SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “stenkyrka kyrka”
Stenkyrka kyrka
InteriörbeskrivningInvändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. Medeltida muralmålningar finns rikligt i koret, långhuset och - inte minst - i tornrummet. Långhuset, koret och tornrummet täcks av kryssvalv av kalkstensflis, varav långhusets fyra valv, vilka vilar på en kraftig mittkolonn, och korets valv är av typen tältliknande medan tornrummets valv är kupolartat. Den i östra korväggen ursparade absiden täcks av ett hjälmvalv, sakristian av ett tunnvalv. Murverk Murverken är inte förstärkta med några stödmurar, dragstag el. dyl. Golv, bjälklag, trappor Kalkstensgolv i hela kyrkorummet med undantag för i b… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENKYRKA KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är stort och ljust. Koret har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset. På sydsidan i koret är anordnad en dopplats, med ett dopaltare och en målning ovanför. Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med barnrum på sydsidan och samlingsrum på norrsidan. GOLVET är ett vitkalkat trägolv, av yngre datum. VÄGGARNA är slätputsade och vita. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat i koret, klätt med vävklädda skivor. Taket är vitmålat. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, marmorerad i gulbrunt och rött. INGÅNGAR finns i väster från vapenhuse… Tidsprofil: 1937–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AMIRALITETSKYRKAN, ULRICA PIA (K0018.552)
HistorikAmiralitetskyrkan Ulrica Pia är en "stenkyrka byggd av trä" Kyrkan är Karlskronas första och är egentligen ett provisorium som skulle ha ersatts av en stenkyrka. Byggnaden är en del av världsarvet. Ulrica Pias läge och träkonstruktion tyder på att kyrkan var tänkt att vara en tillfällig lösning i väntan på att man skulle uppföra en stenkyrka vid Amiralitetstorget. Man vet inte säkert vem som ritat kyrkan, men Erik Dahlberg kan vara arkitekten. Grundplanen är ett kvadratiskt mittskepp och har fyra längre sidoarmar. Taket bärs upp av fyra pelare som tvingas samman av fyra bjälkar. Timret som kyrkan är byggd av har forslats till Sverige… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOFTAHAMMARS KYRKA
HistorikÅr 1756 påbörjades byggandet av Loftahammars kyrka. Den nya stenkyrkan ersatte Hammars kapell, troligen byggt 1609 då Loftahammar fick egen präst. Stenkyrkan uppfördes nordväst om det gamla kapellet. Från kapellet återvändes ett antal brädor med dekormåleri. De återfinns idag i kyrkans i kyrkans yttertak och kan ses från kyrkvinden. Vem som gjorde ritningarna till den nya kyrkan är inte känt men de kan ha gjorts av byggmästare Peter Frimodig, Linköping, som var engagerad i arbete med kyrkan. I detta arbete deltog också murarmästaren P. Himmelstrand. Loftahammars kyrka fick namnet Stor amiralen Prints Carls kyrka och invigdes 1764 av… Tidsprofil: 1948–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅLILLA KYRKA
HistorikI både Gårdveda och Målilla var de första kyrkorna byggda i trä. De omtalas under 1500-talet men deras exakta ålder är okänd. Målilla kyrka brändes i samband med nordiska 7-års kriget 1567. Den nya träkyrkan rönte samma öde under Kalmarkriget 1611. Den träkyrka som stod klar 1614 stod kvar till dagens stenkyrka uppfördes 1822. Troligen hade även Gårdveda kyrka byggts om men när detta gjordes är inte känt. Vid en biskopsvisitation 1768 dömdes de båda träkyrkorna ut och församlingarna uppmanades att bygga nytt. Eftersom avståndet mellan de båda kyrkplatserna var litet skulle man bygga en ny gemensam kyrka. Beslutet hade knappt fattats… Tidsprofil: 1745–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Växjö Domkyrka
HistorikVäxjö socken nämns första gången i de skriftliga källorna år 1170. På 1200-talet skrivs namnet Wexio. Fynd under den nuvarande domkyrkan tyder på att en träkyrka uppfördes på samma plats vid mitten av 1000-talet. Enligt legenden var det Sigfrid som lät bygga denna föregångare till domkyrkan. Den ersattes på 1160-talet av en mindre stenkyrka som sedan successivt byggdes ut. Under 1200-talet förlängdes koret åt öster och korsarmar byggdes. På 1300-talet, då Växjö fick stadsprivilegier, utökades kyrkan med sakristia, kapell och sidoskepp. Stora förändringar gjordes sedan under 1400-talets senare del. Tornet höjdes och tegelvalv slogs öv… Tidsprofil: 1849–1854. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA LUNDBY KYRKA
