SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “strö kyrka”
STRÖ KYRKA
HistorikSTRÖ KYRKA - Strö kyrka uppfördes under tidig medeltid. Kyrkan bestod vid denna tid av ett rektangulärt långhus med ett mindre, rakslutet kor. Från tidig medeltid är bevarat långhusets och korets murar, dopfunt och sandstensreliefer, nu placerade i sydfasaden. Dessutom finns en runsten på kyrkogården och en möjligen medeltida, järnbeslagen dörr. Kyrkan fick torn och välvd sakristia, sannolikt på 1400-talet. Tak- och väggmålningar i koret utfördes av Nils Håkanssons verkstad. På 1500-talet tillkom i norr ett gravkor tillägnat Bengt Gabriel Oxenstierna, Lindholmen, och dennes familj. Predikstolen är troligen från 1500-talaets slut. Tor… Tidsprofil: 1921–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA STRÖ KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Östra Strö kyrka uppfördes under 1100- eller möjligen 1200-talet som en romansk kyrka med långhus och kor med halvrund absid i öster. Kyrkan var i sitt grundutförande sannolikt oputsad, med kvaderritsade fogar och hörnkedjor av kvaderhuggen sandsten. Redan under romansk tid putsades emellertid kyrkan och hörnkedjorna försågs med kimröksavfärgad kvaderimitation. Vissa källor gör gällande att ett brett västtorn ska ha funnits tidigt, möjligen redan från uppförandet. I kyrkans vård-och underhållsplan menar man dock att några belägg för detta påstående inte gått att finna. I en sockenbeskrivning daterad 1747 sägs kyrkan ha… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BURLÖVS GAMLA KYRKA
HistorikBurlövs gamla kyrka tillhör stiftets äldre kyrkor och är uppförd under slutet av 1100-talet. Ursprungligen var den utformad som en traditionell romansk kyrka med långhus, kor och absid. Av denna kyrka kvarstår långhuset och delar av korets murar. Det nuvarande koret tillkom i samband med att kyrkan utvidgades mot öster på 1400-talet. Tornet i väster tillbyggdes under 1200-talet och påbyggdes på 1400-talet. På södra långsidan vid den ursprungliga södra ingången finns ett medeltida vapenhus, idag använt till sakristia. Det tillbyggdes på 1300-talet. En rundbågsfris och ett strömskift på södra vapenhusväggen visar att delar av tillbyggn… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KNÄREDS KYRKA
HistorikKNÄREDS KYRKA uppfördes 1853 efter ritningar av Göteborgsarkitekten Hans Jakob Strömberg. Den nuvarande kyrkan ersatte en kyrka som byggdes 1848-49 på samma kyrkplats men som förstördes när tornet störtade in vid den allra första klockringningen. Kyrkklockorna dateras till 1595 och 1643 och är överförda från kyrkans medeltida föregångare. Exteriören präglas helt av byggnadstiden. Interiört präglas kyrkorummet huvudsakligen av byggnadstidens klassicism. Ursprungligt i kyrkorummet är; trägolvet i långhuset, den slutna bänkinredningen, inklusive korbänkar, sakristians snickerier samt predikstolen av Mjöbäckssnickaren Johannes Andersson.… Tidsprofil: 1848–1849. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TIBBLE KYRKA
HistorikTibble kyrka och församlingsbyggnad uppfördes under åren 19711978. Förslag framtaget av ett danskt arkitektteam vann 1966 den nordiska arkitekttävlingen om Tibble kyrka i konkurrens med 90 andra tävlingsbidrag. Flera arkitekter i teamet lämnade uppdraget innan kyrkobygget hade startat. Kvar fanns bildhuggaren Gudrun Stenberg, som varit med och ritat byggnaden, och konstnären Mogens Jørgensen, som skapat glasmosaiken till kyrkans väggar. Arkitekt Göran Kjessler (1930) fick ansvar för genomförandet av projektet och även att rita kyrkans inredning. Kyrkan togs i bruk vid en ceremoni första advent 1976 med biskop Ingemar Ström. Först den… Tidsprofil: 1900-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA STRÖ KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Västra Strös medeltida kyrka uppfördes troligen vid slutet av 1100-talet. Till följd av 1800-talets kraftiga befolkningsutveckling kom merparten av de skånska landsortskyrkorna att antingen byggas ut kraftigt eller rivas till förmån för nybygge. I Västra Strös fall föll valet 1873 på det senare alternativet och fyra år senare stod den nya helgedomen färdigbyggd strax sydväst om den medeltida kyrkogården som idag fungerar som ödekyrkogård. Byggherre för nybyggnaden var friherren och kyrkans patronus, Nils Trolle på Trollenäs. Patronatsförhållandet bestod till 1922 då patronatsrätten upphävdes genom lag och