SANKTA GERTRUDS KYRKA

Verifierad identitet

SANKTA GERTRUDS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000416369. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1669–1672. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1669–1672.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Västervik · Kalmar län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikExakt tidpunkt för S:ta Gertruds kyrkas uppförande är inte känt, men sannolik sammanfaller det med Västerviks stads grundande på 1430-talet. Den byggnad som då uppfördes bestående av ett brett långhus, ett smalare, rakavslutat kor samt sakristia i norr är till sin kärna bevarad. Kyrkan uppfördes av gråsten och tegel och hade ett plant innertak trätak, troligen uppburet av träpelare. Det är oklart när kyrkan färdigställdes med de slagna valven, men troligen utfördes detta vid 1400-talets slut eller 1500-talets början. Då tillkom de sex pelarna i kyrkorummet. Koret hade troligen stenvalv redan då det uppfördes vid 1400-talets mitt. Långhusvalven försågs med kalkmålningar av vilka fragment av Yttersta Domen finns bevarad över triumfbågen. Kyrkan hade ett brant gotiskt tak och gavelröstet mot väster pryddes av blinderingar. I västra kyrkorummets norra pelare fanns en trappa som ledde upp till vinden och i södra pelaren fanns ett utrymme som under 1600-talet och senare användes som benhus. Dessa är nu igenmurade. År 1517 drabbas staden av en storbrand, men det är oklart om kyrkan skadades. På 1540-talet återuppbyggdes staden för att åter brännas 1612, denna gång av danskarna. Vid detta tillfälle skadades kyrkan. Korvalvet störtade in, men långhusvalven tycks ha klarat sig. De… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000416369. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000416369. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.