SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “torn”
TORN
HistorikUnder första hälften av 1700-talet byggdes tornet samt brygg- och bagarhuset och den byggnad som idag kallas för kommendanthuset färdigt. KÄLLA: Vårdprogram för Dalarö Skans, 2005. Haninge kommun Västertorp 2:1 Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torn
21420000043008http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043008Bebyggelse - byggnadGÖTEBORG AMHULT 1:307 - husnr 1TornLän: Västra Götaland, Kommun: Göteborg, Landskap: Bohuslän, Socken: Torslanda , Stift: Göteborgs stift, Församling: Torslanda-Björlanda församlingNybyggnadsår: 1968 - 196911.779765421034266,57.71197279774686http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000043008http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000043008http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000043008RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORN
21000000994860http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000994860Bebyggelse - byggnadLUND FLYINGE 22:40 - husnr 9008TORNLän: Skåne, Kommun: Lund, Landskap: Skåne, Socken: Södra Sandby , Stift: Lunds stift, Församling: Södra Sandby församlingNybyggnadsår: 1882 - 188213.351470808318942,55.74854605232988http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000994860http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000994860http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000994860RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT PETRI KYRKA
ByggnadsdelTorn - Väster, Torn - Öster, Vapenhus - Väster, Torn - Norr, Absid - Öster, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Torn - Söder, Torn - Centraltorn, Korsarm, Torn - Öster, Torn - Centraltorn, Sakristia - Öster, Torn - Sidoställt, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRLÖVS KYRKA
HistorikKyrkans äldsta delar består av ett långhus med torn i väster samt ett kor i öster med absid. Tornet som har tolkats som ursprungligt är ett så kallat tvillingtorn, ett brett, rektangulärt torn som från tredje våningsplanet delas av i två smala kvadratiska torn. Färlövs kyrka är numera den enda kyrkan i Skåne med bevarat romanskt tvillingtorn. Endast ytterligare två tvillingtorn är kända från medeltida Skånska kyrkor nämligen i Vä kyrka och domkyrkan i Lund. Båda räknas som ursprungliga romanska torn men tornen i Lunds domkyrka revs på 1800-talet och i Vä är endast första och andra våningsplanet bevarat. På Själland finns eller har fu… Tidsprofil: 1882–1883. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÖTISKA TORNET
HistorikGustav III fick dispositionsrätten till Drottningholm 1777. Till de inslag han projekterade för den nya engelska parken hörde denna medeltidsromantiska "gotiska" byggnad som skulle påminna om landets urgamla historia. Av alla byggnadsprojekt var det bara Götiska tornet som påbörjades före kungens död 1792 och som skulle slutföras några år senare. Tornet ritades av Louis Jean Desprez. 1810 uppges att man bytt ut fönstren från sex rutor till tjugofyra rutor per luft. Tornet blev under 1800-talet experimentstation för optisk telegrafsändning , som genom en hög stång med vridbara armar på taket förmedlade signaler till en telegrafist vid… Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAMMENHÖGS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Tornets bottenvåning utgör kyrkans vapenhus eller entréhall med ingång från väster. Denna del av kyrkan är den enda kvarvarande byggnadsdelen av den gamla kyrkan och möjligen medeltida. Tornets bottenvåning täcks av ett tunnvalv av tegel med vederlag i södra och norra väggen. Valvets ovansida är synligt från andra våningsplan medan insidan är putsad och vitmålad likt övriga väggar i vapenhuset. Golvet består sedan en renovering 2004 av kalksten men har tidigare varit lagt med viktoriaplattor. En rundbågig dörröppning leder in till kyrkorummet i öster. Kyrkorummet är indelat i tre valvtravéer ribbvalv med koret i d… Tidsprofil: 1868–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGBY KYRKA