sockenkyrkorn… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUNNEBOSTRANDS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Grunden till Hunnebostrands kyrka lades sommaren 1910, och under 1911 uppfördes själva kyrkobyggnaden, efter ritningar av Sigfrid Ericson, Göteborg. Kyrkan byggdes i en utpräglad nationalromantisk stil och skilde sig på flera sätt från vad man var van vid. Bl a var kyrkan inte oljefärgsmålad, utan rödfärgad, vilket uppenbarligen har uppfattas som att gå emot strömmen i en tid där oljefärgen på alla andra hus i samhället höll på att ersätta rödfärgen. Därför kom också kyrkan vid sin första renovering att målas med oljefärg, troligen en mellangrå nyans. Också invändigt skiljde den s… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVILLE KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Kvilles äldsta kyrka var medeltida. Omnämnd första gången 1391, vigd åt jungfru Maria, men bör ha varit uppförd under 1100-talet eftersom det var en absidkyrka. Den var tillbyggd med torn i väster 1652, en tvärarm i norr 1687 och en 1762. Christian von Schönfeldt målade 1726, bl a i taket. 1853 blev J H Holmqwist kyrkoherde i Kville socken. Hans kraftfulla predikningar, många gånger baserade på Schartaus egna utkast, vann snart rykte och folk började strömma till kyrkan i Kville. Den medeltida kyrkan blev snart för liten och trång. Detta i kombination med den allmänna befolkningsö… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MAGLEHEMS KYRKA
ExteriörbeskrivningMaglehems kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med kor med femsidig sakristia i öster, korsarm i norr samt torn och vapenhus i väster. Tornets sydmur ligger i liv med långhusets södra fasad, medan det på norra sidan är indraget. Kyrkan saknar synlig sockel med undantag av sakristian som har en hög spritputsad sockel. Fasaderna är spritputsade med tunna slätputsade partier runt fönsteröppningarna och avfärgade i vitt. På långhusets östra gavel finns en blindering i form av ett latinskt kors. På korets norra sida avslutas muren upptill med ett strömskift, d v s en murad list med snedställda tegelstenar. Mot korets norr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
staffans kyrka
ExteriörbeskrivningArkitekt Knut Nordenskjöld skapade Staffans kyrka med en blandning av traditionella material och nya tekniska lösningar och konstruktioner. Arkitekturstilen är en kombination av historiska stildrag och dåtidens nya strömningar. Konstruktionen är i tegel och cement. Sockeln är utförd i grovhuggen sandsten med breda fogar. Fasaderna är slätpustade med kalkbruk och färgade i ockra som genom åren har lakats ur och åstadkommer en guldskimrande effekt. På västra och norra fasaden finns dekorativa element i form av ett ängelmotiv i relief ovanför västentrén och skulpturen St. Staffan på en konsol under en baldakin på norra tornmu… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÖMS KYRKA
Interiörbeskrivning1908 genomfördes den första större insatsen sedan byggnadstiden. Den slutna bänkinredningen ersattes av en öppen med bänkar formgivna i nygotik- och jugendstil och det panelklädda tunnvalvet putsades över. När östersundsarkitekten Anders Ekman tjugo år senare anlitades för att genomföra en genomgripande restaurering beklagade han dessa tilltag och lät tillverka nya slutna bänkkvarter med sittbänkarna bevarade. Det tunnvälvda takets putsning lät Ekman ändra under restaureringen 1928-30 och den har trots senare ansatser blivit kvar, idag i flammigt blåmålat utförande. Ett nytt golv, tillika det som ligger idag, av smala plan… Tidsprofil: 1928–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÖMSTADS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET har med tanke på kyrkans storlek en hög rymd, och en god akustik. Koret i öster är halvrunt, och en aning smalare än långhuset. Däremot är takhöjden densamma. Korgolvet är tre steg högre än i långhuset, och koret avskiljs genom ett lågt svart räcke av oxiderad koppar och mässing, och med överliggare av trä. Kororgel på sydsidan. Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med kapprum på sydsidan och samlingsrum på norrsidan. GOLVET är belagt med grå skifferplattor, moderna. VÄGGARNA är slätputsade och vita. TAKET är ett reveterat och vävklätt brädtak, plant i mittpartiet men run… Tidsprofil: 1890-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Strövelstorps kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är en korskyrka med breda korsarmar från 1800-talet som är tillbyggda ett smalare långhus. Tornet i väster är smalare än långhuset. Koret är femsidigt och vid dess sidor finns små, låga kvadratiska byggnader. