SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
16 träffar
för “sankta anna kyrka”
SANKTA ANNA KYRKA
TakformTälttak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYBY KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Lyby kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka vid slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Enligt traditionen ska den ha helgats åt Sankta Anna, varför den än idag även kallas Sankta Annas kyrka. Den ursprungliga planformen bestod av långhus samt lägre och smalare kor med halvrund absid i öster. Kyrkan hade under romansk tid platt innertak av trä, men senare under medeltiden, sannolikt på 1400-talet, valvslogs långhus, kor samt absid och ett vapenhus adderades i söder. Nuvarande altaruppsats och predikstol tillkom 1624 och är sannolikt tillverkade av den tyske bildhuggaren Statius Otto som var aktiv i Skåne vid… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIE KAPELL
HistorikSANKTA MARIE KAPELL - Sankta Marie kapell uppfördes av sandsten på 1150-talet, "i Erik den heliges tid", enligt inskription på muren. Uppgifter finns om att det skulle vara byggt av Ambjörn Store. Kapellet var sockenkyrka för Thorsö (Torssö) socken. Det bestod i äldsta tid av nästan kvadratiskt långhus med sydportal, möjligen västportal, samt ett lägre, troligen rakslutet kor. Långhusmurar och fragment av en valvbåge mellan kor och långhus återstår ännu. Från denna tid är även bevarat dopfunt, fragment av en gravvård med ett grekiskt kors samt två liljestenar, vilka under en period före 1981 fungerade som portar till kyrkogårdsmuren.… Tidsprofil: 1993–1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torekovs kyrka
HistorikTorekovs nuvarande kyrka hade en medeltida föregångare som låg mitt i byn. Stenkyrkan från omkring 1200 var i typisk romansk stil med rektangulärt långhus, smalare kor med absid och utan torn. Under senmedeltiden välvdes kyrkan med valv och byggdes till och om. Vid C G Brunius uppmätning på 1840-talet hade kyrkan tillbyggt vapenhus, torn, sakristia och ett breddat kor. Sakristian var ovanlig med en tornliknande utformning. Stilen var gotisk med spetsbågiga fönster och valv. Kyrkorummet var tvåskeppigt. Kyrkans utbyggnad kan förklaras med blomstrande sjöfart och fiske men också att det var en vallfartskyrka till lokalhelgonet Sankta T… Tidsprofil: 1860–1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA
Historiknull, Kyrkobyggnaden Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytning ur Västra Skrävlinge församling och Sankt Johannes församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. Byggnaden uppfördes 1928 som Västra Skrävlinge församlingshus. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Församlingshuset innehöll två våningar plus källare och vind. Huset var byggt i 1920-tals klassicism. När Möllevångens församling bildades 1949 blev byggnaden Möllevångens kyrka. August Ewe (1875-1956) och Carl Melin (1877-1960) samarbetade fram till 1920-talet och har ritat ett… Tidsprofil: 1875–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKURUPS KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset som utgörs av ett avlångt rum i tornets bottenvåning, vars norra och södra delar har avdelats med skiljeväggar för att skapa utrymme för sakristia, wc, förråd samt trappa till orgelläktaren. Golvet är belagt med plattor av grå kalksten, skiljeväggarnas breda plank är målade i en ljust rödgul kulör och det plana innertaket är klätt med vitmålat skivmaterial med infälld belysning. Vid västentrén är murverket putsat och vitmålat. Entrédörrens insida utgörs av en ramverkskonstruktion med fyra fyllningar i vardera dörrblad, allt i ek. Dörrarna mot utrymmena i norr och sö… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTERHANINGE KYRKA (SANKTA GERTRUDS)
Historiksterhaninge kyrka är uppförd runt 1320. Under 1400-talet utvidgades kyrkan mot väster och på 1470-talet revs kyrkans östparti och den nuvarande kortravén och sakristian uppfördes. Från samma tid är vapenhuset i väst. Kyrkans vridna och något lutande torn uppfördes 1587. Österhaninge kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården. Sockennamnet Österhaninge återgår på ett bygdenamn, Hanungi. Detta innehåller en inbyggarbeteckning hanungar (-inge), vilken brukar uppfattas som ´de som bor vid Hanveden´. Skogsnamnet Hanveden, som avser ett större skogsområde på cen… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA ANNA KYRKA (RINGSTORPS KYRKA)
TakformPlantak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UDDEVALLA KYRKA (SANKTA ANNA KYRKA)
