 - 1765. Genom statlig reglering och uppmuntran av inhemska manufakturer skulle importen minska och exporten öka. Målet var att landet skulle bli självförsörjande. Manufakturerna, som byggdes upp med järnbruken som förebild, var in… Tidsprofil: 1738–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KINA SLOTT
HistorikByggnaden har föregåtts av ett mindre kinesiskt lustslott i trä som uppfördes 1753. Detta träslott i Kina-inspirerad stil var en födelsedagsgåva från konung Adolf Fredrik till drottning Lovisa Ulrika. Genom Ostindiska kompaniets handelsförbindelser under 1700-talet kom intresset för kinesisk och japansk konst och kultur att växa oerhört och blev högsta mode i Europa. En ny huvudbyggnad som ersatte det gamla träslottet började byggas 1763 efter ritningar av slottsarkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Det nya lustslottet uppfördes i tegel och fick ett böljande grönt tak samt försågs med exotiska dekorationer. Byggnaden är ett litet rokokos… Tidsprofil: 1959–1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTET
HistorikDen norra byggnaden är en kvarstående del av en aldrig fullbordad slottsanläggning, som började uppföras på 1730-talet efter ritningar av Hårleman. Utbyggnaden skedde 1772-76 för änkedrottning Lovisa Ulrika efter ritningar av C F Adelcrantz. Huvuddelen av slottet revs i början av 1900-talet. Kvarstående byggnader ombyggdes på 1950- och 60-talen för förvaltningsändamål efter ritningar av R Cronstedt. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1999-02-15, Dnr 2031-99-1669 Tidsprofil: 1772–1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTSTEATERN
HistorikCarl Fredrik Adelcrantz ritade teatern 1762 för Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika efter att en tidigare teaterbyggnad på platsen brunnit. 1791 lät Gustav III delvis bygga om teatern efter Louis Jean Desprez idé. En rad salonger inrymdes mot söder och den stora dèjeunersalongen byggdes till mot väster där den engelska parken höll på att anläggas. Byggnaden är en korsvirkeskonstruktion utan tegelfyllning, putsad och avfärgad i en ljust gul färg som man funnit på teatern. Mot norr är byggnaden fyra våningar hög och mot söder två våningar där huvudentrén är belägen. Säteritaket är belagt med svartmålad plåt. Dèjeunersalongen har två våning… Tidsprofil: 2006–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ULRIKSDALS SLOTT
HistorikSlottet uppfördes för Jakob De la Gardie 1639-44 efter H J Kristlers ritningar och kallades då Jakobsdal. Det inköptes 1669 av änkedrottningen Hedvig Eleonora, som 1684 skänkte det i faddergåva år sonsonen Ulrik. Efter dennes död 1685 återgick slottet till Hedvig Eleonora. Om- och tillbyggnadsförslag utarbetades under 1600-talets slut av Nicodemus Tessin d ä. Dessa kom endast delvis att förverkligas. Slottets nuvarande exteriör tillkom vid en ombyggnad 1727-29. Dock var fasaderna då målade i skärt och vitt och taket rött. 1751 ärvde Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika slottet, som i samband härmed moderniserades. Slottet renoverades ånyo… Tidsprofil: 1639–1644. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VILLA BEYLON
Historik"Villa Beylon" sydväst om slottet uppfördes som fasaneri, förmodligen på 1660-talet. Det ombyggdes till bostad 1772-73 för Lovisa Ulrikas f d lektör Beylon. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1772–1773. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fattighus
ExteriörbeskrivningFör eventuell beskrivning se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM ULRIKA 3 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
ExteriörbeskrivningFör eventuell beskrivning se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM ULRIKA 3 - husnr 2, (motsvarar hus nr II på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDERHAMNS RÅDHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Söderhamns rådhus är uppfört i två och en halv våning och har formen av ett grunt U. Huvudbyggnaden vänder sin representativa fasad mot torget i söder medan flyglarna sträcker sig norrut, mot Rådhusparken. På andra sidan parken reser sig Ulrika Eleonora kyrka som ligger i rådhusets axel. Huset är uppfört av sten med fasader av rött holländskt klinttegel och vilar på en hög sockel av natursten. Sadeltaket är brant och täckt av falsad plåt. Ett högsmalt torn med kopparklädd huv och tornur höjer sig mitt på taket. Huvudentrén vetter mot Rådhustorget i söder. Den nås via… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.