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar kring spetsbågiga dörr- och fönsternischer. Taken är belagda med kopparplåt. Sannolikt är kyrkans grundläggning en kallmur av gråsten. Kyrkans murar är byggda av tuktad gråsten. I dörr- och fönsteromfattningar, gavelrösten och lister är det tegelmurverk från Brunius ombyggnad 1864. Sandstenkvadrar från medeltid förekommer i tornets murverk och i långhusets… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA STRÖ KYRKA
TakformTälttak, Sadeltak, Kägeltak, Sadeltak, Torntak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÖMBÄCKS KYRKA
ByggnadsdelKor Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Strömsbro kyrka
TakformSadeltak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÖMSBRUKS KYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vg 47, Strö kyrka
FöremålsbeskrivningRunsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORGHOLMS KYRKA
HistorikDe nedan redovisade uppgifterna utgör en sammanfattning av redovisad litteratur och genom-gångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. 1871-79 Kyrkan med mittorn, skolsal i väster och kyrksal i öster, byggdes efter ritningar av arkitekt E Jacobsson. Byggmästare var A Chronwall. Altare och predikstol beställdes 1876 efter Jacobssons ritningar. Kyrkan bekostades av medel från det bolag som i staden hade hand om brännvinsutskänkningen. (ATA) 1881 Kyrkans tak av skiffer lagades och ströks med takspånsolja. Därefter skedde närmast årligen återkommande reparationer av taket. (ATA) 1884… Tidsprofil: 1871–1879. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EFTRA KYRKA
HistorikDe äldsta dokumentärt bevarade uppgifterna om kyrkan är från 1662. Uppgifter som berör tiden före 1662 är hämtade från pastoratets kyrkoherde Severinus Jacobi Ströms anteckningar. Han var kyrkoherde 1768-1788. I Petterssons och Litzéns herdaminne omtalas att i samband med kriget mot Danmark 1564 blev den danske generalen Rantzow slagen vid Eftra högar och många av de flyende drunknade i Eftra å. Vid de svenskes antågande från Dahlasidan hade de danske satt eld på prästgården. Dåvarande kyrkoherden, Herr Hans, flyttade därför sin bostad till stomhemmanet i Slöinge, som därefter kom att bebos av pastoratets senare kyrkoherdar. I samban… Tidsprofil: 1768–1788. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikEn av församlingsmedlemmarna änkefru Kristina Ström skänkte en grundplåt på 1000 kronor, och kyrkobyggmästaren Anders Pettersson från Värsås utarbetade ritningar och 1885 kunde kyrkan byggas. Den fick namnet Betelkapellet och innehöll en större sal med 300 platser och en mindre sal samt bostad för vaktmästaren. Byggnadskostnaden uppgick till cirka 10.000 kronor. Kyrkan hade ursprungligen ett torn över gatufasaden men detta revs 1904. Med tiden växte församlingen och kraven på utrymmen ökade. 1918 gjordes därför en tillbyggnad. Kyrksalen förlängdes,fondpartiet förnyades och antalet platser ökades till cirka 500. Kyrkans yttre förändra… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gällivare kyrka
InteriörbeskrivningInteriört har kyrkorummet ändrats vid två tillfällen, dels på 1920-talet, dels vid 60-talets omdaning då koret utvidgades. Nuvarande sparsmakade färgsättning och karaktär härrör från Bengt Romares restaurering på 1960-talet då kyrkan bl a fick ny altaruppsättning och nya ljuskronor, bänkar och altarring byggdes om och väggarna ströks med tunn vit lasyr mot vitmålat tak med gråmarmorerade lister och pelare. Det öppna, samlade rummet präglas av tresidiga läktare med enkelt spegelindelad läktarbarriär som skär diagonalt över hörnen och de höga master som bär upp takets mitt, inredningens avskalade karaktär och återhållna färg… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIMA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet har vitputsade väggar som artikulerats med indragna fält, speglar och listverk. Innertaket har spegelvalv med kassettindelning av dekorerade bräder. Mittfältet har två stora rosetter, en över koret och den andra mitt i långhuset - de markerar den ursprungliga placeringen av ljuskronor. Nuvarande dekorationsmålning i taket utfördes av Yngve Lund-ström 1920 vid en omfattande förnyelse av interiörerna - från begynnelsen hade taket ådringar som dekor. Vapenhuset och sakristian har målade paneltak, i vapenhuset med tandsnittlist. I kyrkorummet ligger brädgolv, lackat sedan 1970-talet. Samtliga fönster var ursprungli… Tidsprofil: 2004–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Åskilje kyrka
