SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “tornby”
Tornby
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone; gas;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLOMMENSBERGSSKOLAN
ExteriörbeskrivningSkolbyggnad från 1921 i 20-talsklassicstisk stil. Byggnaden består av tre huskroppar med en huvudbyggnad i tre våningar med inredd vind, i norr länkad till en tornliknade byggnad, som i sin tur är sammanlänkad med en vinkelställd flygel i två våningar som sträcker sig mot väster. SOCKEL- grå terrasitputs. FASAD- Tegel slammat i en brun-gul kulör. Rusticerade hörnkedjor av spritputs med grov ballast. Tandsnitt löper längs takfoten. Risalit på huvudfasaden med klocka i svart smide, romerska siffror i cirklar, förgyllda visare. Blinderingar på tornbygganden. Burspråk mot norr och söder som kröns av kopparklädda glober. Årtale… Tidsprofil: 1921. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ganthems kyrka
HistorikGanthem kyrka är med undantag av sakristian i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är koret och absiden, vilka kom till vid en byggnadsetapp i slutet av 1100-talet. Långhuset byggdes i början av det följande århundradet. Samtidigt påbörjades det i jämförelse med andra kyrkor av motsvarande storlek ovanligt höga tornet. Tornbygget anses ha fullbordats först omkring mitten av 1200-talet. Av utvändiga förändringar sedan byggnadstiden kan nämnas att ett nytt fönster togs upp i absiden i början av 1800-talet (tillmurat 1966-67), att ett rosettfönster togs upp ovanför västportalen 1882 (tillmurat 1966-67) och att fönst… Tidsprofil: 1966–1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KORSKYRKAN I ÅSARP
HistorikÅsarps Missionsförsamling, som hade sin hemvist i Åsens missionshus cirka två kilometer söder om Åsarp, fick många nya medlemmar i början av 1900-talet, samtidigt som Åsarps samhälle utvecklades starkt. Församlingen önskade därför att uppföra ett nytt missionshus i samhället. En av församlingsmedlemmarna upplät 1913 en tomt centralt i samhället och församlingen tog tacksamt emot detta erbjudande. Byggmästare Albert Persson från Slättåkra fick i uppdrag att uppföra ett nytt missionshus på tomten. Kostnaden uppgick till 9000 kronor och huset stod färdigt i oktober 1915. Missionshuset hade ursprungligen sin entré i en tornbyggnad vid ös… Tidsprofil: 1965–1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvillinge kyrka
Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes sannolikt under äldre medeltid. Kyrkans medeltida byggnadshistoria och dess ursprungliga planform är inte helt klarlagd, men sannolikt bestod kyrkan av ett rektangulärt långhus med smalare kor med absid. Samtidigt med kyrkobyggnaden eller strax efter uppfördes ett torn i väster. Under 1200- eller 1300-talet försågs kyrkan med korsarmar i norr och söder och sannolikt breddades koret vid samma tillfälle. Nästa ombyggnad innebar att kyrkan utvidgades åt söder i höjd med södra korsarmens sydgavel, en sakristia tillbyggdes på korets norra sida och kyrkorummet valvslogs. Kyrkans utseende under 1600-tale… Tidsprofil: 1784–1785. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLHÄRDALS KYRKA
HistorikLillhärdals kyrka byggdes 1770-1771 med Pehr Olofsson från Dillne som byggmästare. Den uppfördes med sakristia, långhus och korparti. På platsen fanns en tidigare kyrka från 1407 som till större delen revs 1770. Den nuvarande kyrkan är delvis byggd på medeltida murar. Tornet i träkonstruktion byggdes 1805 under ledning av byggmästare Pål Pehrsson i Stugun. Kyrkas exteriör har genomgått en del förändringar, men präglas av långhusets oförändrade volym sedan byggnadstiden med kompletterande tornbyggnad. I samband med en restaurering 1880 ersattes kyrkans dåvarande söderportal, troligen en medeltida portal, med en bredare portal med ovan… Tidsprofil: 1770–1771. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OBSERVATORIET
