SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
23 träffar
för “stora lund”
Stora Lund
Stora Lund är nature_reserve i Ödeshög i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Lund
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA LUNDBY KYRKA
STORA LUNDBY kyrka är uppförd på platsen för en medeltida stenkyrka. Sockennamnet är skriftligt belagt år 1399. Dopfunten är daterad till 1200-talets mitt. I början av 1700-talet var medeltidskyrkan förfallen men den ansågs inte värd att reparera. Istället revs den och en ny stenkyrka med tresidigt kor uppfördes på platsen år 1728. Norra långhusväggen skall enligt uppgift ha flyttats ut 1,75 meter. Ett vapenhus tillbyggdes i väst på 1740-talets mitt. Sannolikt bemålades hela kyrkans interiör av Johan Ross den äldre år 1728-1730. Den brädklädda väggen bakom altaret försågs även vid samma tid med en draperimålning. Predikstolen är utförd 1730… Tidsprofil: 1728–1730. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bygdsiljums kyrka
HistorikKyrkan uppfördes 19211922, och den första gudstjänsten firades 1922, men officiell invigning skedde 1924. Ritningarna hade gjorts av byggmästare J. A. Lundmark från Tjärn, Skellefteå, men vid uppförandet gjordes så pass stora avsteg från dessa att länsarkitekt Edvard Lundqvist upprättade en korrigerad ritning i egenskap av byggets kontrollant. Kyrkan har därefter under årens lopp genomgått stora förändringar. Kvar från byggnadstiden är det rektangulära långhuset med ingång från gaveln, och fönster som på långsidan är trägotiskt spetsiga upptill. Byggnaden hade ursprungligen liggande ljusmålad träpanel, spåntäckt sadeltak, integrerad… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CENTRALSTATIONEN
HistorikDen stora byggnaden öppnar sig åt Vasagatan med en entréhall med höga gjutjärnskolonner. Genom denna förs man in i stationshallen - ett ljust och väldigt rum - över detta spänner stora bågar i träkonstruktion. Vid 50-talets fasadrenovering har exteriörens livliga renässansdetaljering skövlats, men i volymfördelningen med mitt- och sidopaviljonger och i pilastrar och gavelkrön känner man den plastiska franskinfluerad palatsstrukturen. Källa: Andersson, Henrik O och Bedoire, Fredrik, Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm, Lund 1973. ISBN 91-518-0051-9 Stationshusets volymgruppering med markerat mittparti,… Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA HERRESTADS KYRKA
HistorikStora Herrestads kyrka anses tillhöra en av Skånes äldsta stenkyrkor. Enligt professor Carl Georg Brunius skulle kyrkan vara uppförd år 1102 enligt en uppgift i ett brev, som skulle vara utfärdat av ärkebiskop Birger Gunnersen i Lund. Det har senare diskuterats att det kan röra sig om ett förfalskat brev, skrivet så tidigt som i slutet av 1600-talet eller under 1700-talets början. Kyrkan uppfördes av kvaderhuggen köpingesandsten sannolikt under 1100-talets början med långhus och rakslutet kor utan sockel. Det senare har konstaterats genom murverksdokumentation och arkeologiska utgrävningar. Vid grävningar har även gravar som är äldre… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Huvudbyggnad
21420000050861http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050861Bebyggelse - byggnadLUND STORA RÅBY 32:20 - husnr 14HuvudbyggnadLän: Skåne, Kommun: Lund, Landskap: Skåne, Socken: Stora Råby , Stift: Lunds stift, Församling: Lunds östra stadsförsamlingNybyggnadsår: 1925 - 192513.207376764540221,55.68751886136335http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050861http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050861http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050861RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Matsal
21420000050862http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050862Bebyggelse - byggnadLUND STORA RÅBY 32:20 - husnr 15MatsalLän: Skåne, Kommun: Lund, Landskap: Skåne, Socken: Stora Råby , Stift: Lunds stift, Församling: Lunds östra stadsförsamlingNybyggnadsår: 1854 - 185413.20713404366737,55.68777788089702http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050862http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050862http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050862RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rektorsbostaden
21420000050859http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050859Bebyggelse - byggnadLUND STORA RÅBY 32:20 - husnr 12RektorsbostadenLän: Skåne, Kommun: Lund, Landskap: Skåne, Socken: Stora Råby , Stift: Lunds stift, Församling: Lunds östra stadsförsamlingNybyggnadsår: 1862 - 186213.208300033363125,55.687154455321036http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050859http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050859http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050859RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stora förrådet (K0018.205)