ExteriörbeskrivningI mitten av 1920-talet planerades det för kapell både i Åskilje och i Umnäs, båda tillhörande den vidsträckta Stensele församling. Arkitekten Anders Roland (18791926) vid Byggnadsstyrelsen (tidigare Överintendentsämbetet) gjorde 1924 ritningar som kom att användas till bägge kapellen. Grunden i Åskilje lades redan 1925, men den knappa ekonomin gjorde att bygget fördröjdes och kunde slutföras först 192728. Byggmästare var Valdemar Strömberg från Blattnicksele. Från början var byggnaden utformad som ett enkelt kapell, med rektangulärt långhus, utanpåliggande lägre och smalare vapenhus i nordväst samt mindre sakristia i öster… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BILLESHOLMS KYRKA
ExteriörbeskrivningHela byggnadskomplexet är uppfört av mörkrött Helsingborgstegel i kryssförband på en hög sockel av kluven granit i liv med fasadmuren. Sockeln har oregelbunden skifthöjd, kanske för att ge intryck av att kyrkan byggts ovanpå en äldre ruin i nationalromantisk anda. Fasaderna avslutas med upptill med en gesims i form av tre utkragande tegelskift. Korets och långhusets gavelsidor avslutas upptill med en kontrasterande trappstegsformad mönstermurning i diagonala skift, s.k. strömskift. Vardera tre rundbågiga blinderingar finns i långhusets och korets ga-velsidor. Långhusets gavelsidor kröns av inmurade kors i betong. Längs nor… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fågelfors Kyrka
ExteriörbeskrivningDe romanska dragen är de som dominerar kyrkans exteriör och de mani¬feste¬rar sig framförallt i den förhållandevis massiva muren med rundbågiga fönster¬öppning¬ar. Även fön-strens indelning, rundbågefriserna i nord- och sydportalernas gavel¬rösten och rundbågen över de båda portarnas överljus, det något satta och additativt uppbyggda tornet med torntak och spira kan hänföras till den romanska arkitektur¬strömningen. Tornets gavelmotiv som bryter igenom takets bas kan hänföras till både den gotiska och den romanska stilströmningen men utförandet här för snarast tankarna till romaniken. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ängelholm Strövelstorps 46:1 - husnr 3
HistorikEtt gravkapell, från 1956, ritat av arkitekt Arne Lindström, står sydväst om kyrkan på nya kyrkogården. Fasaden är av vitmålat tegel och taket ska täckas med plåt. (Koppartaket är stulet). Ralf Bergholtz har gjort en glasmålning i kapellet. Tidsprofil: 1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikEKONOMIBYGGNAD - Ekonomibyggnaden invid Strö kyrka tillkom troligen på 1920- eller 1930-talet. Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tomelilla Kyrkogården - hus nr 4
HistorikYtterligare en byggnad, den gamla ekonomibyggnaden, finns utmed den gamla kyrkogårdens västra gräns. Byggnaden inrymde ursprungligen pannrum, bårhus och toaletter och ritades 1926 av Karl Eriksson, Ystad. En senare tillbyggnad i samma stil har förlängt byggnaden mot söder. Ekonomihuset är uppbyggd av rött tegel i blockförband, samma förband som till kyrkan. Taket är ett sadeltak av enkupigt, rött tegel. Gavlarna är murade med dekorativa strömskift och fönster och dörrar är murade med raka valv av stående tegel. Mot norr finns två enkeldörrar till toalettutrymmen och i öster en pardörr i den gamla delen och en enkeldörr till den senar… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TROLLHÄTTANS NYA MISSIONSKYRKA
HistorikI april 1987 gick de tre missionsförsamlingarna i Trollhättan, Trollhättans södra missionsförsamling, Strömslunds missionsförsamling och Trollhättans missionsförsamling samman till en gemensam församling, som antog namnet Trollhättans missionsförsamling. Efter omfattande utredningsarbete beslöt församlingen att uppföra en ny kyrkobyggnad för församlingens verksamhet på en centralt belägen tomt i staden. Kyrkan projekterades av arkitekt Peter Erséus och stod klar den 1 mars 1994. Källor: Missionskyrkan Trollhättan, informationsskrift utgiven av församlingen vid kyrkans invigning 1994. Tryckt av Trollhättans Grafiska AB 1994. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.