HistorikBygganden uppfördes 1844-53 efter ritningar av astronomiprofessorn Gustaf Svanberg och akademiens ritmästare John Way, sedan ritningarna omarbetats av Överintendentsämbetet. 1890 byggdes den ursprungliga sfäriska tornbyggnaden om och fick sitt nuvarande utseende. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1844–1853. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PENGABERGETS VATTENRESERVOAR
HistorikVattenverket uppfördes 1901-03. Ledningar drogs till vattenreservoaren på Pengaberget i Karlshamn, vilken uppfördes samtidigt med vattenverket. Reservoaranläggningen består av en tornbyggnad, och under denna, i en uppförd kulle, själva reservoaren. Tornets exteriör är mycket välbevarad sedan byggnadstiden. Det är uppfört av huggna granitblock och täcks av en kopparplåtsklädd lanternin med hög spira. Kullen omges av murar av huggen granit, i en teknik som visar stort yrkeskunnande. Trappor, också i granit, leder upp till tornbyggnaden. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län,1995-01-18, Dnr 221-2550-93 Tidsprofil: 1901–1903. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T JOHANNESKYRKAN
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd 1866 med rött tegel i en nygotiskstil med sparsam utsmyckning. Arkitekt var J A Westerberg. Koret är femsidigt och smalare än långhuset. Långhuset har ett tvärskepp med vindfång, i nordvästra hörnet finns en rikt artikulerad tornbyggnad asymmetriskt placerad. Taket är täckt med grön plåt. Sockeln av huggen granit har olika höjd beroende på marklutningen avslutas uppåt med en fotlist av kalksten. Fasaden är murad med rött tegel i kryssförband med strävpelare och fönsterbågar som enda fasadutsmyckning. Strävpelarnas murverk skyddas på ovansidan av skifferplattor. Takfoten är uppbruten och bildar gavelfält ö… Tidsprofil: 1866. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STATIONSHUSET I KATRINEHOLM
HistorikDet ursprungliga stationshuset av trä ritades av A. Edelsvärd och uppfördes i början av 1860-talet. Med Katrineholms växande betydelse som järnvägsknutpunkt gjordes flera till- och ombyggnader. År 1915 gjordes en radikal ombyggnad, då de olika delarna gavs en fastare sammanhållen struktur. Stationshuset är uppfört i både putsad sten och reveterad träfasad, en låg, lång oregelbunden byggnad med flacka takfall, takkupor och tornbyggnader på taknocken. Den tillbyggda restaurangen är i två våningar, fönsteraxlarna har rundbågemotiv, taket är valmat. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1997-04-14 Tidsprofil: 1997–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VADSTENA RÅDHUS
Byggnaden, som är Sveriges äldsta bevarade rådhus, har uppförts i tre etapper. Den äldsta delen, som utgörs av salsbyggnaden med gråstensmurar i två våningar, kan ha uppförts 1490. Den höga tornbyggnaden av tegel byggdes möjligen under 1500-talets första årtionden. 1691 ersattes tornets ursprungliga trappgavlar av den nuvarande huven med lanternin. Den i vinkel utbyggda lilla rådstugan tillkom vid en omfattande renovering 1728 i stället för en tidigare rådstuga, uppförd efter en brand 1567. Den utformning rådhuset erhöll 1728 har till stor del bibehållits, men rådstugans och salsdelens ursprungliga sadeltak utbyttes 1776 mot de nuvarande bru… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västra Ryds kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är byggd av gråsten med tegel i fönster- och dörröppningar, valv och gavlar och räknas till de s k tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. År 1768 förlängdes kyrkan åt väster med en överliggande tornbyggnad vars nedre del är uppförd av gråsten och den övre delen av tegel. Tornet uppfördes med en lanterninförsedd huv krönt av ett stort kors. Samtidigt anordnades ingången i väst som försågs med sandstensportal. Vid samma tillfälle revs vapenhuset och sakristian förstorades och försågs med valv. Vid denna ombyggnad erhöll fönsteröppningarna sin nuvarande storlek. Genom att den äldsta byggnadsplanen inte var re… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSMO STATION
