gullsjö f.d. nedre fyr

Verifierad identitet

gullsjö f.d. nedre fyr är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028427. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1900-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1900–1999.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Mariestad · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikGullsjö fyrplats härstammar från det stora fyrprojektet kring Mariestads insegling vid 1900-talets början. Ledfyrarna tändes första gången den 10 oktober 1902, här vid den skogskantade klippkusten på Sjöbergslandet, där kumlet på Island ligger i blickfånget ut mot sjön. Fyrarna drevs med fotogen och hade 6:e ordningens spegel samt fast vitt sken. Moderniseringar ägde rum år 1913. Fyrplatsen drogs in 1950 när farleden lades om till dagled, men fyrhusen tjänstgör fortfarande som sjömärken. Fyrplatsen blev frånsåld på 1950-talet och är numera delad på två privata ägare. År 1902 tillträdde Sven Johan Svensson som fyrvaktare. Edvard Lundgren som efterträdde Svensson var fyrvaktarson från Viksnäsudde. Gullsjö kom att bli den sista fyrplatsen i Vänern som anlades med fyrvaktarboställe. Fyrbostadshuset, den f.d. Övre fyren, är större och mer högrest än 1800-ta lets fyrbostadshus. Exteriören är i mångt och mycket bibehållen sedan tidigt 1900-tal. Skiffertaket ersattes tidigt med svart korrugerad plåt. Invändigt präglas den nyligen upprustade bottenvåningen av bl.a. ursprungliga snickerier och pärlspontpaneler, samt järnspis i köket och kakelugn i rummet. Det vitmålade tornet är intakt utvändigt. Invändigt är dock endast överdelen i behåll efter en ombyggnad på 1950-talet. Nedre f… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028427. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000028427. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.