STORA LUNDBY kyrka är uppförd på platsen för en medeltida stenkyrka. Sockennamnet är skriftligt belagt år 1399. Dopfunten är daterad till 1200-talets mitt. I början av 1700-talet var medeltidskyrkan förfallen men den ansågs inte värd att reparera. Istället revs den och en ny stenkyrka med tresidigt kor uppfördes på platsen år 1728. Norra långhusväggen skall enligt uppgift ha flyttats ut 1,75 meter. Ett vapenhus tillbyggdes i väst på 1740-talets mitt. Sannolikt bemålades hela kyrkans interiör av Johan Ross den äldre år 1728-1730. Den brädklädda väggen bakom altaret försågs även vid samma tid med en draperimålning. Predikstolen är utförd 1730… Tidsprofil: 1728–1730. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VAPNÖ KYRKA
HistorikVapnö kyrka, vars tidigaste delar är från 1350-talet, är en murad stenkyrka med rektangulärt långhus samt gravkor utbyggt på östgaveln. I väster finns ett torn, och på kyrkans norra sida en vidbyggd sakristia. I långhusets västra del ingår betydande mursträckningar av en medeltida stenkyrka som hade romansk planform med smalare kor, vars östliga avslutning är okänd. År 1767 omdanades kyrkan till en salkyrka och utvidgades i öster genom att det smalare koret revs och ersattes med ett kor i jämnbredd med långhuset. Samtidigt tillfogades det Staël von Holsteinska gravkoret avsett för personer från godset Vapnö. 1874-76 uppfördes ett ste… Tidsprofil: 1874–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARNARPS KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan är sannolikt uppförd under 1200-talet. Arkeologiska undersökningar har dock visat på att en begravningsplats fanns redan innan den romanska stenkyrkan byggdes, eventuellt kring en nu försvunnen stavkyrka. Stenkyrkan hade ursprungligen en romansk planform med smalare kor. Troligen fi ck koret samma bredd som långhuset under senmedeltid och därigenom skapades en salkyrka i tidens anda. En uppgift fi nns om uppförandet av en sakristia 1426, men det är oklart varifrån denna är hämtad. 1655 togs en dörr upp i kyrkans västgavel och försågs med en qvist, samma år inrättades en läktare längs kyrkans norra långsida. Vid d… Tidsprofil: 1926–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄSSJÖ GAMLA KYRKA
HistorikEn arkeologisk undersökning som genomfördes i samband med en restaurering på 1970-talet visade att den medeltida stenkyrka som stod fram till 1790-talet föregåtts av en äldre träkyrka. Den kyrkan antas blivit uppförd under 1100-talet och ersattes under 1200-talet av en stenkyrka. Det finns få källor som berättar om Nässjös tidigkristna historia men från den tiden återfinns idag dopfunten och ett Mariaskåp, båda ingår i den nuvarande kyrkans inventarier. Ett nytt altarskåp tillkom under 1500-talet och 1601 införskaffades en predikstol vilken på senare tid återmonterats i kyrkan. En tillbyggnad av kyrkan gjordes 1618 då ett vapenhus up… Tidsprofil: 1659–1660. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DREVS GAMLA KYRKA
HistorikDrevs socken är belägen nordost om Växjö, sydväst om sjön Örken. Norra och södra delarna av socknen är starkt kuperade, åker- och ängsmarken upptar bara en obetydlig del av områdets areal. Talrika fornlämningar visar att den på vattendrag rika bygden redan tidigt var bebodd. Drevs kyrka uppfördes i centrum av en gammal bygd. Den lilla romanska stenkyrkan är belägen på en höjd ovanför Drevsjön, vars strandlinje tidigare sträckte sig betydligt närmare 2 kyrkan. Drevs gamla kyrka är sannolikt uppförd under senare delen av 1100-talet eller första hälften av 1200-talet, viket gör den till den äldsta bevarade kyrkan i Kronobergs län. Under… Tidsprofil: 1624–1626. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ockelbo kyrka
HistorikDen nuvarande kyrkobyggnaden byggdes ursprungligen 1791-93 efter ritningar av landshövding F A U Cronstedt. Denna föregicks av en medeltida stenkyrka, möjligen från 1200-talet. 1790-talets stora stenkyrka, med rektangulär plan, indraget östtorn och valmat mansardtak, brann ner 1904. Med användandet av de bevarade murarna återuppfördes kyrkan åren 1906-08. Efter arkitekt Gustaf Améens ritningar förnyades till övervägande del fasader och inredning. Det stora långhuset indelades i mittskepp och två smala sidoskepp. I väster skapades ett utskjutande entréparti genom att byggnadens hörn vinklades in. Mellan kyrkorummet och den raka östväg… Tidsprofil: 1791–1793. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skogs kyrka