ExteriörbeskrivningDet nya långhuset byggdes på samma plats som det tidigare. Ritningarna gjordes av arkitekt F R Ekberg. Han var verksam vid Överintendentsämbetet från 1865 och granskade flera kyrkoärenden. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och som också granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans byggnader. Efter 1918 omvandlades Överintendentsämbetet till Kungliga byggnadsstyrelsen. Ekberg stod nära den kände arkitekten J F Åbom och inspirerades av denne. Tre av de sju kyrkor han ritade uppfördes i trä. En av dessa är Stensele kyrka i L… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖRSILS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är byggd i nyklassicistisk stil och består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti och en mindre vidbyggd sakristia i öster samt västtorn. Murarna är vitputsade och har i putsen markerade hörnpilastrar, omfattningar kring de rundbågiga fönstren, en gördelgesims under fönstren och en krönlist med tandsnitt på tornet. Tornet kröns av en åttkantig öppen lanternin med en spetsig spira som i sin stil bär drag av nygotik. Den är klädd i kopparplåt. I tornet finns ljudluckor i trä för kyrkklockorna och runda fönster i våningen under. Torntaket, långhusets och sakristians sadeltak har falsad skivtäckning av g… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norrtälje kyrka
ExteriörbeskrivningLånghuset och koret är enkla och avskalade medan tornet är mer rikt på former. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i en gråbrun kulör. Koret är tresidigt avskuret, tornet åttasidigt med endast en sida i kontakt med långhuset. Sakristian är belägen med ingång till koret på norra sidan och är en ganska stor volym som 1968 ersatte den sakristia som byggdes 1899. Taket är brutet och täckt med skiffer. Tornet har ett karnissvängt koppartak krönt av tornhuv med lanternin och avsmalnande spira. Till vapenhuset i tornet leder en kopparklädd rundbågig dörr. Vid södra korsarmen sidan finns ett dörrparti med rusticerad sandstensom… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA TOLLSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan i Västra Tollstad var uppförd av sten under 1100- eller 1200-talet och bestod av ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor. Det är oklart om tornet uppfördes samtidigt med långhuset eller om det uppfördes något senare. Kyrkan är känd bl a genom avbildningar av Elias Brenner 1670. Brenner var konstnär och vandrade genom Östergötland och tecknade av kyrkor på uppdrag av det nyinrättade Antiqvitetskollegium. Teckningen visar att kyrkan vid det tillfället även hade ett vapenhus på södra sidan och en sakristia på korets norra sida. Tornet hade e… Tidsprofil: 1840–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Växjö Domkyrka
HistorikVäxjö socken nämns första gången i de skriftliga källorna år 1170. På 1200-talet skrivs namnet Wexio. Fynd under den nuvarande domkyrkan tyder på att en träkyrka uppfördes på samma plats vid mitten av 1000-talet. Enligt legenden var det Sigfrid som lät bygga denna föregångare till domkyrkan. Den ersattes på 1160-talet av en mindre stenkyrka som sedan successivt byggdes ut. Under 1200-talet förlängdes koret åt öster och korsarmar byggdes. På 1300-talet, då Växjö fick stadsprivilegier, utökades kyrkan med sakristia, kapell och sidoskepp. Stora förändringar gjordes sedan under 1400-talets senare del. Tornet höjdes och tegelvalv slogs öv… Tidsprofil: 1849–1854. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBY KYRKA
HistorikUrsprungligen stod en träkyrka på samma plats som dagens kyrka. Dagens stenkyrka är byggd i två etapper där långhus och kor byggdes i den första etappen, sannolikt i slutet av 1100-talet. När dessa stod klara påbörjades kyrkans andra byggnadsetapp då västtornet uppfördes och försågs med tvillinghuvar. Den fullbordade medeltida stenkyrkan stod sannolikt klar i början av 1300-talet. Både långhus, kor och torn utfördes i romansk stil med undantag för tornets dubbelhuvar vilka snarare var utförda i den gotiska stiltraditionen. Torn med dubbelhuvar har ofta haft en maktmanifesterande funktion som kan knytas till någon enskild patronatsper… Tidsprofil: 1874–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET VINKELN - Kvarteret Vinkeln är beläget