STRÖMS KYRKA

Verifierad identitet

STRÖMS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441327. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1928–1930. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1928–1930.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Strömsund · Jämtlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

Interiörbeskrivning1908 genomfördes den första större insatsen sedan byggnadstiden. Den slutna bänkinredningen ersattes av en öppen med bänkar formgivna i nygotik- och jugendstil och det panelklädda tunnvalvet putsades över. När östersundsarkitekten Anders Ekman tjugo år senare anlitades för att genomföra en genomgripande restaurering beklagade han dessa tilltag och lät tillverka nya slutna bänkkvarter med sittbänkarna bevarade. Det tunnvälvda takets putsning lät Ekman ändra under restaureringen 1928-30 och den har trots senare ansatser blivit kvar, idag i flammigt blåmålat utförande. Ett nytt golv, tillika det som ligger idag, av smala plank lades in sedan trossbotten anordnats. Trossbotten var en i raden av åtgärder som likt i så många andra kyrkor under 1920-talet vidtogs för att värmeeffektivisera kyrkobyggnaden och göra den bekvämare. Hit hör också insättandet av innanfönster till vilka Ekman enligt tidens smak valde antikglas. Vid södra ingången tillfogade Ekman ett invändigt vindfång konstruerat av plank och gestaltat i en stram men dekorerad klassicism. Kyrkan hade som en av de första i länet försetts med elektriska bänkvärmare och nu ordnades elektrisk belysning. Till kategorin funktionella förändringar hör också att vattenledningar drogs till en WC i anslutning till sa… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441327. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000441327. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.