ExteriörbeskrivningDet kom att dröja till 1805 innan församlingens nya stenkyrka stod färdig. Kyrkan började byggas 1802 efter en lång diskussion om kyrkobyggandens placering och utseende. Thure Wennberg, Stockholm, ritade kyrkan och Johan Kristofer Loëll, Gävle, anlitades som byggmästare. Kyrkobyggnaden är en stenkyrka, 40 meter lång och 15 meter bred, med sex fönster på långsidan. Kyrkan har på den södra långsidan ett kraftigt torn prytt med en lanternin. Långhusets tak är valmat. Det finns två offentliga ingångar: den ena på den västra gaveln och den andra i tornets bas på den södra långsidan, samt ingångar till sakristian och till en för… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBY KYRKA
HistorikUrsprungligen stod en träkyrka på samma plats som dagens kyrka. Dagens stenkyrka är byggd i två etapper där långhus och kor byggdes i den första etappen, sannolikt i slutet av 1100-talet. När dessa stod klara påbörjades kyrkans andra byggnadsetapp då västtornet uppfördes och försågs med tvillinghuvar. Den fullbordade medeltida stenkyrkan stod sannolikt klar i början av 1300-talet. Både långhus, kor och torn utfördes i romansk stil med undantag för tornets dubbelhuvar vilka snarare var utförda i den gotiska stiltraditionen. Torn med dubbelhuvar har ofta haft en maktmanifesterande funktion som kan knytas till någon enskild patronatsper… Tidsprofil: 1874–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENÅSA KYRKA
HistorikNär Stenåsa kyrka renoverades 1956 hittade man under kyrkans golv resterna av en träkyrka med lergolv som daterades till 1000-talet. Detta var den första kyrkan på platsen. I mitten av eller möjligen i slutet av 1100-talet ersattes träkyrkan av en stenkyrka. Under 1200-talet byggdes stenkyrkan ut så att den blev dubbelt så lång som den ursprungliga byggnaden. Under 1700-talet och början av 1800-talet ökade befolkningsmängden i socknen. Den gamla medeltidskyrkan blev trång. År 1831 stod en ny kyrka klar som hade byggts som ett skal utanför den medeltida kyrkan. Ritningarna gjordes av Samuel Enander. Tre byggmästare, P.Isberg, P. Ekhol… Tidsprofil: 1760–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torekovs kyrka
HistorikTorekovs nuvarande kyrka hade en medeltida föregångare som låg mitt i byn. Stenkyrkan från omkring 1200 var i typisk romansk stil med rektangulärt långhus, smalare kor med absid och utan torn. Under senmedeltiden välvdes kyrkan med valv och byggdes till och om. Vid C G Brunius uppmätning på 1840-talet hade kyrkan tillbyggt vapenhus, torn, sakristia och ett breddat kor. Sakristian var ovanlig med en tornliknande utformning. Stilen var gotisk med spetsbågiga fönster och valv. Kyrkorummet var tvåskeppigt. Kyrkans utbyggnad kan förklaras med blomstrande sjöfart och fiske men också att det var en vallfartskyrka till lokalhelgonet Sankta T… Tidsprofil: 1860–1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÄSTENA KYRKA
HistorikTRÄSTENA KYRKA - Trästena kyrka föregicks av en medeltida stenkyrka strax norr om den nuvarande. Denna kyrka revs 1853. Två stenfragment av en medeltida dopfunt stammar troligen från medeltidskyrkan. Från 1700-talet är en träskulptur. Nuvarande kyrka uppfördes 1854 efter ritningar av FW Scholander. Kyrkan hade ursprungligen altarpredikstol. Kyrkan renoverades 1908. Då anskaffades nuvarande dopfunt, altare och altarring, nya bänkar, nya nummertavlor, nytt trägolv, nya portar, nytt vindfång i norr (enligt Axel Lindegrens ritningar) samt nya läktarstolpar lika de gamla. Samtidigt uppsattes hovbildhuggare Östmarks predikstol, tillverkad… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HUSBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1977 förstörde en häftig brand Västra Husby kyrka som var byggd 1816-1817. Innan kyrkans återuppbyggande gjordes en arkeologisk utgrävning av lämningarna från den medeltida kyrka som tidigare fanns på platsen. Under medeltidskyrkans golvlager påträffades en koncentrerad stenpackning som tolkas som grunden till en träkyrka som följaktligen har föregått stenkyrkan från 1100-talet. C F Broccman uppger i sin Östgötabeskrivning från 1760, att biskop Kol skall ha invigt Västra Husby kyrka år 1186, helgad åt S:t Olof. Uppgiften styrks av flera källor och även murlämningarnas… Tidsprofil: 1816–1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CAROLI KYRKA