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA GERTRUDS KYRKA
HistorikExakt tidpunkt för S:ta Gertruds kyrkas uppförande är inte känt, men sannolik sammanfaller det med Västerviks stads grundande på 1430-talet. Den byggnad som då uppfördes bestående av ett brett långhus, ett smalare, rakavslutat kor samt sakristia i norr är till sin kärna bevarad. Kyrkan uppfördes av gråsten och tegel och hade ett plant innertak trätak, troligen uppburet av träpelare. Det är oklart när kyrkan färdigställdes med de slagna valven, men troligen utfördes detta vid 1400-talets slut eller 1500-talets början. Då tillkom de sex pelarna i kyrkorummet. Koret hade troligen stenvalv redan då det uppfördes vid 1400-talets mitt. Lån… Tidsprofil: 1669–1672. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MALINGSBO KYRKA (SANKTA ANNAS KAPELL)
InteriörbeskrivningKyrkorummet har brädfodrade väggar som är marmorerade. År 1776 fick de hittills råa tim-merväggarna beklädnad av dels träpanel och dels papptapeter. Samtidigt utsmyckades väg-garna med marmoreringar och schablonmålningar av målarmästare Svedberg. Av dessa ur-sprungliga målningar består utsmyckningen i korabsiden. På varje sida om koret har väggarna högt placerade blinda och runda fönster som bildar djupa nischer. Det är oklart om de ursprungligen har varit utförda som blinda fönster eller om nuva-rande förhållanden är följden av senare förändringar. På 1910-talet genomgick kyrkorummet en hård renovering. Innertaket höjdes… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
ExteriörbeskrivningSANKTA MARIA FÖRSAMLINGSHEM - Församlingshemmet omger Sankta Maria kyrka i väster, norr och söder. Församlingsdelen skiljer sig från kyrkan genom att den är betydligt lägre. Norr om kyrkorummet finns en samlingssal och ett kök bland annat. Väster om kyrkorummet är en centralt placerad, inbyggd atriumgård, kring vilken övriga lokaler grupperar sig. Vapenhuset sammanlänkas med daghemsdelen genom en korridor väster om gården. Häremellan finns även en innerdörr i kyrkorummets sydvägg. FASAD - Byggnadsstommen är av betong liksom den låga cementsocken. Fasaden består av gult fasadtegel. Väggarna täcks över fönsterpartierna av tr… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA ANNA GAMLA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄ KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
ExteriörbeskrivningKyrkans äldsta delar har en tydlig romansk karaktär med fasader av oputsad natursten medan klocktornet och nykyrkan är putsade och vitmålade. Det romanska murverket består av skalmurar uppbyggda av kvaderhuggen hård sandsten med inslag av granit. Kvaderstenen är mycket noggrant tillhuggen med minimala fogar. Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal var stenmurarna kvadermålade med vita fogar. Rest av denna fasadbehandling syns på enstaka platser i fasaderna framför allt där skador i murverket täckts med ytputs. En del putslagning samt överputsning av sentida tegelinslag finns också i naturstensfasaderna. Murverket på långhu… Tidsprofil: 1110–1140. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARA DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
HistorikDen romanska domkyrkan invigdes vid 1100-talets mitt. 1947-48 påträffades rester av dennas krypta med nedgång via två symmetriska trappor. Framför en kammare hittades en gravkista med den s.k. Sunekalken. 1100-talskyrkan var troligen treskeppig med absidförsedda korsarmar, av samma karaktär som klosterkyrkan i Gudhem. Sannolikt hade den även två västtorn. Murarna var uppförda av finhuggen sandstenskvader. Från denna domkyrka har bevarats relieftavlor, sedan 1999 uppsatta i södra sidokoret. Dessa visar genom sin naiva karaktär stark släktskap med relieferna i Forshem och har sannolikt samme upphovsman. Om byggandet av den nuvarande go… Tidsprofil: 1947–1948. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Huvudingång till kyrkan är numera från tornets västra sida som leder in till en förhall i tornets bottenvåning. Här finns också trappa till orgelläktaren med vidare uppgång till tornets övre våningar och vindarna. Vapenhuset har en enkel kapprumsinredning och tre stora gravhällar står kramlade mot ytterväggarna. Golven är lagda med kalksten i diagonallagda plattor av röd och grå kalksten. Samma golv ligger i långhuset och koret. Väggarna är putsade och vitmålade och innertaket av brädor är indelat i kassetter. Under trappan i vapenhuset leder en dörr i renässansstil in till en elcentral. Ingång till kyrkorummet be… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.