HistorikStationsbyggnaden är uppförd i trä med fasaderna klädda med träspån och målade med gul oljefärg. Huskroppen är asymmetrisk med valmade takfall och trapphuset avslutas med en kvadratisk tornbyggnad. Fönstersnickerierna är välbevarade med ursprunglig luftindelning. Få exteriöra förändringar har gjorts. Även den ursprungliga rumsindelningen med väntsal är i stort sett orörd. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1999-07-08. Tidsprofil: 1999–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA RYDS KYRKA
InteriörbeskrivningVia västportalen kommer man in i tornbyggnadens nedre rum - det nuvarande vapenhuset, där en brudkammare, elcentral och uppgången till orgelläktaren och tornet finns. Från vapenhuset kommer man in i kyrkorummet. Långhusets fyra kryssvalv har valvpilastrar i förband med murarna, vilket tyder på att valven redan var planerade när murarna uppfördes på 1430-talet. Långhusets valvmålningar från 1449 är utförda av Johannes Iwan liksom korvalvets dekor med bl a donatorsvapen. De karaktäriseras av ett måleri som breder ut sig över ytan (horror vacui). Långhusets valvmålningar har varit överkalkade, men togs åter fram 1924 och korv… Tidsprofil: Cirka 1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lotsutkiken
ExteriörbeskrivningLotsutkik som ligger på höjden söder om samhället. Vitputsad tornbyggnad i betong. Små fönster på tornet. Större fönster i utkiken. Karaktär och bevarandevärda detaljer: - Tornets karaktäristiska form - Putsad fasad och nuvarande färgsättning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blidsbergs kraftstation
ExteriörbeskrivningKraftstationen utgörs av en större byggnad vilken enligt uppgift även har inrymt en mekanisk verkstad. Det höga, sidoordnade ställverkstornet ger den formen av en kyrka. Byggnaden är uppförd på grunden till en tidigare kvarn, utförd i natursten. Kompletterande grundarbeten är utförda i platsgjuten betong. Fasaden är spritputsad med undantag för hörn och omfattningar som är slätputsade. Högdelen är belagd med falsad plåt och lågdelen med trapetskorrugerad plåt. De tätspröjsade gjutjärnsfönstren är sannolikt de ursprungliga, vilket eventuellt även gäller två plåtklädda dörrar vilka leder dels till den elektriska utrustningen… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOVALLSTRANDS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Liksom i flera andra av de bohuslänska kustsamhällena med lång väg in till sockenkyrkan växte under 1800-talets slut fram en stark önskan att få tillgång till en kyrka i det egna samhället. På municipalstämman 1910 beslöts att söka plats för såväl kyrka som skola, och pengar började också att samlas in. Byggnadskommitté bildades 1913 samtidigt som en tomt skänktes, och man kontaktade byggmästaren Axel Johansson från Nösund som 1914-15 också byggde kyrkan i närbelägna Hamburgsund. Bovallstrands kapell, som från 1939 benämns kyrka, uppfördes under 1916 och 1917. Den 16 augusti murad… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRÖNNESTADS KYRKA (MARIAKYRKAN)
HistorikBrönnestads kyrka uppfördes troligen under senare delen av 1100-talet enligt traditionellt romanskt byggnadsmönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Enligt den lokala traditionen bekostades kyrkbygget av Segud eller Segut, en adelsman som i senmedeltida källor också uppges ha gett donationer till prästgården. Möjligen rör sig detta om ett tidigt patronatsförhållande, vilket i övrigt inte känt även om en starkt koppling åtminstone tidvis funnits till ägarfamiljerna på Hovdala slott som bland annat kom att anlägga gravkammare under kyrkan under 1500-, 1600- och 1700-tal (se nedan). Kyrkan är helgad åt jun… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BYARUMS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan har en korsformad plan med östvästlig orientering. Arkitekturen är blandad där korsformen anknyter till barocken och i tornet är en tidig nyklassicism läsbar. Invändigt vittnar det något slutna långhuset om kyrkans medeltida grund. Den övergripande interiöra utformningen är satt av arkitekten Bent Jörgen Jörgensen som på 1950-talet upprättade programmet till den restaurering som genomfördes. Ambitionen synes varit att knyta samman kyrkans varierande tidsskikt till en sammanhållen enhet. Kyrkan har en del dekorativa inslag i fasaderna såsom en medeltida portal vid ena porten samt en äldre gravhäll som murats in i det… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CENTRALSTATIONEN