HistorikTorpa kyrkby runt nuvarande Caroli kyrka blev 1621 Borås stad. Första kyrkan på platsen antas ha varit en stavkyrka, vilken ersattes med en romansk stenkyrka kring 1200-talets början. Detta antagande bygger på fynd i Caroli kyrka av en dopfunt av sandsten, utförd med största sannolikhet av mäster Anders/Andreas, verksam vid denna tid. En grov dörrpost (anslagssten) i sandsten, ett hugget överstycke till ett litet romanskt fönster, samt grundmurar och en väggmur i Caroli kyrkas södra vägg är andra fynd som styrker dateringen. Storlek och plan är känd. Marken runt kyrkan var begravningsplats och på gravarna lades stenhällar för Borås k… Tidsprofil: 1912–1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅBOLS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Håbols kyrka är en av Dalslands fyra korskyrkor. Förutom Bolstads medeltida stenkyrka på Dalboslätten i sydost är de övriga tre av timmer och belägna på "Skogsdal" i norr. Laxarby kyrkas ålder är inte klarlagd men den bedöms vara uppförd vid 1600-talets mitt med korsarmarna tillfogade 1759. I Bolstad tillkom korsarmarna omkring 1760. De två övriga, Håbol (1793-94) och Gesäter (1795) har ursprungliga korsarmar. Ritningar till Håbols kyrka uppgjordes av byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog, Dalsland samt Karlanda och Norra Ny i Värmland. Han… Tidsprofil: 1793–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKIRÖ KYRKA
HistorikSkirö socken ligger i Vetlanda kommun, i Jönköpings läns östra del, knappa fem kilometer från länsgränsen mot Kalmar län. Där uppfördes Skirö kyrka 1837 och lades då i nord-sydlig riktning på kyrkotomten. Den nya kyrkan ersatte en medeltida stenkyrka som låg några hundra meter sydväst om nämnda nybygge. Platsen för den gamla kyrkan är ännu tydligt markerad både genom den tidigare kyrkans grund och den fristående klockstapeln som uppfördes 1951. Den nya kyrkobyggnaden utgör att tydligt exempel på en nyklassicistisk kyrka, både till volym och sättet på hur formspråket har använts. Kyrkotomten placerades på en högt belägen kulle, varifr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA MELLBY KYRKA
HistorikStora Mellby kyrka är ursprungligen medeltida, sannolikt från 1100-talet, och var då en romansk stenkyrka med smalare kor i öster. Den äldsta kända klockstapeln uppfördes 1690. Långhuset vidgades 1724 och 1828 fick kyrkan dagens utformning, ritad av arkitekt M. Gyllenhoff. Tornet restes 1762-65, nuvarande kor 1828 och sakristia 1956, ritad av arkitekterna Ärland Noréen och Hampus Bergman. Den är Bjärke härads största kyrka. Från den medeltida kyrkan finns dopfunten bevarad. Av denna kyrka återstår idag den sydvästra väggen. Predikstolen härstammar troligen från 1600-talets slut. 1720 göts stora klockan, eller göts om av en äldre kloc… Tidsprofil: 1762–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYRESTADS KYRKA
HistorikLYRESTADS KYRKA - Lyrestads kyrka byggdes 1674. Den föregicks av en medeltida stenkyrka på samma plats och delvis på samma grund. En avbildning 1672 i Peringskiölds Monumenta visar en kyrka med rektangulärt långhus, rakt, fullbrett kor i öster och vapenhus i söder. Från denna har troligen bevarats murar i västra delen av nordväggen, en medeltida madonna, ett triumfkrucifix, en skulptur av den hängde Judas, en dopfunt och en liljesten. Predikstolen i renässans är möjligen från 1500-talets slut, men målad 1652. Predikstolen kompletterades 1674 med barockskulpturer av apostlarna, men dessa är nu placerade på nordväggen. Samma år skänkte… Tidsprofil: 1935–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÖTS KYRKA
