Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
LILLHÄRDALS KYRKA
HistorikLillhärdals kyrka byggdes 1770-1771 med Pehr Olofsson från Dillne som byggmästare. Den uppfördes med sakristia, långhus och korparti. På platsen fanns en tidigare kyrka från 1407 som till större delen revs 1770. Den nuvarande kyrkan är delvis byggd på medeltida murar. Tornet i träkonstruktion byggdes 1805 under ledning av byggmästare Pål Pehrsson i Stugun. Kyrkas exteriör har genomgått en del förändringar, men präglas av långhusets oförändrade volym sedan byggnadstiden med kompletterande tornbyggnad. I samband med en restaurering 1880 ersattes kyrkans dåvarande söderportal, troligen en medeltida portal, med en bredare portal med ovan… Tidsprofil: 1770–1771. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 212891.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
LILLHÄRDALS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441226. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1770–1771. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1770–1771.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Härjedalen · Jämtlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikLillhärdals kyrka byggdes 1770-1771 med Pehr Olofsson från Dillne som byggmästare. Den uppfördes med sakristia, långhus och korparti. På platsen fanns en tidigare kyrka från 1407 som till större delen revs 1770. Den nuvarande kyrkan är delvis byggd på medeltida murar. Tornet i träkonstruktion byggdes 1805 under ledning av byggmästare Pål Pehrsson i Stugun. Kyrkas exteriör har genomgått en del förändringar, men präglas av långhusets oförändrade volym sedan byggnadstiden med kompletterande tornbyggnad. I samband med en restaurering 1880 ersattes kyrkans dåvarande söderportal, troligen en medeltida portal, med en bredare portal med ovanliggande fönster. Tornets fönster och ljudluckor förstorades och fick en rundbågig avslutning. Även lanterninens utseende förändrades, genom att öppningarna vidgades och täcktes med fönsterglas. Samtidigt målades tornet vitt. År 1929 stadgas trätornet och gavs en ny beklädnad. Samtidigt byttes spåntaket ut mot falsad kopparplåt. År 1949 ersattes långhusets spåntak med Grythytteskiffer, men tornet behöll sin täckning av kopparplåt. Vid en restaurering 1952 förändrades exteriören märkbart genom att fönstren på långhuset byttes ut och fönsterbågarna fick en rundbågig avslutning istället för den tidigare tresidiga. Samma år byttes fönstren i lant… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441226. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000441226. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1770–1771
Källans tidsuppgift: 1770–1771.
Jämtlands län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Jämtlands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 20501 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.