HistorikDen stora byggnaden öppnar sig åt Vasagatan med en entréhall med höga gjutjärnskolonner. Genom denna förs man in i stationshallen - ett ljust och väldigt rum - över detta spänner stora bågar i träkonstruktion. Vid 50-talets fasadrenovering har exteriörens livliga renässansdetaljering skövlats, men i volymfördelningen med mitt- och sidopaviljonger och i pilastrar och gavelkrön känner man den plastiska franskinfluerad palatsstrukturen. Källa: Andersson, Henrik O och Bedoire, Fredrik, Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm, Lund 1973. ISBN 91-518-0051-9 Stationshusets volymgruppering med markerat mittparti,… Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Drottninggatan 54-60/Östra Larmgatan 1
HistorikKontors- och affärshus i fem våningar med parkeringsanläggning och restaurang. Fasaderna är indelade i sektioner, varierade med ljusröda och gula tegelsorter. Taklinjen är bruten av indragna takvåningar. På två sidor har bottenvåningen en arkadgång. Byggnaden uppfördes 1973-1975 för Fastighets AB Hufvudstaden, enligt ritningar av arkitekt J Olivegren. Ursprungligen fanns en passage genom huset. Den är igenbyggd och flera små inre och yttre ändringar har gjorts. För denna byggnad revs sju stenhus från 1800-talet. Mot Drottninggatan låg tre putsade hus och en tegelbyggnad som bara var tre fönsteraxlar bred. Mot Södra Hamngatan dominera… Tidsprofil: 1973–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ELDSBERGA KYRKA
ExteriörbeskrivningFASAD - Eldsberga kyrka har ett högrest torn i väster, långhus med vidbyggd sakristia mot norr, kor och absid mot öster. Mot norr har tornet en turell, ett vidbyggt trapphustorn. Fasaderna är stänkputsade och avfärgade med kalkfärg i vit kulör. Tornets putsbruk skiljer sig från det övriga och har en något grövre karaktär. Sockeln är något utskjutande, med fasad överkant, och avfärgad i grå kulör. PORT - Kyrkan har två entréer. Huvudentrén i väster ligger i en utskjutande portik med sadeltak. Dörromfattningen är rundbågeformad med fasade hörn. Dörren är svartmålad med svarta smidesbeslag. I en rundbågeformad nisch ovan entr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gustav Adolfs kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är genomgående byggd i nygotisk stil med symmetri, höjdsträvan och är rikt dekorerad. Murarna är i rött maskinslaget tegel med utsmyckningar av formgjutet tegel, granit och glaserat tegel. Samma arkitekturelement upprepas i fasaden som delas in i horisontella och vertikala linjer av gesimser och strävpelare. Södra och norra fasaden är lika. Taken är täckta av skiffer förutom tornets tak som är belagt med koppar. Kyrkan grundplan är en latinsk korsplan. Den består av ett långhus, tvärskepp åt norr och söder, ett smalare kor med tresidig absid i öster och ett 67 meter högt torn i väster. På ömse sidor om tornet finns… Tidsprofil: 1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOGSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005 KYRKOBYGGNADEN Murverksdokumentation och dendrokronologisk provtagning, d v s datering genom analys av träets årsringar, i samband med senaste restaureringen i början av 2000-talet gav en hel del information om kyrkans tidiga historia. Man kunde också visa på att de tidigare uppgifterna om att kyrkan byggts till i väster på 1700-talet inte stämde. De äldsta dateringarna har man fått från en hanbjälke på långhusvinden daterad till efter 1099 och en vindskiva daterad till efter 1107. Det kan röra sig om delar till en äldre kyrka, som har återanvänts. Nuvarande kyrkan uppfördes enligt dendr… Tidsprofil: 1169–1170. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄRBO KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Kyrkans har en byggnadshistoria motsvarande många av de "typiska dalslandskyrkorna". Små tornlösa medeltida stenkyrkor, oftast ursprungligen med rakslutet kor i öster och ingång i sydväst. Kyrkorna förlängdes sedan under 1600- och 1700-talen mot öster och fick tresidigt avslutade kor. I en del fall uppfördes senare torn med vapenhus men flera har tillbyggda vapenhus och fristående klockstaplar. Järbo kyrkas ursprungliga utformning är inte närmare känd men det har antagits att den medeltida kyrkan hade rakt korslut och ingång i söder. 1731 förlängdes hon åt öster och fick det tidstypiska tresidiga… Tidsprofil: 1975–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLUNGA KYRKA