HistorikBakgrund Försvarskyrkor Löt gamla kyrka, av vilken endast tornet återstår idag, omtalas ofta som försvarskyrka och tornet rubriceras ofta som ett försvarstorn. Den äldre bilden av försvarskyrkorna består i att det utmed Ölands kust och längs Smålands östra kust under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet skapades en linje bestående av den typ av kyrkor som kallats fästningskyrkor. För Ölands del handlade det främst om att komplettera befintliga kyrkor med en eller ett par extra våningar samt oftast ytterligare ett torn (så att man fick klövsadelkyrkor). Dessa kyrkor fick en kärv och avvisande karaktär med små fönster och kast… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ODENSVI KYRKA
HistorikOdensvi kyrka uppfördes 1774-76 av murarmästarn Jonas Zachrisson och byggmästaren Eric Ek(e)lund. Som förebild användes närmast Döderhults kyrka, tidigare uppförd av dessa. Det är oklart vem som utfört ritningen till byggnaden och endast en detaljritning av långhusfasaden finns idag bevaras. Den nya kyrkan ersatte en medeltida kyrka vilken låg ungefär på samma plats. Uppgifterna om den gamla kyrkan är knappa men man vet att den i slutet av 1500-talet hade vapenhus och sakristia av trä och att taket var spånklätt. 1687 uppfördes ett nytt kyrktorn och några år senare byggdes en ny klockstapel. En karta från 1773 visar att stenkyrkan va… Tidsprofil: 1774–1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄPPLINGE KYRKA
HistorikSockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin. Kyrkan Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 110… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄTANS KYRKA
HistorikRätans kyrka byggdes troligen efter samma ritning som Klövsjö kyrka i grannsocknen. Upphovsman och byggmästare var den skicklige och ansedde Pål Pehrsson i Stugun som under bygget 1795 hade hjälp av sonen Pehr. Redan efter 50 år, 1844, avsåg församlingen att ersätta den liggtimrade gustavianska kyrkobyggnaden med en större stenkyrka. Denna var tänkt att uppföras som ett gjuthus efter den s.k. Rydingska metoden med mindre stenar satta i kalkbruksform. Valet av teknik medförde att församlingen endast fick tillstånd till att uppföra en mindre kyrka där tornet ej fick bära klockor. Istället lät man Johan Nordell, idag betraktad som en ov… Tidsprofil: 1853–1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikDen äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av liggande timmer, som enligt en dendrokronologisk undersökning, dvs årsringsdatering, daterats till 1250. Under 1400- eller 1500-talet uppfördes en ny kyrka av sten med återanvändning av delar från träkyrkans takkonstruktioner i bl a gavelrösten och remstycken. Trägavlarna visar, enligt uppgift, spår efter utvändig spånbeklädnad och östra gaveln har varit tjärad. De sekundärt använda väggbjälkarna och takbrädorna har rester av målningar. Målningarna anses vara utförda av den s k Risingemästaren eller någon av hans efterföljare och kan dateras till tiden 1430-1450. Stenkyrkan uppfördes… Tidsprofil: 1430–1450. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RUNSTENS KYRKA
HistorikBakgrund 1822 byggdes en salkyrka i Högsrum intill ett medeltida torn. Kyrkan gjordes i huvudsak efter ritningar gjorda 1821 av Carl Gustav Blom Carlsson. Denna kyrka kom att bilda mönster för många kyrkor på Öland, även för kyrkan i Runsten. Den nyklassicistiska stenkyrkan i Runsten uppfördes 1835-36 av byggmästare Gustav I. Rudwall, Kalmar och ersatte då en, flera gånger ombyggd, medeltida klöv-sadelkyrka. Ritningarna till den nya kyrkan hade upprättats av Nils I Löfgren med Högsrums kyrka som förebild och blivit omarbetade av Johan Carlberg vid Överinten-dentämbetet. Vid uppförandet frångick man den fastställda ritningen enligt vi… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLAI KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vi inventeringen 2006: Kyrkobyggnaden S:t Olais äldsta kyrkor har mycket komplicerade och oklara byggnadshistorier. Den äldsta kända kyrkan på platsen var sannolikt uppförd av sten på 1100-talet och kan ha varit uppförd som en kungsgårdskyrka. Dess utformning är inte känd. Den förstördes sannolikt i den stora stadsbranden 1567. Troligen uppfördes omgående en träkyrka som ersättning, vars utformning är okänd. Den ersattes i sin tur av en stenkyrka, som uppfördes under perioden 1614-1626 något norr om träkyrkan. Efter ytterligare bränder, som skadade 1600-talskyrkan enades man om att det var fördelaktigare att b… Tidsprofil: 1614–1626. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.