21000000989035http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000989035Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 4:17 - husnr 9001stora förrådet (K0018.205)Län: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamling15.582308356307655,56.156409513749274http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000989035http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000989035http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000989035RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA HINGSTSTALLET
21000000994666http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000994666Bebyggelse - byggnadLUND FLYINGE 22:40 - husnr 9005STORA HINGSTSTALLETLän: Skåne, Kommun: Lund, Landskap: Skåne, Socken: Södra Sandby , Stift: Lunds stift, Församling: Södra Sandby församlingNybyggnadsår: 1833 - 183313.351980691517777,55.74824766928917http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000994666http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000994666http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000994666RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tornagården
21420000050860http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050860Bebyggelse - byggnadLUND STORA RÅBY 32:20 - husnr 13TornagårdenLän: Skåne, Kommun: Lund, Landskap: Skåne, Socken: Stora Råby , Stift: Lunds stift, Församling: Lunds östra stadsförsamlingNybyggnadsår: 1840 - 184013.20703846113315,55.68737022724154http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050860http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050860http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050860RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTERVÅNGSSKOLAN
HistorikÖstervångsskolan i Lund uppfördes 1869-71, som skola för dövstumma, av Malmöhus och Kristianstads läns landsting efter ritningar av arkitekten J. E. A. Nielsen. Funktionen finns kvar idag. Östervångsskolan är en tvåvåningsbyggnad i U-form, med fasader i gult tegel. Entrén är placerad i ett framskjutande mittparti, vilken uppåt avslutas av en balustrad med järnstaket och krenelerade hörntorn. Fönstren utgörs dels av stora, stickbågiga och dels av stora och små rundbågiga fönster. Det centrala trapphusets interiör har bl.a. gjutjärnskolonner, arbetad trappa och fönster. Kyrksalen är utformad med kassettak och väggpaneler. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALARÖ KYRKA
HistorikDalarö kyrkas tillkomsttid dateras till åren mellan 1649 och 1652. Fram till 1780-talet behöll kapellet sin form, en rektangulär knuttimrad byggnad med sadeltak och sakristia i norr. Kyrkans huvudsakliga utformning är från en genomgripande ombyggnad 178687, då väggarna höjdes och brädfodrades, taket fick sin brutna form, sakristia och trapphus till orgelläktaren byggdes till samt interiörens panel, pilastrar och valv kom till. Senaste stora restaurering var 1936 med Einar Lundberg (18891978) som arkitekt. Dalarö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården. 1636 avs… Tidsprofil: 1780-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
gullsjö f.d. nedre fyr
HistorikGullsjö fyrplats härstammar från det stora fyrprojektet kring Mariestads insegling vid 1900-talets början. Ledfyrarna tändes första gången den 10 oktober 1902, här vid den skogskantade klippkusten på Sjöbergslandet, där kumlet på Island ligger i blickfånget ut mot sjön. Fyrarna drevs med fotogen och hade 6:e ordningens spegel samt fast vitt sken. Moderniseringar ägde rum år 1913. Fyrplatsen drogs in 1950 när farleden lades om till dagled, men fyrhusen tjänstgör fortfarande som sjömärken. Fyrplatsen blev frånsåld på 1950-talet och är numera delad på två privata ägare. År 1902 tillträdde Sven Johan Svensson som fyrvaktare. Edvard Lundg… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRNÄSETS FOLKETS HUS
InteriörbeskrivningInteriört har byggnaden en enkel utformning med pärlspontpanel i väggar och tak. Plankgolvet i furu är lackat. Läktarbarriären dekorerades 1936 av målarmästaren Ragnar Lundqvist med sju stycken målningar från med motiv från bohuslänskt landskap och arbetsliv. Över scenen finns en målad devis: "HÅLLEN SAMMAN OCH VI SKOLA SEGRA". Stora salens väggar är klädda med hög brunmålad bröstningspanel. I köket finns bänkar och skåp från 1930-talet. Mellan entréutrymmet och köket finns även en biljettlucka. På övervåningen finns vaktmästarbostaden med bevarade 1930-talsskåp och såpade furuplankgolv. Ett innertak är pappspänt. Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRONOBRÄNNERIETS MAGASIN
HistorikDen stora lager- och magasinsbyggnaden uppfördes 1784 efter ritningar och under ledning av stadsbyggmästaren Raphael Pousette och stadsmurmästare Daniel Lundqvist, som tidigare hade svarat för uppförandet av brännerihuset och andra byggnader inom bruket. Huset är byggt av sten i tre våningar samt putsat. Det brutna, tegeltäckta taket har valmade gavelrösten. Den höga bottenvåningen inrymmer en välvd källare, använd som lager för brännvinstunnor. I de båda övre våningarna magasinerades spannmål. Byggnadsminnen 1961-1978 Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, S… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LANDSHÖVDINGENS STALL
HistorikByggnaden har ibland kallats för vagnslider, vilket hänger ihop med att denna funktion inrymdes i husets centrala del. De två stora portarna i husets mitt tillhörde vagnsdelen. I den västra delen låg stallet med 8 spiltor, tillsammans med en sadelkammare, och i öster fanns en fähusdel med plats för 7 kor. En trappa upp låg en foderskulle. Enligt boken Uppsala byggnader (Lundberg, K. Red, Upplandsmuseet, 1991) och även Byggnadsstyrelsens beskrivning av fastigheten från 1976 är stallet uppfört omkring 1820. Källa till uppgiften saknas och kan heller inte verifieras i arkiv. 1796 pågick en diskussion om det dåliga skick landshövdingegår… Tidsprofil: Cirka 1820. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIMA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet har vitputsade väggar som artikulerats med indragna fält, speglar och listverk. Innertaket har spegelvalv med kassettindelning av dekorerade bräder. Mittfältet har två stora rosetter, en över koret och den andra mitt i långhuset - de markerar den ursprungliga placeringen av ljuskronor. Nuvarande dekorationsmålning i taket utfördes av Yngve Lund-ström 1920 vid en omfattande förnyelse av interiörerna - från begynnelsen hade taket ådringar som dekor. Vapenhuset och sakristian har målade paneltak, i vapenhuset med tandsnittlist. I kyrkorummet ligger brädgolv, lackat sedan 1970-talet. Samtliga fönster var ursprungli… Tidsprofil: 2004–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STÄKET
HistorikStäket är en av Lunds få bevarade medeltida profanbyggnader i tegel. Den har ingått i en gård, som före 1541 torde ha tillhört domkyrkan, men som under 1500-talets senare del ägdes av fru Görvel Fadersdotter Sparre. Gårdens två senmedeltida stenhus med gavel mot Stora Södergatan har båda bevarats. Stäket, som är den norra av dessa byggnader, är ett tvåvånings tegelhus över en källare med kryssvalv av tegel. Sedan 1813 tillhör de båda medeltidsbyggnaderna olika tomter. 1819 inköptes den norra fastigheten av handlaren J. M. Stäck, efter vilken huset benämns Stäket. En grundlig restaurering ägde rum 1955-57, varvid Stäket delvis återför… Tidsprofil: 1955–1957. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ELFSTRÖMSKA HUSET
HistorikByggnaden är ett fyravåningshus som har nationalromantiska drag med mörkt fasadtegel och granit i bottenvåningen. I trapphuset och i det stora fd skrivrummet i första våningen finns rika dekorationsmålningar samt målningar med sundsvallsmotiv, utförda av Yngve Lundström. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1985-11-29, Dnr 11.392-857-85 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TELEVERKETS HUS
HistorikTeleverkets hus ligger i hörnet av Bangårdsgatan och Kungsängsgatan i centrala Uppsala. Det uppfördes åren 1916-17 i fyra våningar, efter ritningar av arkitekten Aron Johansson. Han var vid den här tiden flitigt anlitad av dåvarande Telegrafverket. Förutom i Uppsala ritade han även stationer i Stockholm, Norrköping och Lund. Huset i Uppsala är byggt i tegel på en sockel av granit. Fasaden är klädd med mörkt tegel och har burspråk och stora småspröjsade fönster. Televerkets hus är en god representant för den vid den här tiden populära nationalromantiska stilen. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppsalas hemsida: http://www.c.lst.se Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Besekilla
BeskrivningKälla med avlopp mot N. Undersökt 1974 av mätningstekniker Nagy,Lund. Inga fynd påträffades.Källan är idag rekonstruerad. Sven-Erik Nilsson, Verum, har följande att berätta: Hans morbror, född ca 1880, har funnit redskap avflinta i området. NV om källan hade samme man funnit en stenring av lika stora stenar liggandes i åkern. V om källan hade han vidare stött på ett hålrum i marken. Han gjorde inga ytterligare undersökningar av dessa fyndigheter.Själva källan finns inlagd på karta från 1780-81. På plats… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.