HistorikKällunga kyrka stammar från 1100-talet och har kvar betydande delar av den romanska kyrkan i långhusets västra del. Långhusets ursprungliga avslutning i öster var att döma av hörnstenarna rak. Det har också konstaterats att det fanns en ingång på södra sidan. Delar av gamla eksyllar har hittats vid golvarbeten i kyrkan som gett stöd för teorin att en träkyrka kan ha varit uppförd på platsen före stenkyrkan. Dopfunten från 1200-talet är fortfarande i bruk. 1718 beordrade dåvarande biskopen Jesper Swedberg att gravsättning i kyrkan måste upphöra eftersom stanken från gravarna orsakat att man tvingats ställa in gudstjänster. 1796 tillko… Tidsprofil: 1500–1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MOTALA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes av sten sannolikt under 1200-talets första hälft. Dess ursprungliga utformning är inte helt känd. Vid de byggnadsarkeologiska undersökningar som utfördes i samband med en omfattande renovering av kyrkan 1952-53 framkom intressanta uppgifter om kyrkans tidigare utformning. Kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus med smalare korabsid. Fynd av formtegel indikerar även att kyrkan varit välvd. Kyrkans utseende under 1600-talet är känt tack vare en teckning, utförd 1669 av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner. Avbildningen vis… Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nybro Kyrka
HistorikRitningar till både församlingshem och kyrka gjordes av J. Fred. Olson. Olson (1870-1947) tillträdde 1904 som Kalmars första stadsarkitekt. Han var verksam i 33 år, fram till 1937. Han kom under perioden att dominera byggandet i staden. I texten 63 år med två stadsarkitekter i Kalmar av Ulf Liedström berättas att J. Fred Olson signerat ritningarna till omkring 70 % av alla hus som byggdes i Kalmar mellan 1904 och 1937. Bland de offentliga byggnaderna kan nämnas Nisbetska flickskolan, elverket, gamla varmbadhuset, församlingshuset vid Esplana-den och Sankt Olofs kapell i Trekanten. Församlingshemmet började byggas år 1929 och kunde ta… Tidsprofil: 1870–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÖSSEMARKS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Den äldsta kända kyrkplatsen i Nössemark är vid Nolby, en dryg kilometer väster om den nuvarande kyrkan. Platsen ligger på en mindre platå vid invid åkermark i närheten av sjön Nössjö. Troligen har där funnits en medeltida träkyrka med en klockstapel. Vid Bomarken, ca sju km söderut, vid stranden av Stora Le finns vid gården Munken ett stenröse, Kyrkemoröset, där det enligt en tradition skall ha funnits ett kapell som satts i samband med pilgrimsvandringar till Nidaros. Från den medeltida kyrkan vid Nolby finns förutom dopfunten från 1300-talet bevarat en lillklocka från 1200-talet samt ett kruci… Tidsprofil: 1790–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RUNSTENS KYRKA
HistorikBakgrund 1822 byggdes en salkyrka i Högsrum intill ett medeltida torn. Kyrkan gjordes i huvudsak efter ritningar gjorda 1821 av Carl Gustav Blom Carlsson. Denna kyrka kom att bilda mönster för många kyrkor på Öland, även för kyrkan i Runsten. Den nyklassicistiska stenkyrkan i Runsten uppfördes 1835-36 av byggmästare Gustav I. Rudwall, Kalmar och ersatte då en, flera gånger ombyggd, medeltida klöv-sadelkyrka. Ritningarna till den nya kyrkan hade upprättats av Nils I Löfgren med Högsrums kyrka som förebild och blivit omarbetade av Johan Carlberg vid Överinten-dentämbetet. Vid uppförandet frångick man den fastställda ritningen enligt vi… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.