i stadens östra del och sträcker sig utmed klintbranten. Det utgörs av ett vinkelformat markområde, vars fastigheter dels är placerade uppe på klinten och dels nedanför. I väster angränsar kvarteret till Smittens backe, Södra Kyrkogatan och Ryska gränd. Övre Finngränd avgränsar kvarteret i norr och Trappgatan i öster. Den sydöstra delen av kvarteret gränsar till Torngränd i norr, Nygatan i öster och Hästgatan i söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret dels Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 21-24, 36-48, dels S:t Hansrotens tredje kvarter med tomtnum… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HINNERYDS KYRKA
ExteriörbeskrivningDen enskeppiga kyrkan ligger i öst-västlig riktning med tornet mot väster och en femkantig absid åt öster. Huvudentrén går genom tornet men åt både söder och norr finns sidoentréer. Ingången till sakristian, inrymd i absiden, ligger på norrsidan medan trappan ner till källaren ligger på sydsidan. Stommen utgörs av sten och socklarna är utförda i släthuggen granit. Sockeln har längs långskeppets långsidor sex ventilationsgluggar på var sida. Fasaden är spritputsad, förutom fönsteromfattning och gesimser som slätputsats, och är genomgående avfärgad i vitt. Entréernas portiker är också slätputsade. De är kraftigt markerade me… Tidsprofil: 1885. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA MELLBY KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av ett fyra travéer långt långhus med smalare och lägre kor samt halvrund absid med kraftiga strävpelare i öster. I norr återfinns det närmast kvadratiska vapenhuset från 1300-talet och i väster ansluter tornet från 1917. Tornet är indraget, endast svagt framskjutande, i en samtidigt tillkommen lågdel som exteriört utgör en förlängning av långhuset med gemensamt takfall och fasadliv. Kyrkan är sannolikt grundlagd på en kallmur av marksten. Murverken av fältsten är utförda i skalmurskonstruktion med hörnkedjor av oputsade sand- och kalkstenskvadrar på långhus, kor och vapenhus. Samma utförande har om… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tingsås kyrka
ExteriörbeskrivningTornet och fasadernas utformning har ett rikare arkitektonisk stilutförande jämfört med de mer utpräglade nyklassicistiska kyrkorna. Exteriören överensstämmer i stort sett med det fastlagda ritningsunderlaget från 1850. Tornet är placerat i söder och koret i norr vilket bryter mot den gängse väst-östliga orienteringen. Den i norr liggande utbyggnaden som bl.a. innehåller sakristian är rektangulär i sin form och indelad i två våningar. Kyrkan är uppförd i sten med spritputsade fasadytor där slätputsade lisener mellan fönsteröppningarna skapar en uttalad fältindelning. Fasaden är vitkalkad medan sockeln är färgad i grått. Fö… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDSBERGS KYRKA
ByggnadsdelSakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Väster, Torn - Sidoställt, Kor - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Torn - Västtorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FOGDÖ KYRKA
ByggnadsdelKor - Rakt, Sakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Öster, Kor - Öster, Gravkor - Söder, Gravkor - Söder, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Torn - Västtorn, Torn - Västtorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅRDAKLEVS KYRKA
ByggnadsdelKor - Smalare, Kor - Rakt, Sakristia - Öster, Torn - Västtorn, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Gaveltorn, Vapenhus - Norr, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Kor - Rakt, Vapenhus - Söder Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norra Åsums kyrka
ByggnadsdelKorsarm, Sidokapell - Norr, Vapenhus - Väster, Absid - Öster, Kor - Öster, Absid - Rundad, Torn - Västtorn, Vapenhus - Väster, Absid - Öster, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Smalare, Torn - Sidoställt, Torn - Västtorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ramsåsa kyrka
ByggnadsdelTrappgavel, Torn - Väster, Absid - Öster, Torn, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Torn - Väster, Absid - Öster, Kor - Smalare Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.